Helen Levitt är en av vår tids främsta pionjärer i den rörelse inom fotografin som kom att kallas ”street photography”. Nu presenterar Fotografiska en omfattande retrospektiv utställning över Helen Levitts konstnärskap. Utställningen består av över 120 vintagefotografier och är curerad av Jorge Ribalta på spanska La Fabrica.
Under 1930-talet började Helen Levitt fotografera med en ny slags småbildskamera av märket Leica. Till sin hjälp hade hon en vinkelsökare som gjorde att hon i smyg kunde fotografera gatulivet i stadsdelar som Brooklyn och East Harlem i hemstaden New York. Vinkelsökaren fäste hon på sin Leica, och den gjorde det möjligt för Levitt att kolla åt ett håll men fotografera åt ett annat. Helen Levitts fotografier är ögonblickliga och poetiska betraktelser av ett vardagsliv vi kan känna igen oss i trots att tiden flytt.
– Helen Levitt har av David Levi Strauss kallats ”sin tids mest hyllade men minst kända fotograf”. Vi är väldigt stolta över att vi i samarbete med spanska La Fabrica fått möjligheten att ställa ut henne. Vi vill bidra till att Helen Levitts fotografiska arv får den uppmärksamhet det förtjänar, säger Maria Patomella, curator på Fotografiska.
Helen Levitt var influerad av Henri Cartier-Bresson, Walker Evans och Ben Shahn, men framförallt har hon själv inspirerat många, bland andra svenska fotografer som Christer Strömholm och Walter Hirsch.
Helen Levitt var på sin tid en av få kvinnliga fotografer som arbetade som gatufotograf. Först under 1940-talet blev det vanligare att kvinnor fotograferade. Gatufotografins genombrott berodde dels på Leicans uppkomst, då det före småbildskameran inte fanns någon möjlighet att fotografera spontant, tekniken var för långsam och kameran för stor. Viktigt var också det ekonomiska uppsvinget efter den stora depressionen som bland annat ledde till att befolkningen fick mer fritid, och därmed fler möjligheter att ägna sig åt fotografi.
– När vi fortfarande bara planerade att öppna ett fotografiskt museum var Helen Levitt en av de fotografer vi drömde om att få ställa ut. Vi ville ta det stora och det spetsiga inom fotokonsten till Sverige, och Helen Levitt är ett av flera bevis på att vi lyckats. Att utställningen bara består av ”vintage-printar” är något som gör en fotonörd ännu gladare, säger Jan Broman, Fotografiskas grundare.
Om ”Street photography”/Gatufotografi
För att definiera en bild som ett street photography måste man se till valet av motiv. I bilderna ser vi den offentliga miljön, det kan vara en grupp människor på gatan, ett par vid ett kafébord eller en ensam man på en bänk. I bilderna ser vi ett fryst ögonblick som sedan fortsätter. Vi undrar vem människan i bilden är och vad som hänt före och vad som kommer hända efter fotograferingstillfället. Själva vandrandet är en central del inom stilen, att gå genom staden och under dessa promenader upptäcka detaljerna, rörelsen och känslorna som utspelar sig. Skillnaden mellan en dokumentärfotograf och en gatufotograf är hårfin, men dokumentärfotografen har ofta ett bakomliggande syfte, att skildra något, medan gatufotografen är en spontan betraktare som på sin vandring fångar ögonblick.
Om La Fabrica
La Fabrica är ett spanskt privatägt företag som driver olika projekt inom kulturområdet. La Fabrica arbetar med fotografi, bildkonst och bokutgivning, samt välkända initiativ som PHotoEspana, Internationel Festival of Photography and Visual Arts. De producerar även utställningar som turnerar runt om i världen. Helen Levitts utställning på Fotografiska ägs av La Fabrica och är curerad av Jorge Ribalta.
