Bilder mellan fantasi och verklighet

Johan
Lennartsson

Fotografera skogen

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

En illusion av lång exponering

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag går till väga för att fotografera vatten. Där nämnde jag att det finns ett Photoshopknep du kan använda om du inte har ett gråfilter och jag tänkte här visa hur du gör.

Du behöver ta en serie av bilder med kortexponering gärna 5-10 stycken, vilket du kan göra med kameran handhållen men helst på stativ. I det här exemplet har jag bara 4 bilder men vi får hoppas det fungerar ändå. Först redigera du en av bilderna Lightroom så du får den som du vill. Du kan se vad jag gjorde med den här bilden i Grundläggande-panelen. Dessutom använde jag ett övertoningsfilter som jag drog ner från bildens överkant och minskade exponeringen för att göra himlen mörkare i bildens överkant.

Blogg-1

 

Nästa steg är att markera de bilder du vill använda i filmremsan längst ner i Lightroom (Shift-klicka på bilderna). Bilderna får en grå ram när de är markerade (1) och sedan tycker du på Synkronisera… (2). Observera att när jag tar en skärmdump så ändras texten till ”Automatisk synk” men när du gör detta kommer det alltså stå ”Synkronisera…” I dialogrutan som dyker upp välj ”Markera alla” och sedan ”Synkronisera”. Genom att synkronisera din bildredigering så kommer alla bilder få samma framkallning.

Blogg-2

Tips: Om du tagit ett stort antal bilder vid ett tillfälle (samma typ av motiv och ljus) kan du spara mycket tid genom att redigera en av bilderna och sedan synkronisera det du gjort till de andra bilderna. Tänk på att selektiva justeringar i många fall inte är lämpliga att synkronisera.

Nu måste vi hoppa över i Photoshop. För att vårat trick ska fungera måste alla bilderna öppna sig som lager  i samma Photoshop-dokument (en stapel med bilder som Photoshop läser uppefrån och ner). För att åstadkomma detta använder vi Foto – Redigera i – Öppna som lager i Photoshop.

Blogg-3

 

Så där nu har bildens öppnats i en lagerstapel i Photoshop

Blogg-4
De olika bilderna öppnar sig en en stapel men i samma Photoshop-dokument. Photoshop läser stapeln uppefrån och ner så därför syns bara den översta bilden. Då kan slå av och på ett lager genom att klicka på ögat och du kan använda lagermasker för att använda delar av en bild.

 

De här bilderna har jag tagit på frihand så det är troligt att kameran rört sig lite mellan bilderna även om de togs i rask takt. Därför måste vi justera bilderna så att delar som inte ska röra sig mellan de olika exponeringarna inte flyttar på sig (som klipporna). Det gör vi genom att med alla lager markerade (Shift-klicka på lagren och de får en ljusgrå ram) gå till Redigera – Justera lager automatiskt… I dialogrutan som kommer upp välj Automatisk projektion.

Blogg-5

Efter justeringen behöver bilden ofta beskäras men så var inte fallet med den här bilden – måste ha hållt kameran väldigt stilla …hmmm…..misstänker nu att jag använde stativ för så stadiga händer brukar jag inte ha…..

 

Nästa steg är att omvandla lagerstapeln till ett smart objekt. Det gör du via menyerna Lager – Smarta objekt – Konvertera till smart objekt. Nu ser det ut som lagren försvann men det är inte riktigt sant utan de finns kvar men i en ”låda” som kallas smart objekt.

Blogg-6

 

Nu är det äntligen dags att försöka få vattnet att se ut som vi använt en längre exponerings tid än vi gjorde! För detta går vi till Lager – Smarta objekt – Stapelläge – Maximal/Medel/Median. Vilket stapelläge som fungerar bäst är svårt att vet men Maximal, Medel eller Median är de som oftast ger bäst resultat. Prova dig fram!

Blogg-7

 

Så här blev det med stapelläge Maximal

maximal

 

Så här med Medel

medel

 

Och så här med Median – tycker den blir bäst för den här bilden!

median

 

Tips: med flera bilder kan du få vattnet att se ännu mer ”rökigt” ut

 

Sådär när du valt det stapelläge du tycker ser bäst ut så väljer du Redigera – Spara i Photoshop så kommer du tillbaka till Lightroom eller så kan du såklart fortsätta att redigera bilden efter tycke och smak i Photoshop. För att enkelt kunna fortsätta och redigera bilden är det bäst att du ändrar bilden från att vara ett smart objekt till en vanlig bild, det för du genom Lager – Smarta objekt – Rastrera.

Så här är en av startbilderna

start

 

och här är bilden efter vårt trick (och lite skugga/efterbelysa i Lightroom med det radiella-filtret).

Klar

 

Det var allt för den här gången hoppas du får nytta av det här tricket för att få en lite mer målad känsla i oroligt vatten och kanske till och med en känsla av lång exponeringstid.

Tips: Jag har inte provat det själv ännu, med jag skulle tro att man kan använda samma metod på träd när det blåser för att få en lite abstrakt känsla av rörelse i lövverket.

Klar slut

 

 

 

 

Hej!

I förra inlägget skrev jag lite om hur jag går till väga för att fotografera vatten. Där nämnde jag att det finns ett Photoshopknep du kan använda om du inte har ett gråfilter och jag tänkte här visa hur du gör.

Du behöver ta en serie av bilder med kortexponering gärna 5-10 stycken, vilket du kan göra med kameran handhållen men helst på stativ. I det här exemplet har jag bara 4 bilder men vi får hoppas det fungerar ändå. Först redigera du en av bilderna Lightroom så du får den som du vill. Du kan se vad jag gjorde med den här bilden i Grundläggande-panelen. Dessutom använde jag ett övertoningsfilter som jag drog ner från bildens överkant och minskade exponeringen för att göra himlen mörkare i bildens överkant.

Blogg-1

 

Nästa steg är att markera de bilder du vill använda i filmremsan längst ner i Lightroom (Shift-klicka på bilderna). Bilderna får en grå ram när de är markerade (1) och sedan tycker du på Synkronisera… (2). Observera att när jag tar en skärmdump så ändras texten till ”Automatisk synk” men när du gör detta kommer det alltså stå ”Synkronisera…” I dialogrutan som dyker upp välj ”Markera alla” och sedan ”Synkronisera”. Genom att synkronisera din bildredigering så kommer alla bilder få samma framkallning.

Blogg-2

Tips: Om du tagit ett stort antal bilder vid ett tillfälle (samma typ av motiv och ljus) kan du spara mycket tid genom att redigera en av bilderna och sedan synkronisera det du gjort till de andra bilderna. Tänk på att selektiva justeringar i många fall inte är lämpliga att synkronisera.

Nu måste vi hoppa över i Photoshop. För att vårat trick ska fungera måste alla bilderna öppna sig som lager  i samma Photoshop-dokument (en stapel med bilder som Photoshop läser uppefrån och ner). För att åstadkomma detta använder vi Foto – Redigera i – Öppna som lager i Photoshop.

Blogg-3

 

Så där nu har bildens öppnats i en lagerstapel i Photoshop

Blogg-4
De olika bilderna öppnar sig en en stapel men i samma Photoshop-dokument. Photoshop läser stapeln uppefrån och ner så därför syns bara den översta bilden. Då kan slå av och på ett lager genom att klicka på ögat och du kan använda lagermasker för att använda delar av en bild.

 

De här bilderna har jag tagit på frihand så det är troligt att kameran rört sig lite mellan bilderna även om de togs i rask takt. Därför måste vi justera bilderna så att delar som inte ska röra sig mellan de olika exponeringarna inte flyttar på sig (som klipporna). Det gör vi genom att med alla lager markerade (Shift-klicka på lagren och de får en ljusgrå ram) gå till Redigera – Justera lager automatiskt… I dialogrutan som kommer upp välj Automatisk projektion.

Blogg-5

Efter justeringen behöver bilden ofta beskäras men så var inte fallet med den här bilden – måste ha hållt kameran väldigt stilla …hmmm…..misstänker nu att jag använde stativ för så stadiga händer brukar jag inte ha…..

 

Nästa steg är att omvandla lagerstapeln till ett smart objekt. Det gör du via menyerna Lager – Smarta objekt – Konvertera till smart objekt. Nu ser det ut som lagren försvann men det är inte riktigt sant utan de finns kvar men i en ”låda” som kallas smart objekt.

Blogg-6

 

Nu är det äntligen dags att försöka få vattnet att se ut som vi använt en längre exponerings tid än vi gjorde! För detta går vi till Lager – Smarta objekt – Stapelläge – Maximal/Medel/Median. Vilket stapelläge som fungerar bäst är svårt att vet men Maximal, Medel eller Median är de som oftast ger bäst resultat. Prova dig fram!

Blogg-7

 

Så här blev det med stapelläge Maximal

maximal

 

Så här med Medel

medel

 

Och så här med Median – tycker den blir bäst för den här bilden!

median

 

Tips: med flera bilder kan du få vattnet att se ännu mer ”rökigt” ut

 

Sådär när du valt det stapelläge du tycker ser bäst ut så väljer du Redigera – Spara i Photoshop så kommer du tillbaka till Lightroom eller så kan du såklart fortsätta att redigera bilden efter tycke och smak i Photoshop. För att enkelt kunna fortsätta och redigera bilden är det bäst att du ändrar bilden från att vara ett smart objekt till en vanlig bild, det för du genom Lager – Smarta objekt – Rastrera.

Så här är en av startbilderna

start

 

och här är bilden efter vårt trick (och lite skugga/efterbelysa i Lightroom med det radiella-filtret).

Klar

 

Det var allt för den här gången hoppas du får nytta av det här tricket för att få en lite mer målad känsla i oroligt vatten och kanske till och med en känsla av lång exponeringstid.

Tips: Jag har inte provat det själv ännu, med jag skulle tro att man kan använda samma metod på träd när det blåser för att få en lite abstrakt känsla av rörelse i lövverket.

Klar slut

 

 

 

 

Fotografera vatten

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Skapa ny pixlar - skala innehållsmedvetet i Photoshop

Hejsan!

Det varit en intensiv period på mitt ”riktiga” jobb så det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg här. Känner att det verkligen är dax nu!

Den här gången tänkte jag visa ett litet trick i Photoshop där man kan ”skapa” ny pixlar… Metoden är användbar om du behöver en bild i ett visst format men originalbilden är för liten eller om du vill förändra kompositionen något – du kanske råkat fått objektet alldeles mitt i bilden och du vill förskjuta det åt sidan. Jag använder ofta den här metoden om jag har en bild som har lite ”fel” storlek/format för att t.ex. passa i en ram med givna mått.

Jag tänkte visa hur du kan använda ”Skala för innehållsmedvetenhet” som finns i Photoshops Redigera-meny.

Som exempel använder vi den här bilden av ett träd vid solnedgången och sedan en bild på en mås. Vi börjar med trädet sitter precis mitt i bilden men jag önskar att det var placerat med en lite förskjutet år ena sidan.

Det första vi behöver göra är att ändra storlek på arbetsytan. Det gör du enklast med beskärverktyget då du istället för dra in kanterna för att göra bilden mindre gör den större genom att dra ramen utåt istället.

bild-1
Klicka på ikonen för beskärverktyget för att aktivera ramen runt bilden som du kan dra inåt för att ta beskära bort delar av bilden, eller dra den utåt för att skapa en större arbetsyta för bilden

 

bild-2
När du klickar på beskärverktyget dyker en ram upp runt bilden. Ta tag i handtagen och dra utåt till önskad storlek och form. Håller du Shift-tangenten nedtryck när du drar så behålls original proportionen i bilden.

Nu ska vi fylla de tomma ytorna med pixlar. I det här fallet vill jag inte påverka formen eller storleken på trädet så jag gör först en rektangulär markering till höger om trädet

bild-3

Med markeringen aktiv går vi till Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet i Photoshops menyer och sedan drar vi ut den markerade delen genom att ta tag i ett markeringshandtag och drar det åt höger.

bild-4
Med markeringen aktiv aktivera ”Skala för innehållsmedvetenhet”

 

bild-5
Dra handtagen åt höger tills den tomma ytan är fylld

Nu gör vi på samma sätt för att fylla i ytan ovanför trädet. Var noga med att inte delar av trädet kommer med i den rektangulära markeringen. Så här blev det – trädet har samma storlek som tidigare men himlen har blivit ”större”.

bild-6

 

Det finns några alternativ till denna metod som bör nämnas

a) Du kan helt enkelt ändra bildstorleken till den önskade Bild – Bildstorlek så den passar ditt behov. Men med denna metod kommer trädet förbli helt centrerat också i den nya storleken

b) Beroende på hur bilden ser ut kan Innehållsmedvetenfyllning fungera. Du markerar de tomma områdena i arbetsytan och går till Redigera – Fyllning och i den dialogruta som dyker upp väljer du Innehåll: Innehållsmedveten. Den här metoden fungerar bra ibland och i andra fall inte alls…

Tips: Om du har Photoshop CC så finns det en ruta att klicka i när du har beskärverktyget aktiv som gör att delar som inte innehåller pixlar kommer att fyllas innehållsmedvetet.

 

Det finns en till funktion som kan vara användbar när man skalar bilden innehållsmedvetet och det är att du kan skydda delar av bilden som du inte vill påverka (så mycket). Vi löste det i bilden på trädet ovan genom att bara skala delar utanför trädet men det finns ett annat sätt.

Som exempel använder vi den här bilden på en mås. Precis som ovan använder jag beskärverktyget för att göra bildytan större. Men den här gången använder jag lassot för att göra en grov markering runt fågeln.

mås-1

Sedan går jag till menyn Markera – Spara markering…

mås-2

Det dyker upp en dialogruta där du måste namnge markeringen – i det här fallet kallade jag den ”Fågel”. Tryck sedan OK. Ta sedan bort markeringen från bilden genom att trycka Cmd/Ctrl+D.

mås-3

Nästa steg är att som i bilden med trädet gå till Skala för innehållsmedvetenhet (Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet).

Den här gången tittar vi i verktygsmeyn som finns ovanför bilden och väljer Skydda: Fågel. (Tips: som du ser finns det en liten person till höger om Skydda-menyn om du klickar på den vet Photoshop att den ska skydda människor i bilden utan att du behöver göra någon markering).

mås-4

Nu när fågeln skydds av Photoshop tar vi tag i handtagen som finns runt bilden och drar dessa så de tomma ytorna fylls ut. Tack vara att vi skyddar fågeln så kommer dess proportioner och storlek att påverkas mindre än vattnet i detta fall.

Så här blev det!

mås-5
Här kan du se att det bildats lite artefakter i bildens övre högra hörn. För att komma runt sådant kan man prova att göra förändringen i flera men mindre steg. Jag lämnar bilden som den är här så du kan se vad man behöver se upp med.

 

Det var allt för den här gången!

Tänk på att olika metoder och strategier fungerar olika bra på olika bilder så ibland måste man prova sig fram för att nå ett bra resultat. Man kan naturligtvis inte förstora eller ändra proportioner hur mycket som helst utan att det skadar bilden så var försiktig och granska alltid resultatet nog innan du skriver ut eller delar bilden (titta på den övre högra kanten på måsbilden för ett exempel på vad du kan behöva se upp för).

Ett annat tips kan vara att ta det stegvis, d.v.s förstora/förändra proportioner ganska lite med de metoder jag beskrev men upprepa flera gånger tills du nått ditt mål – ha nog fungerat bättre på måsbilden.

I exemplen ovan har jag gjort ganska stora justeringar vilket jag inte så ofta gör, däremot använder jag metoden ofta för att få bilder att passa in i ramar med givna mått då original bilden har fel format eller är lite för liten.

 

 

Klart slut!

 

Hejsan!

Det varit en intensiv period på mitt ”riktiga” jobb så det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg här. Känner att det verkligen är dax nu!

Den här gången tänkte jag visa ett litet trick i Photoshop där man kan ”skapa” ny pixlar… Metoden är användbar om du behöver en bild i ett visst format men originalbilden är för liten eller om du vill förändra kompositionen något – du kanske råkat fått objektet alldeles mitt i bilden och du vill förskjuta det åt sidan. Jag använder ofta den här metoden om jag har en bild som har lite ”fel” storlek/format för att t.ex. passa i en ram med givna mått.

Jag tänkte visa hur du kan använda ”Skala för innehållsmedvetenhet” som finns i Photoshops Redigera-meny.

Som exempel använder vi den här bilden av ett träd vid solnedgången och sedan en bild på en mås. Vi börjar med trädet sitter precis mitt i bilden men jag önskar att det var placerat med en lite förskjutet år ena sidan.

Det första vi behöver göra är att ändra storlek på arbetsytan. Det gör du enklast med beskärverktyget då du istället för dra in kanterna för att göra bilden mindre gör den större genom att dra ramen utåt istället.

bild-1
Klicka på ikonen för beskärverktyget för att aktivera ramen runt bilden som du kan dra inåt för att ta beskära bort delar av bilden, eller dra den utåt för att skapa en större arbetsyta för bilden

 

bild-2
När du klickar på beskärverktyget dyker en ram upp runt bilden. Ta tag i handtagen och dra utåt till önskad storlek och form. Håller du Shift-tangenten nedtryck när du drar så behålls original proportionen i bilden.

Nu ska vi fylla de tomma ytorna med pixlar. I det här fallet vill jag inte påverka formen eller storleken på trädet så jag gör först en rektangulär markering till höger om trädet

bild-3

Med markeringen aktiv går vi till Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet i Photoshops menyer och sedan drar vi ut den markerade delen genom att ta tag i ett markeringshandtag och drar det åt höger.

bild-4
Med markeringen aktiv aktivera ”Skala för innehållsmedvetenhet”

 

bild-5
Dra handtagen åt höger tills den tomma ytan är fylld

Nu gör vi på samma sätt för att fylla i ytan ovanför trädet. Var noga med att inte delar av trädet kommer med i den rektangulära markeringen. Så här blev det – trädet har samma storlek som tidigare men himlen har blivit ”större”.

bild-6

 

Det finns några alternativ till denna metod som bör nämnas

a) Du kan helt enkelt ändra bildstorleken till den önskade Bild – Bildstorlek så den passar ditt behov. Men med denna metod kommer trädet förbli helt centrerat också i den nya storleken

b) Beroende på hur bilden ser ut kan Innehållsmedvetenfyllning fungera. Du markerar de tomma områdena i arbetsytan och går till Redigera – Fyllning och i den dialogruta som dyker upp väljer du Innehåll: Innehållsmedveten. Den här metoden fungerar bra ibland och i andra fall inte alls…

Tips: Om du har Photoshop CC så finns det en ruta att klicka i när du har beskärverktyget aktiv som gör att delar som inte innehåller pixlar kommer att fyllas innehållsmedvetet.

 

Det finns en till funktion som kan vara användbar när man skalar bilden innehållsmedvetet och det är att du kan skydda delar av bilden som du inte vill påverka (så mycket). Vi löste det i bilden på trädet ovan genom att bara skala delar utanför trädet men det finns ett annat sätt.

Som exempel använder vi den här bilden på en mås. Precis som ovan använder jag beskärverktyget för att göra bildytan större. Men den här gången använder jag lassot för att göra en grov markering runt fågeln.

mås-1

Sedan går jag till menyn Markera – Spara markering…

mås-2

Det dyker upp en dialogruta där du måste namnge markeringen – i det här fallet kallade jag den ”Fågel”. Tryck sedan OK. Ta sedan bort markeringen från bilden genom att trycka Cmd/Ctrl+D.

mås-3

Nästa steg är att som i bilden med trädet gå till Skala för innehållsmedvetenhet (Redigera – Skala för innehållsmedvetenhet).

Den här gången tittar vi i verktygsmeyn som finns ovanför bilden och väljer Skydda: Fågel. (Tips: som du ser finns det en liten person till höger om Skydda-menyn om du klickar på den vet Photoshop att den ska skydda människor i bilden utan att du behöver göra någon markering).

mås-4

Nu när fågeln skydds av Photoshop tar vi tag i handtagen som finns runt bilden och drar dessa så de tomma ytorna fylls ut. Tack vara att vi skyddar fågeln så kommer dess proportioner och storlek att påverkas mindre än vattnet i detta fall.

Så här blev det!

mås-5
Här kan du se att det bildats lite artefakter i bildens övre högra hörn. För att komma runt sådant kan man prova att göra förändringen i flera men mindre steg. Jag lämnar bilden som den är här så du kan se vad man behöver se upp med.

 

Det var allt för den här gången!

Tänk på att olika metoder och strategier fungerar olika bra på olika bilder så ibland måste man prova sig fram för att nå ett bra resultat. Man kan naturligtvis inte förstora eller ändra proportioner hur mycket som helst utan att det skadar bilden så var försiktig och granska alltid resultatet nog innan du skriver ut eller delar bilden (titta på den övre högra kanten på måsbilden för ett exempel på vad du kan behöva se upp för).

Ett annat tips kan vara att ta det stegvis, d.v.s förstora/förändra proportioner ganska lite med de metoder jag beskrev men upprepa flera gånger tills du nått ditt mål – ha nog fungerat bättre på måsbilden.

I exemplen ovan har jag gjort ganska stora justeringar vilket jag inte så ofta gör, däremot använder jag metoden ofta för att få bilder att passa in i ramar med givna mått då original bilden har fel format eller är lite för liten.

 

 

Klart slut!

 

Från början till slut

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur jag redigerar en bild från början till slut i Lightroom och Photoshop. Bilden är som vanligt underexponerad för att bevara så mycket detaljer i de ljusa delarna som möjligt.

bild-1
Bilden är tagen i Sälen med Lumix GX80 + 12-35/2.8 objektiv (1/320 sek, f/14, ISO200, 20mm). Jag använde en liten bländare för att få solstrålarna.

(1) Vi börjar i Lightrooms Grundläggande-panel. Jag vill göra bilden ljusare och ökar därför Exponering (+45), Skuggor (+87) och Vita (+12), men jag vill skydda de ljusaste delarna så jag drar ner Högdagrar något (-27). Sedan ökar jag Klarhet (+17) och Lyster (+19). Jag brukar oftast öka kontrasten men efter dessa justeringar tyckte jag kontrasten var för hög så jag minskade Kontrast (-6).

bild-2

 

(2) Nu vill jag göra förgrunden ljusare utan att påverka himlen och det gör jag med ett Övertoningsfilter. För att ljusa upp förgrunden så klickade jag på Övertoningsfiltret och drog nerifrån och upp tills den övre linjen når horisonten. Sedan ökade jag Exponering (+1.67) samt gjorde förgrunden lite varmare genom att öka Temperaturen (19)

bild-3

 

(3) Jag tycker att området runt solen har blivit lite väl mörkt och vill ljusa upp där genom att använda ett Radiellt-filter. Jag placerade filtret med mitten över solen och drog ut en ganska stor oval och ökade Exponeringen (+1.95) och minska Vita (-7) något för att inte få helt vita pixlar. Dessutom gjorde jag ljuset varmare (Temperatur 40) och med en magentaton (Färgton 37). I inlägget om Skugga/efterbelysa skrev jag lite mer om det radiella-filtret så ta gärna en titta på det inlägget.

bild-4

 

(4) Nu vill jag förstärka ljusstråken som bildas på snön i förgrunden. Även här använder jag det Radiella-filter. Jag placerar ut Radiella-filter som är något större än ljusstråken och ökar Exponeringen (+0.98), Temperaturen (100) och ökar magentatonen (Färgton 42).

bild-5

 

(5) I nästa steg tar jag bort den gröna solkatten samt eventuella sensorfläckar. Jag har skrivit om det här i mer detalj i ett tidigare inlägg så titta gärna där om du vill veta mer.

bild-6

 

(6) Jag tycker att leksakerna i förgrunden stör bilden lite – ha det varit barn som lekt där hade det kanske istället gjort bilden bättre. Dessutom är en del av leksakerna bara delvis med. Jag går över till photoshop och tar bort dessa genom att högerklicka på bilden och välja Redigera i – Redigera i Photoshop CC 2017. I dialogrutan som kommer upp ska du välja  ”Redigera en kopia med Lightroom-justeringar” Först bör du duplicera lagret (Cmd+J) så att du alltid har kvar startbilden om något går fel. Nästa steg är svårt att visa men genom att använda verktygen Klonstämpel, Lappa, Lagningspensel och Smart lagningspensel kan du ta bort störande objekt. Svårt att visa hur de fungerar men jag har länkat till youtube-klipp som beskriver dessa verktyg. Det kräver lite övning för att behärska dessa verktyg, men som vanligt – träning ger färdighet.

bild-7

(7) Så där nu tycker jag bilden börjar bli klar. För att komma tillbaka till Lightroom gå till Arkiv – Spara (inte Spara som!!) så kommer bilden tillbaka till Lightroom. Du kan naturligtvis spara ut den färdiga bilden från Photoshop men jag slutar alltid i Lightroom som är det program som håller ordning på mitt bildbibliotek.

(8) När jag är tillbaka i Lightroom så exporterar jag ut bilden som en jpg om jag vill skriva ut den eller publicera den på nätet någonstans. Hur jag gör det kan du hitta här – titta i slutet av inlägget!

Här är startbilden

bild-1

och här slutbilden

slutbild

Det var allt för den här gången

 

Klart slut!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur jag redigerar en bild från början till slut i Lightroom och Photoshop. Bilden är som vanligt underexponerad för att bevara så mycket detaljer i de ljusa delarna som möjligt.

bild-1
Bilden är tagen i Sälen med Lumix GX80 + 12-35/2.8 objektiv (1/320 sek, f/14, ISO200, 20mm). Jag använde en liten bländare för att få solstrålarna.

(1) Vi börjar i Lightrooms Grundläggande-panel. Jag vill göra bilden ljusare och ökar därför Exponering (+45), Skuggor (+87) och Vita (+12), men jag vill skydda de ljusaste delarna så jag drar ner Högdagrar något (-27). Sedan ökar jag Klarhet (+17) och Lyster (+19). Jag brukar oftast öka kontrasten men efter dessa justeringar tyckte jag kontrasten var för hög så jag minskade Kontrast (-6).

bild-2

 

(2) Nu vill jag göra förgrunden ljusare utan att påverka himlen och det gör jag med ett Övertoningsfilter. För att ljusa upp förgrunden så klickade jag på Övertoningsfiltret och drog nerifrån och upp tills den övre linjen når horisonten. Sedan ökade jag Exponering (+1.67) samt gjorde förgrunden lite varmare genom att öka Temperaturen (19)

bild-3

 

(3) Jag tycker att området runt solen har blivit lite väl mörkt och vill ljusa upp där genom att använda ett Radiellt-filter. Jag placerade filtret med mitten över solen och drog ut en ganska stor oval och ökade Exponeringen (+1.95) och minska Vita (-7) något för att inte få helt vita pixlar. Dessutom gjorde jag ljuset varmare (Temperatur 40) och med en magentaton (Färgton 37). I inlägget om Skugga/efterbelysa skrev jag lite mer om det radiella-filtret så ta gärna en titta på det inlägget.

bild-4

 

(4) Nu vill jag förstärka ljusstråken som bildas på snön i förgrunden. Även här använder jag det Radiella-filter. Jag placerar ut Radiella-filter som är något större än ljusstråken och ökar Exponeringen (+0.98), Temperaturen (100) och ökar magentatonen (Färgton 42).

bild-5

 

(5) I nästa steg tar jag bort den gröna solkatten samt eventuella sensorfläckar. Jag har skrivit om det här i mer detalj i ett tidigare inlägg så titta gärna där om du vill veta mer.

bild-6

 

(6) Jag tycker att leksakerna i förgrunden stör bilden lite – ha det varit barn som lekt där hade det kanske istället gjort bilden bättre. Dessutom är en del av leksakerna bara delvis med. Jag går över till photoshop och tar bort dessa genom att högerklicka på bilden och välja Redigera i – Redigera i Photoshop CC 2017. I dialogrutan som kommer upp ska du välja  ”Redigera en kopia med Lightroom-justeringar” Först bör du duplicera lagret (Cmd+J) så att du alltid har kvar startbilden om något går fel. Nästa steg är svårt att visa men genom att använda verktygen Klonstämpel, Lappa, Lagningspensel och Smart lagningspensel kan du ta bort störande objekt. Svårt att visa hur de fungerar men jag har länkat till youtube-klipp som beskriver dessa verktyg. Det kräver lite övning för att behärska dessa verktyg, men som vanligt – träning ger färdighet.

bild-7

(7) Så där nu tycker jag bilden börjar bli klar. För att komma tillbaka till Lightroom gå till Arkiv – Spara (inte Spara som!!) så kommer bilden tillbaka till Lightroom. Du kan naturligtvis spara ut den färdiga bilden från Photoshop men jag slutar alltid i Lightroom som är det program som håller ordning på mitt bildbibliotek.

(8) När jag är tillbaka i Lightroom så exporterar jag ut bilden som en jpg om jag vill skriva ut den eller publicera den på nätet någonstans. Hur jag gör det kan du hitta här – titta i slutet av inlägget!

Här är startbilden

bild-1

och här slutbilden

slutbild

Det var allt för den här gången

 

Klart slut!

Hur fotograferar man norrsken?

Fotografering, Natur 24 mar 2017

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

Fixa lysande kanter

Bildbehandling, Mjukvara 14 mar 2017

Hej!

Den här gången blir det ytterligare ett Photoshopknep som kan vara bra att ha i verktygslådan. Om du arbetat mycket med bilden och till exempel ljusat upp skuggorna (och annat) så kan det hända att det dyker upp en lysande gloria längs kanter, och detta är inte speciellt snyggt. I det här inlägget tänker jag visa en metod du kan använda för att ta bort glorian. Ganska enkelt men användbart – den bästa kombinationen.

Tips: huruvida glorian är ett problem eller inte beror på vad du ska ha bilden till. Tänker du endast visa bilden på Facebook eller instagram behöver det inte vara ett problem värt att lösa – på lågupplösta bilder syns den inte alltid. Däremot om du tänker skriva ut dina bilder och i lite större storlek så är det väl värt arbetet att ta bort den lysande glorian

 

1.  Vi tar en bild från Liverpool Albert Docks som exempel. Den här bilden tog jag en kväll och det var ganska mörkt så jag öppnade upp skuggorna kraftigt för att husväggarna ska synas bättre samtidigt som jag mörkade ner himlen; detta skapade en lysande kant (gloria) längs linjer med hög kontrast. Lysande kanter är ett tydligt tecken på att bilden har redigerats ganska ordentligt och är inte speciellt snyggt

BILD2
Den här bilden togs med en Nikon D3000 med tillhörande kit-objektiv 18-55/3.5-5.6 (@ 20 mm, f/11, ISO 100, 3 sek).

 

2.  Använd snabbvals-verktyget (markerat i bilden nedan) och gör en markering av ytan som är ljusast. I detta fall himlen. Du behöver inte markera hela himlen utan jag brukar ta en del i taget.

BILD-1

 

Måla med Snabbvals-penseln på himlen med rutan Förbättra automatiskt i-klickad.

Bild3

 

3. Klicka på ikonen för nytt lager (1) för att skapa ett tomt lager (2) ovanför startbilden. Klicka på Klon-verktyget (3) och med en 0% hårdhet på klonpensel Alt-klicka strax utanför den lysande kanten och måla längs den ljusa kanten. Eftersom markeringen fortfarande är aktiv kommer ingenting att hända med bilden utanför markeringen (på husen i detta fall) så du behöver inte vara så noga när du målar med klonverktyget längs kanten.

Bild4

När du målat ett tag så tar du bort markeringen (Cmd+D), återgår du till Snabbvals-verktyget och markerar en bit till och använder klonverktyget på samma sätt som ovan. Upprepa tills du kommit runt alla kanter som har en glorian.

Ett problem som kan dyka upp är att det sticker upp träd eller buskar vilket gör det omöjligt att använda klonverktyget som ovan. Här kan man dra ner opaciteten (till 30-40%) på klonverktyg för att lindra den ljusa glorian genom att klicka här och där. Du kommer förlora lite av detaljerna i trädet/busken samtidigt som lite av glorian blir kvar – du får försöka hitta en bra kompromiss.  Du kan också experimentera med olika blandningslägen på klon-verktyget. I den här bilden är repen från båtens master en sådant problemområde…

Tips: klona aldrig direkt på bilden utan skapa ett tomt lager och klona där istället. Nu kommer all kloning hamna där och du kan lätt stänga av/slå på för att se om resultatet blev bra. Om inte kan du bara slänga bort klonlagret och börja om med ursprungsbilden orörd.Kom bara ihåg att ha Akt. & Under i-klickad i klonverktygets inställningsrad.

Namnlöst-1
När du klickat på klonverktyget kommer den här verktygsraden upp med inställningar – se till att ha Akt. & under valt. Den här raden kommer att ändra sig beroende på vilket verktyg du har aktivt men innehåller allt inställningar till det aktuella verktyget

 

5.  Så där nu blev bilden bättre. Du kan se nedan i ursnittet till vänster så syns en tydlig ljus gloria längs hustaket och efter den här proceduren så är den borta som du kan se i bilden till höger.

Bild5

6.  Så där nu blev bilden bättre!

Klar

Det var allt för den här gången. Kom ihåg att en ljus gloria runt kanter med hög kontrast är ett tydlig tecken på att bilden bildbehandlats och är inte speciellt snyggt.  De ljusa kanterna kanske inte syns eller märkas på lågupplösta bilder på nätet men kommer absolut att synas på lite större utskrifter och det drar ner intrycket av bilden.

 

Klart slut

 

Hej!

Den här gången blir det ytterligare ett Photoshopknep som kan vara bra att ha i verktygslådan. Om du arbetat mycket med bilden och till exempel ljusat upp skuggorna (och annat) så kan det hända att det dyker upp en lysande gloria längs kanter, och detta är inte speciellt snyggt. I det här inlägget tänker jag visa en metod du kan använda för att ta bort glorian. Ganska enkelt men användbart – den bästa kombinationen.

Tips: huruvida glorian är ett problem eller inte beror på vad du ska ha bilden till. Tänker du endast visa bilden på Facebook eller instagram behöver det inte vara ett problem värt att lösa – på lågupplösta bilder syns den inte alltid. Däremot om du tänker skriva ut dina bilder och i lite större storlek så är det väl värt arbetet att ta bort den lysande glorian

 

1.  Vi tar en bild från Liverpool Albert Docks som exempel. Den här bilden tog jag en kväll och det var ganska mörkt så jag öppnade upp skuggorna kraftigt för att husväggarna ska synas bättre samtidigt som jag mörkade ner himlen; detta skapade en lysande kant (gloria) längs linjer med hög kontrast. Lysande kanter är ett tydligt tecken på att bilden har redigerats ganska ordentligt och är inte speciellt snyggt

BILD2
Den här bilden togs med en Nikon D3000 med tillhörande kit-objektiv 18-55/3.5-5.6 (@ 20 mm, f/11, ISO 100, 3 sek).

 

2.  Använd snabbvals-verktyget (markerat i bilden nedan) och gör en markering av ytan som är ljusast. I detta fall himlen. Du behöver inte markera hela himlen utan jag brukar ta en del i taget.

BILD-1

 

Måla med Snabbvals-penseln på himlen med rutan Förbättra automatiskt i-klickad.

Bild3

 

3. Klicka på ikonen för nytt lager (1) för att skapa ett tomt lager (2) ovanför startbilden. Klicka på Klon-verktyget (3) och med en 0% hårdhet på klonpensel Alt-klicka strax utanför den lysande kanten och måla längs den ljusa kanten. Eftersom markeringen fortfarande är aktiv kommer ingenting att hända med bilden utanför markeringen (på husen i detta fall) så du behöver inte vara så noga när du målar med klonverktyget längs kanten.

Bild4

När du målat ett tag så tar du bort markeringen (Cmd+D), återgår du till Snabbvals-verktyget och markerar en bit till och använder klonverktyget på samma sätt som ovan. Upprepa tills du kommit runt alla kanter som har en glorian.

Ett problem som kan dyka upp är att det sticker upp träd eller buskar vilket gör det omöjligt att använda klonverktyget som ovan. Här kan man dra ner opaciteten (till 30-40%) på klonverktyg för att lindra den ljusa glorian genom att klicka här och där. Du kommer förlora lite av detaljerna i trädet/busken samtidigt som lite av glorian blir kvar – du får försöka hitta en bra kompromiss.  Du kan också experimentera med olika blandningslägen på klon-verktyget. I den här bilden är repen från båtens master en sådant problemområde…

Tips: klona aldrig direkt på bilden utan skapa ett tomt lager och klona där istället. Nu kommer all kloning hamna där och du kan lätt stänga av/slå på för att se om resultatet blev bra. Om inte kan du bara slänga bort klonlagret och börja om med ursprungsbilden orörd.Kom bara ihåg att ha Akt. & Under i-klickad i klonverktygets inställningsrad.

Namnlöst-1
När du klickat på klonverktyget kommer den här verktygsraden upp med inställningar – se till att ha Akt. & under valt. Den här raden kommer att ändra sig beroende på vilket verktyg du har aktivt men innehåller allt inställningar till det aktuella verktyget

 

5.  Så där nu blev bilden bättre. Du kan se nedan i ursnittet till vänster så syns en tydlig ljus gloria längs hustaket och efter den här proceduren så är den borta som du kan se i bilden till höger.

Bild5

6.  Så där nu blev bilden bättre!

Klar

Det var allt för den här gången. Kom ihåg att en ljus gloria runt kanter med hög kontrast är ett tydlig tecken på att bilden bildbehandlats och är inte speciellt snyggt.  De ljusa kanterna kanske inte syns eller märkas på lågupplösta bilder på nätet men kommer absolut att synas på lite större utskrifter och det drar ner intrycket av bilden.

 

Klart slut

 

Mannen från Mars

27 feb 2017

Hejsan

Tänkte visa ytterligare ett sätt du kan använda Lab-färger för att få gör bilden mer färgrik men också få mer variation i färgerna. Den här metoden ibland kallas ”mannen från Mars” eftersom bilden kan se ganska märklig ut innan du sänker opaciteten på Lab-lagret.

Den här metoden ger liv till platta och monotona bilder – prova dig fram.

Vi kör!

(1) Som vanligt duplicerar vi lagret (Cmd/Ctrl-J) så att vi alltid har ursprungsbilden att gå tillbaka till, och i detta fall ska vi dessutom blanda in våran redigerade bild med ursprungsbilden för att få en lagom effekt.

Viktigt att du skapar en lagerkopia av ursprungsbilden (Cmd/Ctrl-J)

 

(2) Byt färgrymd till Lab (Bild – Läge – Lab-färg). I dialogrutan som dyker upp välj Tillämpa inte så att du behåller lagren. Mycket viktigt att du har två lager när du är i Lab-läget.

Bild2

Viktigt att du väljer ”Tillämpa inte” i dialogrutan som dyker upp när du väljer läget Lab-färg

 

(3) Öppna kurvjusteringen via menyerna (Bild – Justering – Kurvor). Likadant som i förra inlägget kan vi inte använda justeringslager då dessa inte överlever när vi går tillbaka till RGB-färg.

Bild4

 

(4) Lab-färg har kanalerna L för bildens ljushet och de två färgkanalerna a och b. Placera en punkt mitt på kurvan i både a- och b-kanalerna genom att klicka där (1) och dra den vita triangeln under respektive histogram åt vänster (2) tills den delen av kurvan längst till vänster klibbar fast på botten (3).

Bild5

I både a- och b-kanalen gör samma sak: klicka kurvans mittpunkt (1), dra sedan in den vita triangeln (2) tills kurvans vänstra del fastnar på botten (3)

Nu har du knuffat färgerna ganska mycket i bilden och den ser inte så bra ut, ungefär som en radioaktiv rymdfågel…….

Bild7
Kanske inte mannen från Mars, men väl fågeln från Mars. Just nu ser det inte så bra ut, men eftersom du har färgeffekten på ett eget lager kan du sänka opaciteten tills det ser bra ut.

 

(5) Gå tillbaka till RGB (Bild – Läge – RGB-färg) och välj Tillämpa inte i dialogrutan som tidigare. Återigen mycket viktigt att båda lagren följer med tillbaka till RGB-läget.

Bild8

Bild9
Viktigt att du väljer ”Tillämpa inte” i dialogrutan som dyker upp när du väljer läget RGB-färg eftersom du vill sänka opaciteten och på så vis blanda ihop färger du tagit fram med ursprungsbilden och väljer du tillämpa slås lagren ihop…

 

(6) Sänk opaciteten (ganska mycket i det här fallet till 35%) och använd lagermasker om du tycker det behövs olika mycket av effekten på olika delar av bilden.

Bild10

 

(7) Jag maskar bort färgeffekten från bakgrunden för att få fågeln att sticka ut ännu mer genom att först klicka på ikonen lagermask (1) och sedan med en svart mjuk pensel målar på de delar av bilden från vilken jag vill ta bort effekten (2). Så där nu har vi förstärkt färgerna på fågeln men inte på bakgrunden.

Bild11

 

Här är våran startbild på den lilla talgoxungen som precis ska ge sig ut i luften för första gången. Rätt ok bild men med lite tråkiga färger.

före
Före…..

 

Efter att vi använt ”mannen från Mars”-tekniken (men bara på fågeln tack vare lagermasken) har vi fått mera livfulla färger!

Klar
…och efter

 

Den här metoden är ett alternativ till en vanlig mättnadsökning och ger mer variation i färgerna och på många sätt ganska lik den metod jag beskrev i förra inlägget. Ibland ger den här metoden bättre resultat ibland inte – som vanligt måste man experimentera och prova sig fram.

Det här är en teknik som gör platta, monotona och färgsvaga bilder mer intressanta, men det är som vanligt lätt att gå för långt så ta det försiktig.

Tips: när du känner dig klar med bilden gå iväg en stund och gör något annat titta sedan på bilden igen men färska ögon och se om du fortfarande tycker den är bra. Det här bra att göra efter all bildbehandling eftersom det är så lätt att gå för långt – man blir fartblind när man håller på och drar i redigeringsspakarna.

 

En sak till. Jag har precis fått upp en ny hemsida och det skulle vara roligt om du har lust att titta in där. Du hittar den på johanlennartsson.se

 

Klart slut!

Hejsan

Tänkte visa ytterligare ett sätt du kan använda Lab-färger för att få gör bilden mer färgrik men också få mer variation i färgerna. Den här metoden ibland kallas ”mannen från Mars” eftersom bilden kan se ganska märklig ut innan du sänker opaciteten på Lab-lagret.

Den här metoden ger liv till platta och monotona bilder – prova dig fram.

Vi kör!

(1) Som vanligt duplicerar vi lagret (Cmd/Ctrl-J) så att vi alltid har ursprungsbilden att gå tillbaka till, och i detta fall ska vi dessutom blanda in våran redigerade bild med ursprungsbilden för att få en lagom effekt.

Viktigt att du skapar en lagerkopia av ursprungsbilden (Cmd/Ctrl-J)

 

(2) Byt färgrymd till Lab (Bild – Läge – Lab-färg). I dialogrutan som dyker upp välj Tillämpa inte så att du behåller lagren. Mycket viktigt att du har två lager när du är i Lab-läget.

Bild2

Viktigt att du väljer ”Tillämpa inte” i dialogrutan som dyker upp när du väljer läget Lab-färg

 

(3) Öppna kurvjusteringen via menyerna (Bild – Justering – Kurvor). Likadant som i förra inlägget kan vi inte använda justeringslager då dessa inte överlever när vi går tillbaka till RGB-färg.

Bild4

 

(4) Lab-färg har kanalerna L för bildens ljushet och de två färgkanalerna a och b. Placera en punkt mitt på kurvan i både a- och b-kanalerna genom att klicka där (1) och dra den vita triangeln under respektive histogram åt vänster (2) tills den delen av kurvan längst till vänster klibbar fast på botten (3).

Bild5

I både a- och b-kanalen gör samma sak: klicka kurvans mittpunkt (1), dra sedan in den vita triangeln (2) tills kurvans vänstra del fastnar på botten (3)

Nu har du knuffat färgerna ganska mycket i bilden och den ser inte så bra ut, ungefär som en radioaktiv rymdfågel…….

Bild7
Kanske inte mannen från Mars, men väl fågeln från Mars. Just nu ser det inte så bra ut, men eftersom du har färgeffekten på ett eget lager kan du sänka opaciteten tills det ser bra ut.

 

(5) Gå tillbaka till RGB (Bild – Läge – RGB-färg) och välj Tillämpa inte i dialogrutan som tidigare. Återigen mycket viktigt att båda lagren följer med tillbaka till RGB-läget.

Bild8

Bild9
Viktigt att du väljer ”Tillämpa inte” i dialogrutan som dyker upp när du väljer läget RGB-färg eftersom du vill sänka opaciteten och på så vis blanda ihop färger du tagit fram med ursprungsbilden och väljer du tillämpa slås lagren ihop…

 

(6) Sänk opaciteten (ganska mycket i det här fallet till 35%) och använd lagermasker om du tycker det behövs olika mycket av effekten på olika delar av bilden.

Bild10

 

(7) Jag maskar bort färgeffekten från bakgrunden för att få fågeln att sticka ut ännu mer genom att först klicka på ikonen lagermask (1) och sedan med en svart mjuk pensel målar på de delar av bilden från vilken jag vill ta bort effekten (2). Så där nu har vi förstärkt färgerna på fågeln men inte på bakgrunden.

Bild11

 

Här är våran startbild på den lilla talgoxungen som precis ska ge sig ut i luften för första gången. Rätt ok bild men med lite tråkiga färger.

före
Före…..

 

Efter att vi använt ”mannen från Mars”-tekniken (men bara på fågeln tack vare lagermasken) har vi fått mera livfulla färger!

Klar
…och efter

 

Den här metoden är ett alternativ till en vanlig mättnadsökning och ger mer variation i färgerna och på många sätt ganska lik den metod jag beskrev i förra inlägget. Ibland ger den här metoden bättre resultat ibland inte – som vanligt måste man experimentera och prova sig fram.

Det här är en teknik som gör platta, monotona och färgsvaga bilder mer intressanta, men det är som vanligt lätt att gå för långt så ta det försiktig.

Tips: när du känner dig klar med bilden gå iväg en stund och gör något annat titta sedan på bilden igen men färska ögon och se om du fortfarande tycker den är bra. Det här bra att göra efter all bildbehandling eftersom det är så lätt att gå för långt – man blir fartblind när man håller på och drar i redigeringsspakarna.

 

En sak till. Jag har precis fått upp en ny hemsida och det skulle vara roligt om du har lust att titta in där. Du hittar den på johanlennartsson.se

 

Klart slut!

Ta fram färger som du inte trodde fanns!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa ett litet knep som kan vara bra att ha i bildbehandlingsverktygslådan. Kraftfullt och enkelt är det också! Genom att använda s.k. Lab (Ljushet och färgkanalerna a och b)-färger kan du öka mättnaden och skapa mjukare övergångar mellan färger utan att fräta ut detaljer vilket blir resultatet om du drar hårt i mättnadsreglaget. Lab är en större färgrymd än RGB och det ska vi använda för att ”dra isär” färger (synliggöra flera färger), dessutom kan man justera ljusheten (L) och färger (a och b) utan att de påverkar varandra vilket du inte kan med RGB-färger. Det här är en metod som jag använder ofta men den är kraftfull så det är lätt att gå för långt. Det här är ett Photoshop-trick men fungerar i alla program som kan hantera lager, kurvor och Lab-färg. För att använda den här metoden bör du börja med en rå-fil, jag tror inte det kommer att sluta väl om du startar med en jpg-fil men du kan ju alltid prova…..

 

Vi börjar med den här bilden som jag tog i mitten av januari-2017 vid Fågelsundet i norra Uppland.

Fågelsundet-1-blogg
Så här ser rå-filen utan justeringar i Lightroom. Bilden är tagen med en Lumix GX80 + 12-35/2.8 (12mm, f/13, ISO 200, 0.8 sek). Här använde jag en väldigt liten bländare (för en m4/3 kamera) för att få längre exponeringstid och därmed vattnet mjukare.

Bilden är väl på många sätt bra som den är och på sitt sätt skön i sin mjuka pastellfärger, men den återspeglar inte scenen jag såg när jag stod på klipporna. Himlen riktigt glödde i rött och rosa och de blå-lila tonerna var intensiva. Jag ska försöka få fram intensiteten i färgerna som fanns där genom att använda Lab-färger. Låt oss börja!

(1) Öppna bilden i Photoshop och duplicera lagret Cmd/Ctrl-J

(2) Ändra läge till Lab-färg (Bild – Läge – Lab-färg)

Blogg-1

 

(3) Du får nu upp en dialogrutan där du ska trycka på knappen Tillämpa inte (väljer du Tillämpa kommer lagren slås ihop och det vill du inte!). Noterade att på en windowsdator så har knapparna för ”Tillämpa inte” och ”Tillämpa” bytt plats så var noga att läsa vad som står så du inte trycker på fel alternativ – du måste ha två lager också efter att du bytt till Lab-läge.

Blogg-2

 

(4) Normalt tycker jag du alltid ska använda justeringslager men inte i detta fall. Här gör vi en justering direkt på bilden genom att öppen Kurvor via menyn (Bild – Justeringar – Kurvor). Anledningen till att vi inte använder justeringslager är att dessa försvinner när vi byter färgrymd tillbaka till RGB och därmed försvinner också de justeringar vi gör.

Blogg-3

 

(5) Till skillnad från RGB-färger (som har kanalerna Röd, Grön, Blå) har Lab-färg kanalerna L (ljushet), a och b. Ljusheten låter vi vara men dra in de små trianglarna på a- och b-kanalerna så de närmar sig foten på histogrammet. Men du måste dra in lika mycket på båda sidorna av histogrammet och samma mängd i både a- och b-kanalerna.

Blogg-4
I Lab-läget heter kanalerna L, a och b istället för de vanliga R, G och B. I den här bilden ser du histogrammet för Ljushet, histogrammen för a och b kommer att se olika ut. Dessa får du fram genom att klicka på dessa i listan eller kort kommandona Alt+4 och Alt+5.

 

Blogg-6
Dialogrutorna för a- och b-kanalerna. Här drog jag in kanterna lika mycket med hjälp av rutnätet(1.5 ruta på vardera sida) . Det är viktig att du drar lika mycket på båda sidorna av toppen i histogrammet och samma mängd på både a- och b-kanalerna (annars får du färgstick).

(6) Denna justering gör färgerna mycket mer mättade men de fräter inte ut lika lätt som om du ökar mättnaden på vanligt sätt och du påverkar inte kontrasten i bilden. Som du ser nedan får bilden lätt en ”radioaktiv” utstrålning….. Men det kommer vi fixa!

Blogg-7

 

(7) Nu går vi tillbaka till den gamla trygga RGB-färgrymden igen genom Bild – Läge – RGB-färg och i dialogrutan som dyker upp är det viktigt att du väljer  Tillämpa inte (vilket känns lite bakvänt men väljer du ”Tillämpa” slås lagren ihop och du står där med din radioaktiva bild – inte alls bra).

Blogg-8

 

(8) Nu är vi tillbaka i den trygga RGB-färgen och allt fungerar som vanligt, men vi har fått med oss färger från Lab-läget. Färgerna blir nästan alltid för starka så det första jag gör är att minska opaciteten på det översta färgglada lagret till i det här fallet 40% (men ofta får du minska opaciteten mer, ner till 20% är inte ovanligt). Det blev ganska bra tycker jag och representerar mycket bättre hur det var att stå där – minns att molntussarna såg ut ha varit doppade i rosa färg!  Så här blev det!

Klart-3

 

Ibland kan olika delar av bilden behöva olika mycket av färg knuffen. Då är det enklast att använda en svart lagermask och måla in färgmättnaden med vita penslar med olika opacitet (med maximal mjukhet) på olika delar av bilden.

 

Vad är fördelen med att justera mättnaden med Lab-färg (vänster bild nedan) jämfört med en vanlig ökning i mättnad (höger bild nedan)?  Här nedanför kan du se samma bild där jag försökt matcha mättnaden i den röda rektangeln. Som du ser i den högra bilden påverkas färgerna och kontrasten  i bilden mycket mer med en mättnads justering och krackelerar i vissa delar av himlen. En viktig skillnad mellan RGB- och Lab-läget är att du kan stärka färgerna utan att påverka kontrasten i bilden (kom ihåg att ljushet och färger är separerade i olika kanaler).

jamförelse
Kan vara svårt att se hur mycket bättre kvaliteten av bilden blir då du använder Lab-justering för att öka mättnaden på de små bilderna här, jämfört med en vanlig mättnads justering. Prova gärna med en egen bild och jämför regioner med hög mättnad vid 100% in zoomning. Dock viktig att tänka på att för en måttlig ökning av mättnad fungerar de vanliga reglagen i Lightroom och Adobe Camera Raw alldeles utmärkt, men i bilder som från början har väldigt lite färg så är Lab metoden mycket mer användbar då den på nått vis gräver fram färger.

 

Jag använder den här Lab-metoden på de bilder som jag tycker har potential, men så klart fungerar en vanlig mättnads justering bra i de flesta fall (men titta på det andra tipset här nedanför).

 

Tips: Om start bilden redan har hög mättnad eller ett färgstick brukar Lab-metoden inte vara lämplig. Som bäst är den på bilder som har svaga färger.

Tips: I Adobe Camera Raw och Lightroom finns två reglage som kontrollerar färgmättnad – Mättnad och Lyster. Av dessa väljer jag alltid Lyster (och jag låter oftast Mättnad vara). Fördelen med Lyster-reglaget är att det påverkar de minst mättade färgerna mest och låter de redan mättade färgerna vara och dessutom skyddas hudtoner.

 

Det här var allt för den här gången.

 

Klart slut

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa ett litet knep som kan vara bra att ha i bildbehandlingsverktygslådan. Kraftfullt och enkelt är det också! Genom att använda s.k. Lab (Ljushet och färgkanalerna a och b)-färger kan du öka mättnaden och skapa mjukare övergångar mellan färger utan att fräta ut detaljer vilket blir resultatet om du drar hårt i mättnadsreglaget. Lab är en större färgrymd än RGB och det ska vi använda för att ”dra isär” färger (synliggöra flera färger), dessutom kan man justera ljusheten (L) och färger (a och b) utan att de påverkar varandra vilket du inte kan med RGB-färger. Det här är en metod som jag använder ofta men den är kraftfull så det är lätt att gå för långt. Det här är ett Photoshop-trick men fungerar i alla program som kan hantera lager, kurvor och Lab-färg. För att använda den här metoden bör du börja med en rå-fil, jag tror inte det kommer att sluta väl om du startar med en jpg-fil men du kan ju alltid prova…..

 

Vi börjar med den här bilden som jag tog i mitten av januari-2017 vid Fågelsundet i norra Uppland.

Fågelsundet-1-blogg
Så här ser rå-filen utan justeringar i Lightroom. Bilden är tagen med en Lumix GX80 + 12-35/2.8 (12mm, f/13, ISO 200, 0.8 sek). Här använde jag en väldigt liten bländare (för en m4/3 kamera) för att få längre exponeringstid och därmed vattnet mjukare.

Bilden är väl på många sätt bra som den är och på sitt sätt skön i sin mjuka pastellfärger, men den återspeglar inte scenen jag såg när jag stod på klipporna. Himlen riktigt glödde i rött och rosa och de blå-lila tonerna var intensiva. Jag ska försöka få fram intensiteten i färgerna som fanns där genom att använda Lab-färger. Låt oss börja!

(1) Öppna bilden i Photoshop och duplicera lagret Cmd/Ctrl-J

(2) Ändra läge till Lab-färg (Bild – Läge – Lab-färg)

Blogg-1

 

(3) Du får nu upp en dialogrutan där du ska trycka på knappen Tillämpa inte (väljer du Tillämpa kommer lagren slås ihop och det vill du inte!). Noterade att på en windowsdator så har knapparna för ”Tillämpa inte” och ”Tillämpa” bytt plats så var noga att läsa vad som står så du inte trycker på fel alternativ – du måste ha två lager också efter att du bytt till Lab-läge.

Blogg-2

 

(4) Normalt tycker jag du alltid ska använda justeringslager men inte i detta fall. Här gör vi en justering direkt på bilden genom att öppen Kurvor via menyn (Bild – Justeringar – Kurvor). Anledningen till att vi inte använder justeringslager är att dessa försvinner när vi byter färgrymd tillbaka till RGB och därmed försvinner också de justeringar vi gör.

Blogg-3

 

(5) Till skillnad från RGB-färger (som har kanalerna Röd, Grön, Blå) har Lab-färg kanalerna L (ljushet), a och b. Ljusheten låter vi vara men dra in de små trianglarna på a- och b-kanalerna så de närmar sig foten på histogrammet. Men du måste dra in lika mycket på båda sidorna av histogrammet och samma mängd i både a- och b-kanalerna.

Blogg-4
I Lab-läget heter kanalerna L, a och b istället för de vanliga R, G och B. I den här bilden ser du histogrammet för Ljushet, histogrammen för a och b kommer att se olika ut. Dessa får du fram genom att klicka på dessa i listan eller kort kommandona Alt+4 och Alt+5.

 

Blogg-6
Dialogrutorna för a- och b-kanalerna. Här drog jag in kanterna lika mycket med hjälp av rutnätet(1.5 ruta på vardera sida) . Det är viktig att du drar lika mycket på båda sidorna av toppen i histogrammet och samma mängd på både a- och b-kanalerna (annars får du färgstick).

(6) Denna justering gör färgerna mycket mer mättade men de fräter inte ut lika lätt som om du ökar mättnaden på vanligt sätt och du påverkar inte kontrasten i bilden. Som du ser nedan får bilden lätt en ”radioaktiv” utstrålning….. Men det kommer vi fixa!

Blogg-7

 

(7) Nu går vi tillbaka till den gamla trygga RGB-färgrymden igen genom Bild – Läge – RGB-färg och i dialogrutan som dyker upp är det viktigt att du väljer  Tillämpa inte (vilket känns lite bakvänt men väljer du ”Tillämpa” slås lagren ihop och du står där med din radioaktiva bild – inte alls bra).

Blogg-8

 

(8) Nu är vi tillbaka i den trygga RGB-färgen och allt fungerar som vanligt, men vi har fått med oss färger från Lab-läget. Färgerna blir nästan alltid för starka så det första jag gör är att minska opaciteten på det översta färgglada lagret till i det här fallet 40% (men ofta får du minska opaciteten mer, ner till 20% är inte ovanligt). Det blev ganska bra tycker jag och representerar mycket bättre hur det var att stå där – minns att molntussarna såg ut ha varit doppade i rosa färg!  Så här blev det!

Klart-3

 

Ibland kan olika delar av bilden behöva olika mycket av färg knuffen. Då är det enklast att använda en svart lagermask och måla in färgmättnaden med vita penslar med olika opacitet (med maximal mjukhet) på olika delar av bilden.

 

Vad är fördelen med att justera mättnaden med Lab-färg (vänster bild nedan) jämfört med en vanlig ökning i mättnad (höger bild nedan)?  Här nedanför kan du se samma bild där jag försökt matcha mättnaden i den röda rektangeln. Som du ser i den högra bilden påverkas färgerna och kontrasten  i bilden mycket mer med en mättnads justering och krackelerar i vissa delar av himlen. En viktig skillnad mellan RGB- och Lab-läget är att du kan stärka färgerna utan att påverka kontrasten i bilden (kom ihåg att ljushet och färger är separerade i olika kanaler).

jamförelse
Kan vara svårt att se hur mycket bättre kvaliteten av bilden blir då du använder Lab-justering för att öka mättnaden på de små bilderna här, jämfört med en vanlig mättnads justering. Prova gärna med en egen bild och jämför regioner med hög mättnad vid 100% in zoomning. Dock viktig att tänka på att för en måttlig ökning av mättnad fungerar de vanliga reglagen i Lightroom och Adobe Camera Raw alldeles utmärkt, men i bilder som från början har väldigt lite färg så är Lab metoden mycket mer användbar då den på nått vis gräver fram färger.

 

Jag använder den här Lab-metoden på de bilder som jag tycker har potential, men så klart fungerar en vanlig mättnads justering bra i de flesta fall (men titta på det andra tipset här nedanför).

 

Tips: Om start bilden redan har hög mättnad eller ett färgstick brukar Lab-metoden inte vara lämplig. Som bäst är den på bilder som har svaga färger.

Tips: I Adobe Camera Raw och Lightroom finns två reglage som kontrollerar färgmättnad – Mättnad och Lyster. Av dessa väljer jag alltid Lyster (och jag låter oftast Mättnad vara). Fördelen med Lyster-reglaget är att det påverkar de minst mättade färgerna mest och låter de redan mättade färgerna vara och dessutom skyddas hudtoner.

 

Det här var allt för den här gången.

 

Klart slut

Hur får jag in bilderna i Lightroom? och var finns de?

Bildbehandling, Mjukvara 16 jan 2017

 

Hej!
Här kommer mitt första inlägg för 2017. Extra roligt att det här inlägget kommer från en fråga jag fick via e-post och handlar om hur man öppnar bilderna i Lightroom då det inte finns någon ”Arkiv – Öppna” funktion som det finns i nästan alla andra program (som t.ex Photoshop) och vart tar bilderna vägen när man importerar.  Jag kommer ihåg att jag också fann detta förvirrande.

Den andra saken som förvirrade mig var att det inte finns någon ”Spara” funktion. Lightroom skriver hela tiden dina justeringar till en katalog som hänger ihop med bildfilerna och håller ordning på vad du gör i Lightroom. En fördel med det är att urspungsfilen inte påverkas av vad du gör utan du kan alltid återvända till orignalbilden. Se till att göra säkerhetskopia av katalogen för utan den är all redigering du gjort på rå-filerna i Lightroom borta (om du inte exporterat ut den färdiga bilden)

 

Det som skiljer Lightroom från många andra bildbehandlingsprogram är att det inte är en filhanterare. Vad betyder det?  Jo, att Lightroom inte kan se vilka bilder som finns i en mapp förrän du berättar för Lightroom om dessa bilder och det är det som kallas importera.

Det enklaste sättet att ”få in” bilderna i Lightroom är att göra så här (och dessutom vet du exakt var alla bilder är på datorn):

Dra bilderna från minneskortet till en mapp på datorn som du skapar på vanligt sätt (med den mappstruktur och namngivning du vill ha).

Starta Lightroom och i Biblioteks-modulen klicka på Importera som finns i nedre vänstra kanten

 

Importdialogrutan öppnar sig och har i princip tre delar: Välj en källa (1), var finns bilderna som ska importeras. Mittdelen där du väljer hur och vilka bilder ska importeras till Lightroom (vi kommer att använda Lägg till (2)), och den högra delen (3) där du bestämmer vad som ska göras med bilden under importen.

bild-2

Notera: om du importerar direkt från minneskortet dyker det upp några ytterligare beslut som du måste ta, nämligen var bilden ska hamna på hårddisken och vilket filnamn den ska få. Dessutom föreslår jag att du väljer Kopiera om du importerar direkt från ett minneskort.

Men, om du gör som jag föreslår och drar bilderna till sin mapp på datorn innan importen ser dialogrutan ut som ovan.

 

Nu importerar vi några bilder!

Välj en källa: Leta upp den mapp som du kopierade bilderna på minneskortet till. Som du ser nedan så skapade jag en mapp som kallas ”Test” som en undermapp till 2017 som i sin tur är en undermapp till bilder. Du organiserar din mappstruktur som du vill så klart.

När du valt en mapp kommer bilderna som finns i den dyka upp som tumnaglar under Lägg till och vill du inte importera alla bilder så kan du bara klicka bort bocken i det över vänstra hörnet (pilen nedan) så tas bilden inte med. Eftersom bilderna redan finns på datorn i rätt mapp  så använder du Lägg till (skulle något av de andra alternativen vara valda så klicka bara på Lägg till).

Bilderna kommer att ligga kvar i den mapp du placerade dem i, men nu kan Lightroom se dem och du kan redigera dessa i Framkalla-modulen.

bild-3

 

Vid importen har du möjlighet att lägga till metadata och nyckelord och dessutom använda framkallningsinställningar och detta bestäms av valen som finns på importdialogrutans högra del. Så låt oss ta en närmare till på val som finns där!

Första delen på ”höger-sidan”kallas Filhantering

Det första valet du har är hur Lightroom ska Skapa förhandsvisningar. De alternativ du har är Minimal, Inbäddade och underordnade, Standard och 1:1. Förhandsvisningen styr vilken kvalitet bilden först dyker upp med om väljer den och direkt zoomar (påverkar inte den slutliga bildkvaliteten). Ju bättre kvalitet du väljer desto längre tid tar importen (och mer plats behövs på hårddisken). Standard tycker jag är en bra kompromiss.

bild-4

Av de andra valen använder jag bara Importera inte misstänkta dubbletter för att förhindra att samma bild importeras två gånger, om jag t.ex glömt att tömma minneskortet mellan fotograferingar så bilder som jag redan importerat av misstag hamnar i den nya bildmappen. Den här funktionen är kanske mer viktig om du importerar direkt från minneskortet där det kan ligga bilder från flera fotograferingar, och inte som vi gör från en mapp på datorn som redan innehåller bilderna.

Skapa smarta förhandsvisningar gör att du kan redigera förhandsvisningarna som ligger på din dator även om ditt riktiga bildbibliotek ligger på en extern hårddisk som inte är tillgänglig. Tror att den här funktionen kan vara bra om du har en bärbardator och vill redigera bilder som du redan importerat när du är på resande fot. Det här är inget jag behöver så den här rutan är inte i-klickad hos mig.

Lägg till i samling hoppar jag över, men vad som händer är att bilderna du importerar automatiskt läggs i en samling.  Jag använder inte samlingar på det sättet att jag vill ha alla bilder där så det här hoppar jag över. Det här kan vara bra om du t.ex. fotograferat ett bröllop och vill snabbt hitta alla dessa bilder i framtiden.

 

Andra delen kallas Använd vid import 

Första valet är om du vill använda Framkallningsinställningar på bilderna du importerar. Det här är alltså bildjusteringar som du skapar som förinställningar i Framkalla-modulen. Eftersom alla bilder är olika så använder jag inte denna möjlighet. Om du alltid använder en given mängd skärpa eller brusreducering (eller något annat du gör på alla bilder) kanske det kan vara tidsbesparande att ha en framkallningsinställning så att detta sker automatiskt vid importen. När jag sitter och skriver detta kommer jag att tänka på att jag alltid tar bort kromatisk aberration och använder objektivkorrigering så kanske ska jag göra en framkallningsinställning som fixar detta åt mig….

Du kan också bestämma vilka metadata som ska bakas ihop med bildfilen, upphovsrätt (copyright) kan vara klokt att ha med.

bild-5

 

Jag har gjort en förinställning för metadata som jag kallar ”Johan” men om du inte skapat någon så välj Nytt… så dyker dialogrutan nedan upp. Här kan du fylla i massor med saker med jag skriver bara under IPTC-copyright mitt Namn och att bilden är Upphovsrättskyddad. Skriv ett namn på förinställningen högst upp och sedan tryck skapa

bild-6

 

Om alla bilderna i importen har något gemensamt (plats, person…..) kan du lägga till Nyckelord vid importen. Dessa gör att du senare kan söka efter bilder med dessa ord, men tänk på att de ska passa alla bilder vi en import så ibland kan det vara svårt att komma på lämpliga ord. Själv brukar jag slarva en del med nyckelord, men jag tror att de kan vara användbart när bildbiblioteket växer.

bild-7

 

Nu är det bara att trycka på Importera längst ner till höger i dialogrutan! Alltså om du gjort som jag skrivit ovan kommer bilderna inte att fysiskt flytta sig på hårddisken (eller kopieras) utan importen gör bara att bilder nu ses och kan redigeras av Lightroom.

Tänk på att om du väljer att importera bilder direkt från ett minneskort kommer dialogrutan se lite mer komplicerad ut (du måste t.ex under Till delen bestämma var bilder ska hamna och hur de ska namnges). Jag rekommenderar starkt att du gör som jag beskrivit ovan för då kan inget gå fel och du vet exakt var bilderna finns på hårddisken.

 

Viktigt: Eftersom Lightroom inte ser bilder i en mapp är det väldigt viktigt att du inte flyttar mappar (eller enstaka bilder) som är importerade i datorns filhanterare för då kommer Lightroom att tappa bort dessa.

Viktigt: Vill du ändra mappstrukturen så gör detta i Lightrooms biblioteksdel under fliken Mappar som du kan se i den översta bilden på vänster sida (där du kan dra och släppa mappar och bildfiler för att flytta dessa), för då vet Lightroom vad som händer och tappar inte bort bilderna (men mappar eller bilder kommer att flyttas även på hårddisken).

 

Det var allt för den här gången. Även om det kanske inte är lika roligt som att fotografera och redigera bilder är det viktigt att hitta ett bra arbetsflöde som du sedan håller dig till i framtiden – det gör saker och ting så mycket lättare både när det gäller att hitta bilder du tagit för länge sedan men också säkerhetskopiering – du vet var alla din bilder finns! (glöm inte att också säkerhetskopiera Lightrooms katalog – lightroom.lrcat)!  Det är väl värt att fundera lite på vilken mappstruktur du vill ha på datorn och om/hur du ska använda nyckelord vid importen o.s.v.

Förra året publicerade jag ett nytt inlägg varannan vecka, men jag har insett att det tar lite med tid än jag trodde att spika ihop dessa så i år kommer jag sikta på ett inlägg var tredje vecka istället.

 

Klart slut!

 

Hej!
Här kommer mitt första inlägg för 2017. Extra roligt att det här inlägget kommer från en fråga jag fick via e-post och handlar om hur man öppnar bilderna i Lightroom då det inte finns någon ”Arkiv – Öppna” funktion som det finns i nästan alla andra program (som t.ex Photoshop) och vart tar bilderna vägen när man importerar.  Jag kommer ihåg att jag också fann detta förvirrande.

Den andra saken som förvirrade mig var att det inte finns någon ”Spara” funktion. Lightroom skriver hela tiden dina justeringar till en katalog som hänger ihop med bildfilerna och håller ordning på vad du gör i Lightroom. En fördel med det är att urspungsfilen inte påverkas av vad du gör utan du kan alltid återvända till orignalbilden. Se till att göra säkerhetskopia av katalogen för utan den är all redigering du gjort på rå-filerna i Lightroom borta (om du inte exporterat ut den färdiga bilden)

 

Det som skiljer Lightroom från många andra bildbehandlingsprogram är att det inte är en filhanterare. Vad betyder det?  Jo, att Lightroom inte kan se vilka bilder som finns i en mapp förrän du berättar för Lightroom om dessa bilder och det är det som kallas importera.

Det enklaste sättet att ”få in” bilderna i Lightroom är att göra så här (och dessutom vet du exakt var alla bilder är på datorn):

Dra bilderna från minneskortet till en mapp på datorn som du skapar på vanligt sätt (med den mappstruktur och namngivning du vill ha).

Starta Lightroom och i Biblioteks-modulen klicka på Importera som finns i nedre vänstra kanten

 

Importdialogrutan öppnar sig och har i princip tre delar: Välj en källa (1), var finns bilderna som ska importeras. Mittdelen där du väljer hur och vilka bilder ska importeras till Lightroom (vi kommer att använda Lägg till (2)), och den högra delen (3) där du bestämmer vad som ska göras med bilden under importen.

bild-2

Notera: om du importerar direkt från minneskortet dyker det upp några ytterligare beslut som du måste ta, nämligen var bilden ska hamna på hårddisken och vilket filnamn den ska få. Dessutom föreslår jag att du väljer Kopiera om du importerar direkt från ett minneskort.

Men, om du gör som jag föreslår och drar bilderna till sin mapp på datorn innan importen ser dialogrutan ut som ovan.

 

Nu importerar vi några bilder!

Välj en källa: Leta upp den mapp som du kopierade bilderna på minneskortet till. Som du ser nedan så skapade jag en mapp som kallas ”Test” som en undermapp till 2017 som i sin tur är en undermapp till bilder. Du organiserar din mappstruktur som du vill så klart.

När du valt en mapp kommer bilderna som finns i den dyka upp som tumnaglar under Lägg till och vill du inte importera alla bilder så kan du bara klicka bort bocken i det över vänstra hörnet (pilen nedan) så tas bilden inte med. Eftersom bilderna redan finns på datorn i rätt mapp  så använder du Lägg till (skulle något av de andra alternativen vara valda så klicka bara på Lägg till).

Bilderna kommer att ligga kvar i den mapp du placerade dem i, men nu kan Lightroom se dem och du kan redigera dessa i Framkalla-modulen.

bild-3

 

Vid importen har du möjlighet att lägga till metadata och nyckelord och dessutom använda framkallningsinställningar och detta bestäms av valen som finns på importdialogrutans högra del. Så låt oss ta en närmare till på val som finns där!

Första delen på ”höger-sidan”kallas Filhantering

Det första valet du har är hur Lightroom ska Skapa förhandsvisningar. De alternativ du har är Minimal, Inbäddade och underordnade, Standard och 1:1. Förhandsvisningen styr vilken kvalitet bilden först dyker upp med om väljer den och direkt zoomar (påverkar inte den slutliga bildkvaliteten). Ju bättre kvalitet du väljer desto längre tid tar importen (och mer plats behövs på hårddisken). Standard tycker jag är en bra kompromiss.

bild-4

Av de andra valen använder jag bara Importera inte misstänkta dubbletter för att förhindra att samma bild importeras två gånger, om jag t.ex glömt att tömma minneskortet mellan fotograferingar så bilder som jag redan importerat av misstag hamnar i den nya bildmappen. Den här funktionen är kanske mer viktig om du importerar direkt från minneskortet där det kan ligga bilder från flera fotograferingar, och inte som vi gör från en mapp på datorn som redan innehåller bilderna.

Skapa smarta förhandsvisningar gör att du kan redigera förhandsvisningarna som ligger på din dator även om ditt riktiga bildbibliotek ligger på en extern hårddisk som inte är tillgänglig. Tror att den här funktionen kan vara bra om du har en bärbardator och vill redigera bilder som du redan importerat när du är på resande fot. Det här är inget jag behöver så den här rutan är inte i-klickad hos mig.

Lägg till i samling hoppar jag över, men vad som händer är att bilderna du importerar automatiskt läggs i en samling.  Jag använder inte samlingar på det sättet att jag vill ha alla bilder där så det här hoppar jag över. Det här kan vara bra om du t.ex. fotograferat ett bröllop och vill snabbt hitta alla dessa bilder i framtiden.

 

Andra delen kallas Använd vid import 

Första valet är om du vill använda Framkallningsinställningar på bilderna du importerar. Det här är alltså bildjusteringar som du skapar som förinställningar i Framkalla-modulen. Eftersom alla bilder är olika så använder jag inte denna möjlighet. Om du alltid använder en given mängd skärpa eller brusreducering (eller något annat du gör på alla bilder) kanske det kan vara tidsbesparande att ha en framkallningsinställning så att detta sker automatiskt vid importen. När jag sitter och skriver detta kommer jag att tänka på att jag alltid tar bort kromatisk aberration och använder objektivkorrigering så kanske ska jag göra en framkallningsinställning som fixar detta åt mig….

Du kan också bestämma vilka metadata som ska bakas ihop med bildfilen, upphovsrätt (copyright) kan vara klokt att ha med.

bild-5

 

Jag har gjort en förinställning för metadata som jag kallar ”Johan” men om du inte skapat någon så välj Nytt… så dyker dialogrutan nedan upp. Här kan du fylla i massor med saker med jag skriver bara under IPTC-copyright mitt Namn och att bilden är Upphovsrättskyddad. Skriv ett namn på förinställningen högst upp och sedan tryck skapa

bild-6

 

Om alla bilderna i importen har något gemensamt (plats, person…..) kan du lägga till Nyckelord vid importen. Dessa gör att du senare kan söka efter bilder med dessa ord, men tänk på att de ska passa alla bilder vi en import så ibland kan det vara svårt att komma på lämpliga ord. Själv brukar jag slarva en del med nyckelord, men jag tror att de kan vara användbart när bildbiblioteket växer.

bild-7

 

Nu är det bara att trycka på Importera längst ner till höger i dialogrutan! Alltså om du gjort som jag skrivit ovan kommer bilderna inte att fysiskt flytta sig på hårddisken (eller kopieras) utan importen gör bara att bilder nu ses och kan redigeras av Lightroom.

Tänk på att om du väljer att importera bilder direkt från ett minneskort kommer dialogrutan se lite mer komplicerad ut (du måste t.ex under Till delen bestämma var bilder ska hamna och hur de ska namnges). Jag rekommenderar starkt att du gör som jag beskrivit ovan för då kan inget gå fel och du vet exakt var bilderna finns på hårddisken.

 

Viktigt: Eftersom Lightroom inte ser bilder i en mapp är det väldigt viktigt att du inte flyttar mappar (eller enstaka bilder) som är importerade i datorns filhanterare för då kommer Lightroom att tappa bort dessa.

Viktigt: Vill du ändra mappstrukturen så gör detta i Lightrooms biblioteksdel under fliken Mappar som du kan se i den översta bilden på vänster sida (där du kan dra och släppa mappar och bildfiler för att flytta dessa), för då vet Lightroom vad som händer och tappar inte bort bilderna (men mappar eller bilder kommer att flyttas även på hårddisken).

 

Det var allt för den här gången. Även om det kanske inte är lika roligt som att fotografera och redigera bilder är det viktigt att hitta ett bra arbetsflöde som du sedan håller dig till i framtiden – det gör saker och ting så mycket lättare både när det gäller att hitta bilder du tagit för länge sedan men också säkerhetskopiering – du vet var alla din bilder finns! (glöm inte att också säkerhetskopiera Lightrooms katalog – lightroom.lrcat)!  Det är väl värt att fundera lite på vilken mappstruktur du vill ha på datorn och om/hur du ska använda nyckelord vid importen o.s.v.

Förra året publicerade jag ett nytt inlägg varannan vecka, men jag har insett att det tar lite med tid än jag trodde att spika ihop dessa så i år kommer jag sikta på ett inlägg var tredje vecka istället.

 

Klart slut!