Mellan den 13 december 2014 och den 19 april 2015 kan du se den fjärde och sista delen i Nordiska museets serie med fotoutställningar under temat Folkhemmets rum. Den här gången får vi komma in i folkhemmets vardagsrum
Från och med 13 december visas fotoutställningen Folkhemmets rum: Sovrummet på Nordiska museet, med ett 30-tal fotografier av bland andra Karl Heinz Hernried och Gösta Glase. Utställningen är den fjärde och sista delen i serien Folkhemmets rum, där vardagsrummet, köket, badrummet och sovrummet presenteras i fotoutställningar med bilder hämtade ur Nordiska museets rika bildsamling. Ett särskilt rum för sömn och vila har en ganska kort historia.
Var och hur folk sov blev en viktig fråga i 1930-talets intensiva debatt om trångboddhet. Svensk bostadsstandard var då alarmerande låg, sämst i Europa. Många saknade egen sovplats och de sängar som användes var för korta, för smala och utslitna. En uppsjö av olika kombinationsmöbler som flyttades runt, vecklades ut på kvällen och fälldes ihop på morgonen var det allra vanligaste hos det stora flertalet. Tanken på ett rum enbart för sömn och vila väcktes. Först efter andra världskrigets slut byggdes bostäderna med så många rum att funktionalismens idéer om särskilda sovrum kunde genomföras. På 1950-talet kunde allt fler planera för ett riktigt sovrum med bekväma sängar. Då fick också många barn och ungdomar egna rum.
Tiden som tidigare togs i anspråk att bädda upp och återställa alla sovplatser har vi idag svårt att föreställa oss. Mängden arbetsmoment relaterade till bäddandet har minskat betydligt och ersatts av kvalitetsgranskade sängar med standardiserade mått, lättvättade påslakan och barnvänliga bäddöverdrag.
Det avskilda sovrummets tillkomst är en viktig del i skildringen av folkhemmet, och framväxten av ett modernt och demokratiskt välfärdssamhälle.
Folkhemmet blev ett allmänt känt begrepp i Sverige vid årtiondena kring 1900-talets mitt, genom den socialdemokratiske politikern Per Albin Hansson. Alla skulle ha det bra materiellt och rätt till en god bostad. Många sociala reformer genomfördes för att förbättra människors liv och speciellt bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras. Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Bostadsområdena var möjligheternas plats och blickarna var riktade mot framtiden.
