Seriösa stjärnbilder kräver seriös utrustning
Klara nätter är den perfekta tidpunkten för att upptäckta astrofotografering. Men istället för att bara ta bilder av månen pratar vi om den äkta varan – fantastiskt detaljerade bilder av avlägsna galaxer, som bilderna tagna av amatörfotografen Dave Watson.
Dave använder ett refrakterande teleskop som är specialdesignat för astrofotografering. Vi pratar om imponerande specifikationer. ”Teleskopet har en brännvidd på 450 mm vid f/5,3, men med en reducerare har jag alternativet att använda en brännvidd på 328 mm vid f/3,8, vilket ger mig en maximal bildvinkel på 3,0 grader x 2,4 grader x 2,4 grader av himmelen”, förklarar han. David använder en monokrom astronomisk kamera som är kapabel till 16-bitars upplösning, och enkelt kontrolleras av en dator.
För att bekämpa bruset, vilket orsakas av avsaknaden av ljus i natthimmelen, tar Dave ”mörka kalibreringsbilder”. ”Det är bilder tagna vis samma exponering och sensortemperatur som de andra bilderna, men med objektivskyddet på. Det fångar bara upp slumpmässigt brus. Jag tar 35 av de bilderna och kombinerar dem till en enda bild för senare bearbetning.”
För att ytterligare reducera visuellt brus när han ökar signalstyrkan måste Dave ta många bilder av en himlakropp innan han slår ihop dem. ”Du kan helt enkelt inte ha för mycket information”, förklarar han.
Sätt igång
- Vi rekommenderar ett apokromatiskt refrakterande teleskop med en brännvidd på 450-600 mm vid f/5,6. Dave rekommenderar alltid ett 450 mm f/5-teleskop för autoguidning.
- Dave rekommenderar en högkvalitativ tysk ekvatorialfattning för stabilitet och korrekt följning. Den måste kontrolleras via dator. Du behöver även en hårdvarulösning för att hålla teleskopet stabilt, samt ett stadigt stativ.
- ”Autoguidningskameran kan vara en billig 8-bitars monokrom enhet med en 1 280 x 1 024-sensor, medan din systemkamera kommer vara din huvudkamera. Du kommer dock behöva köpa adaptrar för att kunna montera kameran på teleskopet.
