Det räcker med så lite. 10 plusgrader, 15 i solväggen kanske, blandat med några regnskurar för att naturen plötsligt ska få fart. April och maj är kända för att ha skiftande och konstigt väder. Den 24:e april kom det blötsnö från kalla moln och lade som som en våt handduk över nästan överblommade krokusar. Idag, 2:e maj, stoltserar naturen med gullvivor, pingstliljor, svalört, scilla och så mycket, mycket mer.

I en trädgård där jag delvis växte upp så prunkade gräsmattan av gullvivor och förgätmigej. Tvärs över vägen, bakom grannen, så växte det lupiner så långt en liten flicka kunde se. Dessa tre blomsorter är fortfarande mina favoriter. Jag väntar längtansfullt efter att lupinerna ska göra entré.

Först gullvivorna….

 

 

Sedan, oftast bara med dagars mellanrum, så började förgätmigejen blomma…

 

 

 

Jag brukade sitta på huk och beundra prakten. Dra in doften av gullvivor, fundera över att de också kallas majnycklar och om kopplingen mellan det och att det kanske var de som var nyckeln till maj och till värmen? Förgätmigej… Dalslands landskapsblomma. Även här vandrade mitt redan nyfikna sinne iväg och undrade vem som kan ha glömt bort en så vacker blomma, strålande vacker i sin blygsamhet.

 

En kejsarkrona som någon flitig människa planterat ut fångar min uppmärksamhet. Hur väl jag lyckas fånga kejsarkronan går väl att diskutera.

 

 

 

Jag fick syn på något som jag aldrig förut sett. Det är ju det bästa med nyfikenhet för övrigt. Att man ser så mycket saker man aldrig sett förut. På min upptäcksfärd och fotojakt granskade jag en mängd träd. Jag gör ofta det. Barks färg, form och mönster fascinerar mig mycket så jag brukar stå som ett fån till allmän beskådan medan jag själv är uppslukad av att betrakta bark.

Den här gången såg jag som sagt något, jag aldrig förut sett. Sniglar. Inte bara ett par stycken. Utan mängder. I tre olika träd. De satt överallt! Ensamma eller i små kluster nära varandra. kan de ha övervintrat någonstans i träden? Jag kan allt för lite om sniglar för att veta! Vet du?

 

Här ser barken, där en gren en gång tagits bort, ut som en sur padda. Med skelande ögon. Helt hysteriskt roligt!

 

 

Har du hittat något kul i vår?