Johan fotar / Fotografering

Bilder mellan fantasi och verklighet

Johan
Lennartsson

Fotografera skogen

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

Fotografera vatten

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Hur fotograferar man norrsken?

Fotografering, Natur 24 mar 2017

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

Skapa ett panorama i Lightroom

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur du kan lägga ihop flera  överlappande bilder till ett panorama, alltså en ”avlång” bild  (på bredden eller höjden). Först kanske jag ska säga att många kameror har en inbyggd panoramafunktion som låter dig göra ett panorama direkt i kameran (och även i mobiltelefonen). Prova den och om du tycker resultatet är bra så behöver du inte läsa mer av det här inlägget utan gå ut och fota panoraman istället!

 

Jag använder inte panoramafunktionen i kameran av två anledningar:

(1) Jag tänker att eftersom beräkningskraften i datorn är större (än den i kameran) så borde resultatet där bli bättre. Dessutom kan du få (lite) kontroll över processen.

(2) Den främsta orsaken till att jag använder Lightroom för att slå ihop bilder till panoramor är att om du fotograferat i rå-format så blir även panoramabilden i rå-format (dng), vilket ger dig största möjliga flexibilitet i vidare efterbehandling.

 

 Några saker att tänka på för att få till ett bra panorama:

(1) Det är  viktigt att bilderna överlappar varandra och det ganska mycket (30-50% överlapp).

(2) Det kommer att bli förvrängningar av bilden så det är bra att lämna ganska mycket ”luft” runt viktiga delar i bilden då du ofta behöver beskära panormat en hel del.

(3) Använd inte allt för extrema vidvinkelobjektiv då dessa orsakar stora förvrängningar av bilden som kommer göra det knepigare att sätta ihop ett snyggt panorama. Själv använder jag oftast 50 mm eller 70-200 mm objektiv och tar många bilder för att täcka in motivet.

(4)  Använd stativ om det går. Det finns speciella stativhuvuden som ser till att kameran roterar runt sensorn och det gör det lättare att sätta ihop bilderna. Med det sagt så använder jag en vanlig kulled och tycker det fungerar bra, och ska jag vara helt ärlig så är många av mina panoramor sammansatt av bilder jag tagit handhållet….

 

Tips: Ibland är det svårt att komma ihåg vilka bilder som ska vara med i panormat när du sitter hemma vid datorn (du kanske har flera olika bildserier som ska bli olika panoramor). För att göra det lätt för mig brukar jag ta en bild med min hand framför objektivet och därefter bilderna och sedan en bild till på handen. Nu vet jag att bilderna mellan händerna ska bli ett panorama (eller för den delen en HDR-bild).

Tips: Kom ihåg att du kan göra panoramor både horisontellt och vertikalt!

 

Låt oss börja! Jag tänkte använda dessa bilder tagna vid den gamla järnvägsbron i Gysinge med en Nikon D7000 och ett Sigma 70-200/2.8 objektiv (@ 70 mm, f/10, ISO 100, 1/80 sek) på stativ. Bilderna är underexponerade men det gör jag för att inte förlora detaljer i de ljusa partierna, och jag vet att Lightroom kan ta fram mycket detaljer i de mörka delarna (men kanske skulle jag ha provat att göra varje bild till en HDR-bild och sedan lagt samman HDR-bilderna till ett panorama…).

startbilder
Panoramat består av 5 bilder som är tagna från höger till vänster, sedan vinklade jag ner kameran något och tog 5 bilder till från vänster till höger. Bästa resultat blir det om man har ett ganska stort överlapp mellan bilderna. Varje bild är 16 MP (Nikon D7000)

 

(1) Markera de bilder du vill använda till panoramat i Lightrooms filmremsa genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem och markerade bilder får en ljusgrå ram omkring sig.

Bild-1

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – Panorama (eller tryck Shift+M)

Bild-2

 

(3) Dialogrutan för panoranasammanfogning ser ut så här

Bild-3

Det finns inte så många reglage utan det är bara att välja den metod Lightroom ska använda för att slå ihop bilderna (Välj en projektion). Prova att klicka i de olika alternativen och se hur förhandsgranskningen till vänster ser ut. Välj det som passar bilden bäst. Här använder jag Cylindrisk.

Om rutan Beskär automatiskt är i-klickad kommer Lightroom beskära bilden så alla vita partier försvinner. Jag använder aldrig den här funktionen då jag ofta behöver räta upp bilden och det kan påverka hur jag vill beskära.

Om du använder Lightroom CC har du några ytterligare alternativ som hjälper dig att fylla ut så mycket som möjligt av bildutan med bilden (”boundary warp”), men eftersom jag använder Lightroom 6 saknar jag tyvärr den funktionen.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman bilderna till en panoramabild. Om du fotograferar i rå-format kommer även panoramabilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling. Panoramabilden placeras i filmremsan bredvid ursprungsbilderna med tillägget ”-pano.dng”

Bild-4
Som du ser är jag tvungen att beskära bilden en hel del eftersom det saknas bildinformation här och där. Därför är det viktigt att fotografera motiven med ganska mycket luft omkring så att du kan beskära utan att förlora någon viktig del av bilden.

 

Det första jag gör är att ljusa upp skuggorna och sedan räta upp bilden  samt beskär bort de tomma områdena.

Bild-5

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightroom efter tycke och smak. Mitt mål var att framhäva de fina höstfärgerna och så här blev det för mig ……..kanske lite väl mycket färg….men jag gillar det så…..

Bild-7

 

Kameran  jag använde tar 16 MP bilder men panoramat blev en c:a 46 MP bild (10997 x 4156 px)!! Den här bilden kan man skriva ut stort!!

Bild-6

Här är resultatet

Gysinge

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa panoramabilder är att resultatet blir en rå-fil vilket ger flexibilitet för vidare bildbehandling (samma orsak till att jag använder Lightroom för att skapa HDR-bilder). Dessutom är det mycket enkelt och fungerar väl även med bilder tagna handhållet.

Nyckeln till ett lyckat resultat är att de olika bilderna överlappar ganska mycket och att inte använda ett allt för vidvinkligt objektiv.

Här är några panoraman jag gjort med Lightroom (både på bredden, höjden och både och)!

Klart slut!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa hur du kan lägga ihop flera  överlappande bilder till ett panorama, alltså en ”avlång” bild  (på bredden eller höjden). Först kanske jag ska säga att många kameror har en inbyggd panoramafunktion som låter dig göra ett panorama direkt i kameran (och även i mobiltelefonen). Prova den och om du tycker resultatet är bra så behöver du inte läsa mer av det här inlägget utan gå ut och fota panoraman istället!

 

Jag använder inte panoramafunktionen i kameran av två anledningar:

(1) Jag tänker att eftersom beräkningskraften i datorn är större (än den i kameran) så borde resultatet där bli bättre. Dessutom kan du få (lite) kontroll över processen.

(2) Den främsta orsaken till att jag använder Lightroom för att slå ihop bilder till panoramor är att om du fotograferat i rå-format så blir även panoramabilden i rå-format (dng), vilket ger dig största möjliga flexibilitet i vidare efterbehandling.

 

 Några saker att tänka på för att få till ett bra panorama:

(1) Det är  viktigt att bilderna överlappar varandra och det ganska mycket (30-50% överlapp).

(2) Det kommer att bli förvrängningar av bilden så det är bra att lämna ganska mycket ”luft” runt viktiga delar i bilden då du ofta behöver beskära panormat en hel del.

(3) Använd inte allt för extrema vidvinkelobjektiv då dessa orsakar stora förvrängningar av bilden som kommer göra det knepigare att sätta ihop ett snyggt panorama. Själv använder jag oftast 50 mm eller 70-200 mm objektiv och tar många bilder för att täcka in motivet.

(4)  Använd stativ om det går. Det finns speciella stativhuvuden som ser till att kameran roterar runt sensorn och det gör det lättare att sätta ihop bilderna. Med det sagt så använder jag en vanlig kulled och tycker det fungerar bra, och ska jag vara helt ärlig så är många av mina panoramor sammansatt av bilder jag tagit handhållet….

 

Tips: Ibland är det svårt att komma ihåg vilka bilder som ska vara med i panormat när du sitter hemma vid datorn (du kanske har flera olika bildserier som ska bli olika panoramor). För att göra det lätt för mig brukar jag ta en bild med min hand framför objektivet och därefter bilderna och sedan en bild till på handen. Nu vet jag att bilderna mellan händerna ska bli ett panorama (eller för den delen en HDR-bild).

Tips: Kom ihåg att du kan göra panoramor både horisontellt och vertikalt!

 

Låt oss börja! Jag tänkte använda dessa bilder tagna vid den gamla järnvägsbron i Gysinge med en Nikon D7000 och ett Sigma 70-200/2.8 objektiv (@ 70 mm, f/10, ISO 100, 1/80 sek) på stativ. Bilderna är underexponerade men det gör jag för att inte förlora detaljer i de ljusa partierna, och jag vet att Lightroom kan ta fram mycket detaljer i de mörka delarna (men kanske skulle jag ha provat att göra varje bild till en HDR-bild och sedan lagt samman HDR-bilderna till ett panorama…).

startbilder
Panoramat består av 5 bilder som är tagna från höger till vänster, sedan vinklade jag ner kameran något och tog 5 bilder till från vänster till höger. Bästa resultat blir det om man har ett ganska stort överlapp mellan bilderna. Varje bild är 16 MP (Nikon D7000)

 

(1) Markera de bilder du vill använda till panoramat i Lightrooms filmremsa genom att Ctrl/Cmd-klicka på dem och markerade bilder får en ljusgrå ram omkring sig.

Bild-1

 

(2) Med bilderna markerade väljer du Foto – Fotosammanfogning – Panorama (eller tryck Shift+M)

Bild-2

 

(3) Dialogrutan för panoranasammanfogning ser ut så här

Bild-3

Det finns inte så många reglage utan det är bara att välja den metod Lightroom ska använda för att slå ihop bilderna (Välj en projektion). Prova att klicka i de olika alternativen och se hur förhandsgranskningen till vänster ser ut. Välj det som passar bilden bäst. Här använder jag Cylindrisk.

Om rutan Beskär automatiskt är i-klickad kommer Lightroom beskära bilden så alla vita partier försvinner. Jag använder aldrig den här funktionen då jag ofta behöver räta upp bilden och det kan påverka hur jag vill beskära.

Om du använder Lightroom CC har du några ytterligare alternativ som hjälper dig att fylla ut så mycket som möjligt av bildutan med bilden (”boundary warp”), men eftersom jag använder Lightroom 6 saknar jag tyvärr den funktionen.

 

(4) När du är nöjd klickar du på Sammanfoga. Lightroom kommer nu att slå samman bilderna till en panoramabild. Om du fotograferar i rå-format kommer även panoramabilden vara i rå-format (av typen dng) vilket ger dig maximal flexibilitet i vidare bildbehandling. Panoramabilden placeras i filmremsan bredvid ursprungsbilderna med tillägget ”-pano.dng”

Bild-4
Som du ser är jag tvungen att beskära bilden en hel del eftersom det saknas bildinformation här och där. Därför är det viktigt att fotografera motiven med ganska mycket luft omkring så att du kan beskära utan att förlora någon viktig del av bilden.

 

Det första jag gör är att ljusa upp skuggorna och sedan räta upp bilden  samt beskär bort de tomma områdena.

Bild-5

 

(5) Nu kan du fortsätta att bildbehandla bilden i Lightroom efter tycke och smak. Mitt mål var att framhäva de fina höstfärgerna och så här blev det för mig ……..kanske lite väl mycket färg….men jag gillar det så…..

Bild-7

 

Kameran  jag använde tar 16 MP bilder men panoramat blev en c:a 46 MP bild (10997 x 4156 px)!! Den här bilden kan man skriva ut stort!!

Bild-6

Här är resultatet

Gysinge

 

Den stora styrkan med att använda Lightroom för att skapa panoramabilder är att resultatet blir en rå-fil vilket ger flexibilitet för vidare bildbehandling (samma orsak till att jag använder Lightroom för att skapa HDR-bilder). Dessutom är det mycket enkelt och fungerar väl även med bilder tagna handhållet.

Nyckeln till ett lyckat resultat är att de olika bilderna överlappar ganska mycket och att inte använda ett allt för vidvinkligt objektiv.

Här är några panoraman jag gjort med Lightroom (både på bredden, höjden och både och)!

Klart slut!

Hjälp min bild lutar! Beskär och räta upp sneda horisonter

Hej igen!

Den här gången tänkte jag visa hur man kan räta upp lutande horisonter (eller andra sneda bilder). Visst kan man välja att ha bilden lutande av konstnärliga skäl, men oftast är det inte en bra idé åtminstone inte för landskapsbilder. Bilden kan vara hur fin som helst men om horisonten lutar förstörs hela intrycket. Så ta för vana att alltid se till att bilden inte lutar.

Mina bilder brukar ofta luta åt något håll när de kommer från kameran, men tack och lov finns det en funktion i Lightroom som gör det enkelt att fixa detta – Beskär-verktyget.

BILD-1
Här är ett exempel på en bild jag tagit där horisonten lutar – inte snyggt… Bilden är tagen med en Panasonic Lumix GM5 + Lumix G Vario PZ 45-175/4-5.6 (@ 175 mm, f/7.1 ISO 200, 1/1250 sek). Tips: använd inte för liten bländare på m4/3 kameror då det ger upphov till diffraktion som ger sämre skärpa. Skulle inte använda en bländare mycket mindre än f/7.1 eller kanske 8.

 

(1) Beskär-verktyget finns längst till vänster i verktygsraden. Vi klickar på den för att öppna verktyget.

BILD-2

 

(2) Sådär nu har vi öppnat upp Beskär-verktyget och kan se vilka funktioner vi kan kontrollera. (1) Om du klickar på ikonen med två vinkelhakar så kan du klicka och dra ut en ruta så som du vill ha bilden, ytan utanför rutan tas bort. (2) Om du vill beskära bilden med ett speciellt storleksförhållande (t.ex 4:3 16:9, 1:1…) tryck på de små trianglarna till höger om ”Original”. Bra om du vill skriva ut i ett visst format. (3) När du klickar på beskär-verktyget syns en ram runt bilden som du kan ta tag i och göra mindre (eller ibland större, åtminstone i Photoshops beskär-verktyg) men vill du beskära fritt och inte hålla dig till speciella bildstorlekar måste du klicka-upp hänglåset och då kan du beskära bilden fritt genom att klicka på ramen och dra med musknappen intryckt. (4) Räta-upp funktionen är till för att just räta upp lutande bilder (som den här) och vi ska strax se hur man gör det. (5) Efter en upprätning kan det bli kanter som saknar pixlar (framförallt om lägger samman bilder till panoramor) och dess kan man beskära bort och vill du att Lightroom automatiskt ska beskära bort dessa områden klickar du i rutan för ”Begränsa till bild”. Blir beskärningen/upprätningen inte bra kan du trycka på ”Återställ” längst ner så återgår bilden till hur den var innan du gjort något.

BILD-4
Dialogrutan för beskär/räta upp-verktyget. För att stänga dialogrutan klickar du på ”Stäng” längst ner till höger i dialogrutan eller klickar en gång till på beskär-verktygets ikon i verktygsraden. Beskärverktyget i Photoshop liknar i stort det som finns  i Lightroom.

 

BILD-5
Du kan beskära bilden med givna förhållanden mellan sidornas längd genom att klicka på dubbelpilen till höger om texten ”original”(2), mycket användbart om du ska skriva ut och vill att bilden ska passa i en viss ramstorlek.

Tips: ta gärna en funderare om din bild kan bli bättre om den får en annan (t.ex kvadratisk- eller panorama-….) eller tajtare beskärning. Inte sällan finns det en bättre bild inuti en större mindre bra bild.

 

(3) Låt oss räta upp den här bilden. I Beskär-verktyget klickar vi på ikonen för ”Räta upp

BILD-3

 

(4) Klicka nu på horisonten och dra längs den med musknappen intrycket du ser en linje som visar den nuvarande lutande horisonten. När du släpper musknappen……..

BILD-6

 

(5) ……bli horisonten vågrät (drar du upp längs t.ex en trädstam kommer den att bli lodrät). Du kan se i bilden nedan att för att få horisonten vågrät var Lightroom tvungen att rotera bilden och det gör att den måste beskäras lite. De pixlar du förlorar är priset du får betala för att du fotade snett :-) När du inaktiverar beskär-verktyget (genom att klicka på dess ikon igen) är bilden upprätad och klar

BILD-7
Lightroom roterar bilden för att få horisonten rak och priset du betalar är de pixlar som du kan se som lite mörkare utanför den vita ramen

 

BILD-8

 

Den sneda störande horisonten har nu blivit rak.

boat

 

Tips: när jag skrev det här inlägget upptäckte jag något jag inte tänkt på tidigare. Till höger om ”Räta upp”  står det Automatisk och trycker du på den knappen så rätar horisonten upp sig automatiskt. Jag provade på många bilder och oftast fungerar det utmärkt. Bilder där det inte fungerade på fick jag göra som ovan i inlägget. Så prova att trycka på ”Automatiskt” först!

Tips: vill du växla mellan liggande- och stående format på bilden vid beskärning tryck X på tangentbordet.

Tips: om du trycker på O på tangentbordet (eller via Lightroom-menyn, VerktygBeskär stödlinjeöverteckning) så finns det en rad överteckningar som hjälper dig med bildkompositionen (tryck på O flera gånger för att vandra igenom de olika överteckningarna). Du kan t.ex få linjer som representerar tredjedelsregeln (ett rutnät som delar upp bilden i nio lika stora delar och där du ska placera det visuellt intressanta i bilden där linjer korsar varandra). Men det finns en rad andra överteckningar du kan använda som den Gyllene spiralen, Gyllene snittet……Detta är mycket användbart vid beskäring eftersom du kan komponera den beskurna bilden med hjälp av dessa stödlinjer. Alltså om du råkar få ditt motiv mitt i bilden (vilket ofta resulterar i en statisk och tråkig känsla) kan du beskära bilden med övertäckningen för tredjedelsregeln aktiv och enkelt se till att huvudmotivet hamnar där två linjer korsar varandra.

Tips: om du trycker I på tangentbordet kommer det upp information om bilden som datum då bilden togs, vilken tidpunkt och kanske viktigast av allt pixeldimensionen (trycker du I en gång till ser du detaljer som bländare, slutartid, ISO och brännvidd). Om du multiplicerar mängden pixlar på lång- och kortsida får du bildens storlek i MP, dvs om det står 3000 x 2000 betyder det att bilden innehåller 6000000 pixlar, dvs är en 6 MP bild. Hur många MP din bild är avgör hur stort du kan skriva ut den med god kvalitet. Här är en länk till moderskeppets hemsida där de diskuterar utskriftsstorlek och MP (finns en bra tabell som visar hur stort du kan skriva ut med god kvalitet beroende på hur många MP bilden är).

 

Det finns inte många regler som du inte med gott samvete kan bryta mot – du får gör vad du vill med din bild som jag brukar skriva. Men en sned horisont bör man åtgärda. Få saker är så störande för betraktaren som en landskapsbild med sned horisonten. Så titta på dina bilder och om horisonten är sned – räta upp den, det tar sekunder (och med ”Automatisk” är det bara ett knapptryck) och bilden kommer att bli mycket bättre!! Men om du ändå vill ha en lutande bild så se till att den lutar så pass mycket att det inte ser ut som ett misstag vid fotograferandet utan som en medveten effekt.

 

Klart slut!

 

Hej igen!

Den här gången tänkte jag visa hur man kan räta upp lutande horisonter (eller andra sneda bilder). Visst kan man välja att ha bilden lutande av konstnärliga skäl, men oftast är det inte en bra idé åtminstone inte för landskapsbilder. Bilden kan vara hur fin som helst men om horisonten lutar förstörs hela intrycket. Så ta för vana att alltid se till att bilden inte lutar.

Mina bilder brukar ofta luta åt något håll när de kommer från kameran, men tack och lov finns det en funktion i Lightroom som gör det enkelt att fixa detta – Beskär-verktyget.

BILD-1
Här är ett exempel på en bild jag tagit där horisonten lutar – inte snyggt… Bilden är tagen med en Panasonic Lumix GM5 + Lumix G Vario PZ 45-175/4-5.6 (@ 175 mm, f/7.1 ISO 200, 1/1250 sek). Tips: använd inte för liten bländare på m4/3 kameror då det ger upphov till diffraktion som ger sämre skärpa. Skulle inte använda en bländare mycket mindre än f/7.1 eller kanske 8.

 

(1) Beskär-verktyget finns längst till vänster i verktygsraden. Vi klickar på den för att öppna verktyget.

BILD-2

 

(2) Sådär nu har vi öppnat upp Beskär-verktyget och kan se vilka funktioner vi kan kontrollera. (1) Om du klickar på ikonen med två vinkelhakar så kan du klicka och dra ut en ruta så som du vill ha bilden, ytan utanför rutan tas bort. (2) Om du vill beskära bilden med ett speciellt storleksförhållande (t.ex 4:3 16:9, 1:1…) tryck på de små trianglarna till höger om ”Original”. Bra om du vill skriva ut i ett visst format. (3) När du klickar på beskär-verktyget syns en ram runt bilden som du kan ta tag i och göra mindre (eller ibland större, åtminstone i Photoshops beskär-verktyg) men vill du beskära fritt och inte hålla dig till speciella bildstorlekar måste du klicka-upp hänglåset och då kan du beskära bilden fritt genom att klicka på ramen och dra med musknappen intryckt. (4) Räta-upp funktionen är till för att just räta upp lutande bilder (som den här) och vi ska strax se hur man gör det. (5) Efter en upprätning kan det bli kanter som saknar pixlar (framförallt om lägger samman bilder till panoramor) och dess kan man beskära bort och vill du att Lightroom automatiskt ska beskära bort dessa områden klickar du i rutan för ”Begränsa till bild”. Blir beskärningen/upprätningen inte bra kan du trycka på ”Återställ” längst ner så återgår bilden till hur den var innan du gjort något.

BILD-4
Dialogrutan för beskär/räta upp-verktyget. För att stänga dialogrutan klickar du på ”Stäng” längst ner till höger i dialogrutan eller klickar en gång till på beskär-verktygets ikon i verktygsraden. Beskärverktyget i Photoshop liknar i stort det som finns  i Lightroom.

 

BILD-5
Du kan beskära bilden med givna förhållanden mellan sidornas längd genom att klicka på dubbelpilen till höger om texten ”original”(2), mycket användbart om du ska skriva ut och vill att bilden ska passa i en viss ramstorlek.

Tips: ta gärna en funderare om din bild kan bli bättre om den får en annan (t.ex kvadratisk- eller panorama-….) eller tajtare beskärning. Inte sällan finns det en bättre bild inuti en större mindre bra bild.

 

(3) Låt oss räta upp den här bilden. I Beskär-verktyget klickar vi på ikonen för ”Räta upp

BILD-3

 

(4) Klicka nu på horisonten och dra längs den med musknappen intrycket du ser en linje som visar den nuvarande lutande horisonten. När du släpper musknappen……..

BILD-6

 

(5) ……bli horisonten vågrät (drar du upp längs t.ex en trädstam kommer den att bli lodrät). Du kan se i bilden nedan att för att få horisonten vågrät var Lightroom tvungen att rotera bilden och det gör att den måste beskäras lite. De pixlar du förlorar är priset du får betala för att du fotade snett :-) När du inaktiverar beskär-verktyget (genom att klicka på dess ikon igen) är bilden upprätad och klar

BILD-7
Lightroom roterar bilden för att få horisonten rak och priset du betalar är de pixlar som du kan se som lite mörkare utanför den vita ramen

 

BILD-8

 

Den sneda störande horisonten har nu blivit rak.

boat

 

Tips: när jag skrev det här inlägget upptäckte jag något jag inte tänkt på tidigare. Till höger om ”Räta upp”  står det Automatisk och trycker du på den knappen så rätar horisonten upp sig automatiskt. Jag provade på många bilder och oftast fungerar det utmärkt. Bilder där det inte fungerade på fick jag göra som ovan i inlägget. Så prova att trycka på ”Automatiskt” först!

Tips: vill du växla mellan liggande- och stående format på bilden vid beskärning tryck X på tangentbordet.

Tips: om du trycker på O på tangentbordet (eller via Lightroom-menyn, VerktygBeskär stödlinjeöverteckning) så finns det en rad överteckningar som hjälper dig med bildkompositionen (tryck på O flera gånger för att vandra igenom de olika överteckningarna). Du kan t.ex få linjer som representerar tredjedelsregeln (ett rutnät som delar upp bilden i nio lika stora delar och där du ska placera det visuellt intressanta i bilden där linjer korsar varandra). Men det finns en rad andra överteckningar du kan använda som den Gyllene spiralen, Gyllene snittet……Detta är mycket användbart vid beskäring eftersom du kan komponera den beskurna bilden med hjälp av dessa stödlinjer. Alltså om du råkar få ditt motiv mitt i bilden (vilket ofta resulterar i en statisk och tråkig känsla) kan du beskära bilden med övertäckningen för tredjedelsregeln aktiv och enkelt se till att huvudmotivet hamnar där två linjer korsar varandra.

Tips: om du trycker I på tangentbordet kommer det upp information om bilden som datum då bilden togs, vilken tidpunkt och kanske viktigast av allt pixeldimensionen (trycker du I en gång till ser du detaljer som bländare, slutartid, ISO och brännvidd). Om du multiplicerar mängden pixlar på lång- och kortsida får du bildens storlek i MP, dvs om det står 3000 x 2000 betyder det att bilden innehåller 6000000 pixlar, dvs är en 6 MP bild. Hur många MP din bild är avgör hur stort du kan skriva ut den med god kvalitet. Här är en länk till moderskeppets hemsida där de diskuterar utskriftsstorlek och MP (finns en bra tabell som visar hur stort du kan skriva ut med god kvalitet beroende på hur många MP bilden är).

 

Det finns inte många regler som du inte med gott samvete kan bryta mot – du får gör vad du vill med din bild som jag brukar skriva. Men en sned horisont bör man åtgärda. Få saker är så störande för betraktaren som en landskapsbild med sned horisonten. Så titta på dina bilder och om horisonten är sned – räta upp den, det tar sekunder (och med ”Automatisk” är det bara ett knapptryck) och bilden kommer att bli mycket bättre!! Men om du ändå vill ha en lutande bild så se till att den lutar så pass mycket att det inte ser ut som ett misstag vid fotograferandet utan som en medveten effekt.

 

Klart slut!

 

Övertoningsfiltret i Lightroom

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa det mycket användbara övertoningsfiltret i Lightroom. Jag brukar ofta använda det till att mörka ner himlar eller ljusa upp förgrunder. Som exempel tänkte jag använda en bild som är ganska ordentligt underexponerad, men jag är rädd om detaljer i högdagrarna och Lightroom är bra att få fram information ur skuggor (åtminstone om bilden är i rå-format). Jag använde en ganska liten bländare (f/11) för att få ett stort skärpedjup och för att få solstrålar. I efterhand inser jag att det här var ett tillfälle då det kunde ha varit bra att ta en exponering för himlen och en för förgrunden och lägga samman dem i Photoshop som jag beskrev här Blanda två exponeringar

Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)
Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)

 

(1) Först gör jag några ganska ordentliga justeringar i Grundläggande-panelen för att dra fram detaljer ur de mörka områdena

BILD-1-ÖT
Justerar bilden i Lightrooms Grundläggande-panel för att få fram så mycket detaljer som möjligt i högdagrarna och från skuggorna. Tycker också den här bilden tål lite ”Klarhet”. Ökar också ”Lyster” som är ett reglage som ökar mättnaden på de minst mättade färgerna men inte på de färger som redan har hög mättnad – en sorts ”smart mättnad”

 

(2) Nu aktiverar vi övertoningsfiltret (1) som finns i verktygsraden.  Nu öppnar sig en mängd inställningar (2) som i stort liknade de finns som i Grundläggande-panelen. Dessutom finns en liten av/på knapp (3) som du kan trycka på för att stänga av effekten (samma av/på knapp finns för övrigt både för justeringspensel och det radiella filtret som vi tittat på i ett tidigare inlägg tidigare).

BILD-2-ÖT
Övertoningsfiltrets inställningsmöjligheter är nästan samma som finns i Grundläggande-panelen, men det finns även reglage för skärpa och brusreducering.

 

(3) Med övertoningsfiltret aktivt, klicka någonstans i mitten av bilden och dra neråt med musknappen intryckt. Nu dyker tre linjer upp. I området från bildens överkant fram till den första linjen (område 1) blir effekten av justeringen maximal, i fältet från den först till mittersta linjen (område 2) avtar effekten till 50% av max och mellan mittersta till den understa linjen avtar effekten gradvis till 0% (område 3) och under den nedersta linjen (område 4) påverkas bilden inte alls av de justeringar du gör i inställningarna för övertoningsfiltret. Om du klickar med centrumpunkten (5) och håller musknappen nertryckt kan du flytta runt övertoningsfiltret i bilden. Du kan också klicka på den övre eller undre linjen och öka och minska storleken på de olika fälten (behöver alltså inte vara symmetriska som här, utan de kan vara olika breda). Dessutom kan du klicka på den mittersta linjen och hålla musknappen nertryck och rotera filtret (6). Det verkar lite komplicerat i skriven text, men om du provar kommer du snabbt inse hur det fungerar.

BILD-3-ÖT

 

(4) Precis som för justeringspenseln och det radiella filtret får du en röd övertäckning som representerar filtret om du placerar muspekaren över den gråa cirkeln med en svart prick i mitten (på det aktiva filtret). De justeringar du gör i inställningarna kommer bara påverka de delar av bilden som täcks av den röda övertäckningen och ju rödare färgen är desto mer av justering slår igenom.

BILD-4-ÖT

Med det här filtret vill jag få fram mera detaljer i himlen och mörka ner den något så jag använder negativ Exponering (-0.14) och minskar Högdagrarna (-97). Dessutom vill jag förstärka den blåa färgen i himlen något så jag sänker Temperaturen (-2) samt ökar Mättnaden (+16).

BILD-5-ÖT

 

(5) Nu vill jag lägga till ett nytt övertoningsfilter på förgrunden. För detta så klickar jag på Nytt och den här gången vill jag påverka klipporna så jag klickar mitt på dessa och drar filtret uppåt den här gången.

BILD-6-ÖT

I övertoningsfiltret för förgrunden gjorde jag bilden ytterligare lite ljusare (Exponering +0.72) och framför allt varmare (Temperatur +17). Här har jag roterat övertoningsfiltret något genom att ”ta tag” i den mittersta linjen (se punkt 3 ovan).

BILD-8-ÖT

Placerade muspekaren på pricken för att synliggöra var filtret kommer att påverka bilden. Pilen visar hur jag drog filtret (uppåt den här gången). Kom ihåg att varje filter representeras av en grå prick och om den dessutom har en svart punkt i mitten är det aktivt, dvs du kan ändra inställningarna och flytta runt filtret (eller ta bort det genom att trycka ”delete”).

BILD-7-ÖT

 

(6) Hmmm, gillar inte vad förgrundens övertoningsfilter gör med stenen. För att ta bort effekten från stenen klickar jag, med övertoningsfiltret aktivt, på Pensel (1) och sedan Radera (2). Penselinställningarna är de gamla vanliga Storlek, Ludd och Flöde och man kan välja att göra penseln medveten om kanter genom att ha Automatisk mask i-klickad. Nu är det bara att måla bort effekten från stenen. Om man placerar muspekaren över pricken så kan man se hur stenen nu inte påverkas av övertoningsfiltrets justering. Notera att detta alltså inte är justeringspenseln utan en pensel som ligger i övertoningsinfiltret jag använt här!

BILD-9-ÖT

Så där, nu är jag ganska nöjd med Övertoningsfiltren och klickar på dess ikon i verktygsraden för att inaktivera filtret och komma tillbaka till de globala justeringar. Genom att ha ett övertoningsfilter för himlen och ett annat för förgrunden kan jag justera dessa områden oberoende av varandra.

 

(7) Ser nu att det finns några fula ljusprickar (”lens flare”) på stenen i förgrunden som jag vill ta bort. Gör ett försök med Fläckborttagnings-verktyget och målar över ljusprickarna. Inte alltid det fungerar men det gör det faktiskt den här gången som du kan se nedan (jämför stenen i förgrunden med någon bild ovan).

BILD-10-ÖT

 

(7) Tycker nu att hela bilden är lite för ljus och har för urblekta färger (det var ju trots allt en varm och lite skum solnedgång). För att råda bot på detta gör jag lite förändringar Grundläggande-panelen. Sådär nu börjar det likna nåt! Så här varmt och intensivt kändes det när jag låg på klippan och tog den här bilden.

BILD-11-ÖT
Eftersom Lightroom jobbar ”icke-destruktivt” (bildfilen påverkas inte direkt utan det du gör skrivs ner som instruktioner i en sidofil) så kan du gå fram och tillbaka mellan de olika verktygen och ändra inställningar hur många gånger som helst utan att bildkvaliteten bryts ner (i program som Photoshop som direkt ändrar på bildens pixlar kan man förstöra detaljer om man inte ser upp).

 

Såg här såg startbilden ut.

Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)
Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)

Och så här blev det efter våra justeringar! Skulle nog kallade det här en HDR-bild då det dynamiska omfånget i bilden är stort, men all information kommer från en och samma rå-fil. Det jag också gjort med bilden, men inte visat, är en lätt brusreducering och uppskärpning.

SLUT
Så blev resultatet efter redigeringen med enbart Lightroom

 

Tips: Övertoningsfiltret är ett mycket användbart verktyg att mörka ner eller ljusa upp delar av bilden. Du kan använda flera filter på en bild och skulle effekten också påverka något du inte vill kan du alltid måla bort effekten på delar av  bilden (som vi gjorde med stenen i förgrunden).

Tips: Glöm inte att du kan justera många saker med filtren inte bara ljus/mörker utan också mycket annat, som här där jag lade till blått i himlen och värmde upp förgrunden för att skapa en intressant färgkontrast.

 

Det finns en ytterligare sak man kan använda övertoningsfiltret till. Under listan med justeringar man kan göra med övertoningsfiltret står det Färg och till höger är en vit ruta med ett kryss över. Om du klickar på rutan öppnar sig en färgväljare och om du väljer en färg kan du lägga den över bilden (tona bilden) och på så viss kreativt färga hela eller delar av bilden. Den här funktionen fungerade inte bra med den bild jag valde för det här inlägget, men om jag hittar någon bild där den här funktionen passar så gör jag ett inlägg som visar detta. Du kanske har en bild där det passar – prova!

Klart slut!

Hej!

I det här inlägget tänkte jag visa det mycket användbara övertoningsfiltret i Lightroom. Jag brukar ofta använda det till att mörka ner himlar eller ljusa upp förgrunder. Som exempel tänkte jag använda en bild som är ganska ordentligt underexponerad, men jag är rädd om detaljer i högdagrarna och Lightroom är bra att få fram information ur skuggor (åtminstone om bilden är i rå-format). Jag använde en ganska liten bländare (f/11) för att få ett stort skärpedjup och för att få solstrålar. I efterhand inser jag att det här var ett tillfälle då det kunde ha varit bra att ta en exponering för himlen och en för förgrunden och lägga samman dem i Photoshop som jag beskrev här Blanda två exponeringar

Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)
Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)

 

(1) Först gör jag några ganska ordentliga justeringar i Grundläggande-panelen för att dra fram detaljer ur de mörka områdena

BILD-1-ÖT
Justerar bilden i Lightrooms Grundläggande-panel för att få fram så mycket detaljer som möjligt i högdagrarna och från skuggorna. Tycker också den här bilden tål lite ”Klarhet”. Ökar också ”Lyster” som är ett reglage som ökar mättnaden på de minst mättade färgerna men inte på de färger som redan har hög mättnad – en sorts ”smart mättnad”

 

(2) Nu aktiverar vi övertoningsfiltret (1) som finns i verktygsraden.  Nu öppnar sig en mängd inställningar (2) som i stort liknade de finns som i Grundläggande-panelen. Dessutom finns en liten av/på knapp (3) som du kan trycka på för att stänga av effekten (samma av/på knapp finns för övrigt både för justeringspensel och det radiella filtret som vi tittat på i ett tidigare inlägg tidigare).

BILD-2-ÖT
Övertoningsfiltrets inställningsmöjligheter är nästan samma som finns i Grundläggande-panelen, men det finns även reglage för skärpa och brusreducering.

 

(3) Med övertoningsfiltret aktivt, klicka någonstans i mitten av bilden och dra neråt med musknappen intryckt. Nu dyker tre linjer upp. I området från bildens överkant fram till den första linjen (område 1) blir effekten av justeringen maximal, i fältet från den först till mittersta linjen (område 2) avtar effekten till 50% av max och mellan mittersta till den understa linjen avtar effekten gradvis till 0% (område 3) och under den nedersta linjen (område 4) påverkas bilden inte alls av de justeringar du gör i inställningarna för övertoningsfiltret. Om du klickar med centrumpunkten (5) och håller musknappen nertryckt kan du flytta runt övertoningsfiltret i bilden. Du kan också klicka på den övre eller undre linjen och öka och minska storleken på de olika fälten (behöver alltså inte vara symmetriska som här, utan de kan vara olika breda). Dessutom kan du klicka på den mittersta linjen och hålla musknappen nertryck och rotera filtret (6). Det verkar lite komplicerat i skriven text, men om du provar kommer du snabbt inse hur det fungerar.

BILD-3-ÖT

 

(4) Precis som för justeringspenseln och det radiella filtret får du en röd övertäckning som representerar filtret om du placerar muspekaren över den gråa cirkeln med en svart prick i mitten (på det aktiva filtret). De justeringar du gör i inställningarna kommer bara påverka de delar av bilden som täcks av den röda övertäckningen och ju rödare färgen är desto mer av justering slår igenom.

BILD-4-ÖT

Med det här filtret vill jag få fram mera detaljer i himlen och mörka ner den något så jag använder negativ Exponering (-0.14) och minskar Högdagrarna (-97). Dessutom vill jag förstärka den blåa färgen i himlen något så jag sänker Temperaturen (-2) samt ökar Mättnaden (+16).

BILD-5-ÖT

 

(5) Nu vill jag lägga till ett nytt övertoningsfilter på förgrunden. För detta så klickar jag på Nytt och den här gången vill jag påverka klipporna så jag klickar mitt på dessa och drar filtret uppåt den här gången.

BILD-6-ÖT

I övertoningsfiltret för förgrunden gjorde jag bilden ytterligare lite ljusare (Exponering +0.72) och framför allt varmare (Temperatur +17). Här har jag roterat övertoningsfiltret något genom att ”ta tag” i den mittersta linjen (se punkt 3 ovan).

BILD-8-ÖT

Placerade muspekaren på pricken för att synliggöra var filtret kommer att påverka bilden. Pilen visar hur jag drog filtret (uppåt den här gången). Kom ihåg att varje filter representeras av en grå prick och om den dessutom har en svart punkt i mitten är det aktivt, dvs du kan ändra inställningarna och flytta runt filtret (eller ta bort det genom att trycka ”delete”).

BILD-7-ÖT

 

(6) Hmmm, gillar inte vad förgrundens övertoningsfilter gör med stenen. För att ta bort effekten från stenen klickar jag, med övertoningsfiltret aktivt, på Pensel (1) och sedan Radera (2). Penselinställningarna är de gamla vanliga Storlek, Ludd och Flöde och man kan välja att göra penseln medveten om kanter genom att ha Automatisk mask i-klickad. Nu är det bara att måla bort effekten från stenen. Om man placerar muspekaren över pricken så kan man se hur stenen nu inte påverkas av övertoningsfiltrets justering. Notera att detta alltså inte är justeringspenseln utan en pensel som ligger i övertoningsinfiltret jag använt här!

BILD-9-ÖT

Så där, nu är jag ganska nöjd med Övertoningsfiltren och klickar på dess ikon i verktygsraden för att inaktivera filtret och komma tillbaka till de globala justeringar. Genom att ha ett övertoningsfilter för himlen och ett annat för förgrunden kan jag justera dessa områden oberoende av varandra.

 

(7) Ser nu att det finns några fula ljusprickar (”lens flare”) på stenen i förgrunden som jag vill ta bort. Gör ett försök med Fläckborttagnings-verktyget och målar över ljusprickarna. Inte alltid det fungerar men det gör det faktiskt den här gången som du kan se nedan (jämför stenen i förgrunden med någon bild ovan).

BILD-10-ÖT

 

(7) Tycker nu att hela bilden är lite för ljus och har för urblekta färger (det var ju trots allt en varm och lite skum solnedgång). För att råda bot på detta gör jag lite förändringar Grundläggande-panelen. Sådär nu börjar det likna nåt! Så här varmt och intensivt kändes det när jag låg på klippan och tog den här bilden.

BILD-11-ÖT
Eftersom Lightroom jobbar ”icke-destruktivt” (bildfilen påverkas inte direkt utan det du gör skrivs ner som instruktioner i en sidofil) så kan du gå fram och tillbaka mellan de olika verktygen och ändra inställningar hur många gånger som helst utan att bildkvaliteten bryts ner (i program som Photoshop som direkt ändrar på bildens pixlar kan man förstöra detaljer om man inte ser upp).

 

Såg här såg startbilden ut.

Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)
Solnedgång vid Morga Hage utanför Uppsala. Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ 10 mm, f11, ISO 100, 1/400 sek)

Och så här blev det efter våra justeringar! Skulle nog kallade det här en HDR-bild då det dynamiska omfånget i bilden är stort, men all information kommer från en och samma rå-fil. Det jag också gjort med bilden, men inte visat, är en lätt brusreducering och uppskärpning.

SLUT
Så blev resultatet efter redigeringen med enbart Lightroom

 

Tips: Övertoningsfiltret är ett mycket användbart verktyg att mörka ner eller ljusa upp delar av bilden. Du kan använda flera filter på en bild och skulle effekten också påverka något du inte vill kan du alltid måla bort effekten på delar av  bilden (som vi gjorde med stenen i förgrunden).

Tips: Glöm inte att du kan justera många saker med filtren inte bara ljus/mörker utan också mycket annat, som här där jag lade till blått i himlen och värmde upp förgrunden för att skapa en intressant färgkontrast.

 

Det finns en ytterligare sak man kan använda övertoningsfiltret till. Under listan med justeringar man kan göra med övertoningsfiltret står det Färg och till höger är en vit ruta med ett kryss över. Om du klickar på rutan öppnar sig en färgväljare och om du väljer en färg kan du lägga den över bilden (tona bilden) och på så viss kreativt färga hela eller delar av bilden. Den här funktionen fungerade inte bra med den bild jag valde för det här inlägget, men om jag hittar någon bild där den här funktionen passar så gör jag ett inlägg som visar detta. Du kanske har en bild där det passar – prova!

Klart slut!

Blanda två exponeringar

Den här gången har jag tänkt visa hur man kan blanda två olika exponeringar för att få med detaljer i bilden som man inte kan fånga med en exponering. En mycket användbar teknik och ett bra alternativ till HDR.  Bilden nedan går inte att fånga med en exponering; stjärnorna och tåget behöver helt olika inställningar.

Upptåget på väg från Sala till Uppsala en kall vinterkväll
Upptåget på väg från Sala till Uppsala en kall vinterkväll

För att få den här bilden var jag tvungen att ta en bild för att få med stjärnhimlen och en annan för att få tåget med lagom rörelseoskärpa. Alla bilder importerades i Lightroom som är det program där alla min bildprojekt startar. Så här såg de oredigerade startbilderna ut.

En lång exponering för att få fram stjärnorna. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/2.8 ISO 800, 20 sek)
En lång exponering för att få fram stjärnorna. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/2.8 ISO 800, 20 sek)

 

En kortare exponering när tåget rusar förbi. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/4.5 ISO 500, 1 sek)
En kortare exponering när tåget rusar förbi. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/4.5 ISO 500, 1 sek)

Startbilderna är fotograferade på samma plats men olika dagar eftersom det var otroligt kallt (-25 grader) när jag fotade stjärnhimlen och jag insåg att det skulle bli en lång väntan till nästa tåg…men dagen därpå när jag lyckades fånga tåget var himlen molnig. Jag försökte placera stativet på ungefär samma sätt (hade turligt nog gjort markeringar i snön så jag kunde hitta samma plats igen) men det är ändå lite olika vinklar på de två bilderna, men eftersom vi bara är ute efter stjärnhimlen från ena bilden kommer det att fungera ändå.

Nu sätter vi igång och monterar ihop dessa bilder!

(1) Först justerar vi bilden med stjärnhimlen i Lightroom. Jag vill ha en bild med tydliga stjärnor och en ”bra” vitbalans, hur resten av bilden ser ut spelar ingen roll då vi bara ska använda stjärnhimlen från den här bilden. Är du intresserad vad jag gjort så ta en titt på inställningarna i Lightrooms panel för grundläggande inställningar nedan, men dessa inställningar kommer att vara helt annorlunda för andra bilder så det absolut ingen ”recept”.

steg-1

 

(2) Öppna stjärnbilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Adobe Photoshop CC). Nu öppnas den här filen i Photoshop och vi lämnar den för en stund och fokuserar på tåg bilden istället.

steg-2

 

(3) Nästa steg är att justera bilden med tåget.  Det du vill göra är att justera ton, kontrast och vitsbalans (Temperatur och färgtons reglagen) tills du tror att bildens passar ihop med stjärnhimlen. De exakta värdena som är lämpliga kommer att variera från bild till bild. Hur himlen ser ut spelar ingen roll – den ska vi byta ut.

Steg2 (kopia)

 

(4) Öppna tågbilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Adobe Photoshop CC). Nu öppnas även denna bild i Photoshop.

Namnlöst-1

 

(5) Nu har vi båda bilderna öppna i två flikar i Photoshop.

PS (kopia)

 

(6) Nu måste vi placera de två bilderna ovanpå varandra i en lagerstapel. För att få till detta så markerar vi hela stjärnbilden (Cmd/Ctrl-A) och sedan trycker vi Cmd/Ctrl-C för att kopiera bilden. Därefter klicka vi på fliken för tågbilden och där klistrar vi in stjärnbilden genom att trycka Cmd/Ctrl-V. Nästa uppgift är att få bilderna att matcha varandra. Ett sätt att göra det är att markera båda lagren (Cmd/Ctrl-klicka på dem) och sedan använda funktionen ”Justera lager automatiskt…” som finns i redigera menyn i Photoshop. Ibland fungerar det inte, och då kan man sänka opaciteten på det översta lagret till 50% så man kan delvis kan se igenom det och sedan använda funktionen ”Omforma fritt” som du aktiverar genom att trycka Cmd/Ctrl-T. Sedan kan du flytta och tänja det över lagret tills det matchar det undre, och därefter återställa opaciteten till 100% – så fick jag göra här.

justera lager (kopia)

 

(7)  Vi vill bara använda stjärnhimlen från det över lagret och behöver därför använda en lagermask. En svart lagermask gör att lagret som masken är kopplad till inte syns och därför ser vi tågbilden trots att stjärnbilden ligger överst i lagerstapeln. Masker kan vara lite förvirrande i början men prova lite så kommer det nog att klarna, men kort kan man säga att svart färg döljer bilden och vit färg släpper igenom den.

Genom att hålla inne Alt-tangenten samtidigt som vi klickar på ”Ny mask” ikonen (1) får vi en svart mask till det aktiva lagret (2). Glömmer man att tryck på Alt-tangenten får man en vit lagermask, men då är det bara att invertera den genom att först klicka på mask-tumnageln (den vita rutan till höger om bildtumnageln) trycka Cmd/Ctrl-I och den blir svart och bilden med stjärnhimlen syns inte längre.

Lager

 

(8) Genom att måla med en mjuk vit pensel över himlen kan vi ta himlen från det översta lagret samtidigt som vi behåller tåget från det undre. För att få pensel vit: tryck först på ”D” på tangentbordet och sedan på ”X” för att skifta förgrundsfärgen till vit (1). En mjuk pensel får du genom att sätt hårdhet till 0% (2). Sätt opaciteten till 100% (3) för i detta fall vill vi ha fram en tydlig stjärnhimmel. För masker gäller svartfärg döljer och vit släpper igenom (grå nyanser släpper igenom lite).

pensel (kopia)

 

(9)  Klicka på masken och börja måla över himlen för att få fram stjärnorna från det över lagret och medan vi behåller tåget från det undre. Händer ingeting så har du nog missat att klicka på masken – vilket jag gör det hela tiden….. :-)  I lager panelen kan du se att det börjar bli vita fält i lagermasken och där släpps stjärnorna igenom.

mask1 (kopia) (kopia)

 

Färdigt!

Det här är en väldigt användbar metod att få fram bilddetaljer över hela bilden. Ett lämpligt scen för denna teknik är ett lanskap och om du har kameran på ett stativ kan du ta en bild med en bra exponerad förgrund och en annan där du bara exponerar för bakgrunden och sedan använder du den här tekniken att slå ihop exponeringarna med hjälp av Photoshop – då får detaljer i både ljusa och mörka partier utan att avvända HDR tekniker. Lager masker är viktiga att behärska och det kan ta lite träningen men det kommer att gå; kom ihåg svart-döljer och vitt-släpper igenom.

Här har jag använt Photoshop men detta går att göra i alla bildbehandlingsprogram som har lager och lagermasker.

Skulle du göra fel i Lightroom eller Photoshop (och de flesta andra program) kan du alltid ångra det senaste du gjort genom att tryck Cmd/Ctrl-Z (och håller du dessutom ner Alt-tangenten kan du vandra flera steg bakåt)

 

Klar slut!

 

 

 

Den här gången har jag tänkt visa hur man kan blanda två olika exponeringar för att få med detaljer i bilden som man inte kan fånga med en exponering. En mycket användbar teknik och ett bra alternativ till HDR.  Bilden nedan går inte att fånga med en exponering; stjärnorna och tåget behöver helt olika inställningar.

Upptåget på väg från Sala till Uppsala en kall vinterkväll
Upptåget på väg från Sala till Uppsala en kall vinterkväll

För att få den här bilden var jag tvungen att ta en bild för att få med stjärnhimlen och en annan för att få tåget med lagom rörelseoskärpa. Alla bilder importerades i Lightroom som är det program där alla min bildprojekt startar. Så här såg de oredigerade startbilderna ut.

En lång exponering för att få fram stjärnorna. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/2.8 ISO 800, 20 sek)
En lång exponering för att få fram stjärnorna. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/2.8 ISO 800, 20 sek)

 

En kortare exponering när tåget rusar förbi. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/4.5 ISO 500, 1 sek)
En kortare exponering när tåget rusar förbi. Nikon D610 Sigma 20/1.4 (@ f/4.5 ISO 500, 1 sek)

Startbilderna är fotograferade på samma plats men olika dagar eftersom det var otroligt kallt (-25 grader) när jag fotade stjärnhimlen och jag insåg att det skulle bli en lång väntan till nästa tåg…men dagen därpå när jag lyckades fånga tåget var himlen molnig. Jag försökte placera stativet på ungefär samma sätt (hade turligt nog gjort markeringar i snön så jag kunde hitta samma plats igen) men det är ändå lite olika vinklar på de två bilderna, men eftersom vi bara är ute efter stjärnhimlen från ena bilden kommer det att fungera ändå.

Nu sätter vi igång och monterar ihop dessa bilder!

(1) Först justerar vi bilden med stjärnhimlen i Lightroom. Jag vill ha en bild med tydliga stjärnor och en ”bra” vitbalans, hur resten av bilden ser ut spelar ingen roll då vi bara ska använda stjärnhimlen från den här bilden. Är du intresserad vad jag gjort så ta en titt på inställningarna i Lightrooms panel för grundläggande inställningar nedan, men dessa inställningar kommer att vara helt annorlunda för andra bilder så det absolut ingen ”recept”.

steg-1

 

(2) Öppna stjärnbilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Adobe Photoshop CC). Nu öppnas den här filen i Photoshop och vi lämnar den för en stund och fokuserar på tåg bilden istället.

steg-2

 

(3) Nästa steg är att justera bilden med tåget.  Det du vill göra är att justera ton, kontrast och vitsbalans (Temperatur och färgtons reglagen) tills du tror att bildens passar ihop med stjärnhimlen. De exakta värdena som är lämpliga kommer att variera från bild till bild. Hur himlen ser ut spelar ingen roll – den ska vi byta ut.

Steg2 (kopia)

 

(4) Öppna tågbilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Adobe Photoshop CC). Nu öppnas även denna bild i Photoshop.

Namnlöst-1

 

(5) Nu har vi båda bilderna öppna i två flikar i Photoshop.

PS (kopia)

 

(6) Nu måste vi placera de två bilderna ovanpå varandra i en lagerstapel. För att få till detta så markerar vi hela stjärnbilden (Cmd/Ctrl-A) och sedan trycker vi Cmd/Ctrl-C för att kopiera bilden. Därefter klicka vi på fliken för tågbilden och där klistrar vi in stjärnbilden genom att trycka Cmd/Ctrl-V. Nästa uppgift är att få bilderna att matcha varandra. Ett sätt att göra det är att markera båda lagren (Cmd/Ctrl-klicka på dem) och sedan använda funktionen ”Justera lager automatiskt…” som finns i redigera menyn i Photoshop. Ibland fungerar det inte, och då kan man sänka opaciteten på det översta lagret till 50% så man kan delvis kan se igenom det och sedan använda funktionen ”Omforma fritt” som du aktiverar genom att trycka Cmd/Ctrl-T. Sedan kan du flytta och tänja det över lagret tills det matchar det undre, och därefter återställa opaciteten till 100% – så fick jag göra här.

justera lager (kopia)

 

(7)  Vi vill bara använda stjärnhimlen från det över lagret och behöver därför använda en lagermask. En svart lagermask gör att lagret som masken är kopplad till inte syns och därför ser vi tågbilden trots att stjärnbilden ligger överst i lagerstapeln. Masker kan vara lite förvirrande i början men prova lite så kommer det nog att klarna, men kort kan man säga att svart färg döljer bilden och vit färg släpper igenom den.

Genom att hålla inne Alt-tangenten samtidigt som vi klickar på ”Ny mask” ikonen (1) får vi en svart mask till det aktiva lagret (2). Glömmer man att tryck på Alt-tangenten får man en vit lagermask, men då är det bara att invertera den genom att först klicka på mask-tumnageln (den vita rutan till höger om bildtumnageln) trycka Cmd/Ctrl-I och den blir svart och bilden med stjärnhimlen syns inte längre.

Lager

 

(8) Genom att måla med en mjuk vit pensel över himlen kan vi ta himlen från det översta lagret samtidigt som vi behåller tåget från det undre. För att få pensel vit: tryck först på ”D” på tangentbordet och sedan på ”X” för att skifta förgrundsfärgen till vit (1). En mjuk pensel får du genom att sätt hårdhet till 0% (2). Sätt opaciteten till 100% (3) för i detta fall vill vi ha fram en tydlig stjärnhimmel. För masker gäller svartfärg döljer och vit släpper igenom (grå nyanser släpper igenom lite).

pensel (kopia)

 

(9)  Klicka på masken och börja måla över himlen för att få fram stjärnorna från det över lagret och medan vi behåller tåget från det undre. Händer ingeting så har du nog missat att klicka på masken – vilket jag gör det hela tiden….. :-)  I lager panelen kan du se att det börjar bli vita fält i lagermasken och där släpps stjärnorna igenom.

mask1 (kopia) (kopia)

 

Färdigt!

Det här är en väldigt användbar metod att få fram bilddetaljer över hela bilden. Ett lämpligt scen för denna teknik är ett lanskap och om du har kameran på ett stativ kan du ta en bild med en bra exponerad förgrund och en annan där du bara exponerar för bakgrunden och sedan använder du den här tekniken att slå ihop exponeringarna med hjälp av Photoshop – då får detaljer i både ljusa och mörka partier utan att avvända HDR tekniker. Lager masker är viktiga att behärska och det kan ta lite träningen men det kommer att gå; kom ihåg svart-döljer och vitt-släpper igenom.

Här har jag använt Photoshop men detta går att göra i alla bildbehandlingsprogram som har lager och lagermasker.

Skulle du göra fel i Lightroom eller Photoshop (och de flesta andra program) kan du alltid ångra det senaste du gjort genom att tryck Cmd/Ctrl-Z (och håller du dessutom ner Alt-tangenten kan du vandra flera steg bakåt)

 

Klar slut!

 

 

 

Texturer

I den här bloggen har jag tänkt att främst fokusera på enkla sätt att jobba med bilder i datorn. Mitt mål är att försöka uppdatera bloggen ungefär varannan vecka så ni vet när det är dags att titta in hit igen.

Här i mitt första inlägg kommer jag visa hur man lägger en textur på sin bild för att skapa en annan känsla i bilden – ibland blir det bra, ibland inte…. Prova dig fram och låt kreativiteten flöda!

För att göra detta behöver man ett bildbehandlingsprogram där man kan använda lager och blandningslägen, t.ex Adobe Photoshop CC/CS, Adobe Photoshop Elements (www.adobe.se), Affinity Photo (www.affinityphoto.com) eller ON1 Photo 10 (www.on1.com), men det finns säkert många andra bra alternativ. Vad jag menar med lager är att att en bildfil kan innehålla en stapel av olika bilder som tillsammans formar den slutliga bilden. Blandningslägen är hur de olika bilderna i stapeln påverkar varandra.

Den här bilden på äppelknoppar tänkte jag använda som exempel.

Bilden är fotograferad med ett Sigma 70-200/2.8 objektiv vid 200 mm och f/2.8 för att få kort skärpedjup (mjuk suddig bakgrund). Jag fokuserade på den blomman längst fram i bilden.
Bilden är fotograferad med ett Sigma 70-200/2.8 objektiv vid 200 mm och f/2.8 för att få kort skärpedjup (mjuk suddig bakgrund). Jag fokuserade på den blomman längst fram i bilden.

 

Vi måste också välja en textur (men här behöver man prova sig fram för att hitta någon som passar). Hur får man då tag på texturer?  Man kan fotografera sin egna eller så kan man köpa från olika källor. Det finns också gratis texturer att hitta, t.ex på flickr.com eller pixabay.com men kom ihåg att titta hur licensen ser ut, många får man använda fritt men inte alla.

Den här texturen tänkte jag använda som exempel
Den här texturen tänkte jag använda som exempel

 

I det här exemplet kommer jag använda Photoshop (men det fungerar likadant i de flesta program som har lager). Låt oss börja!

1. Öppna den bild du vill texturera, i detta fall äppelknoppsbilden (Arkiv – Öppna)

steg-1

 

2. Öppna den bild du vill använda som textur (Arkiv – Öppna). De två bilderna finns nu i var sin flik.

steg-2

 

3. Nu måste vi flytta över texturbilden till äppelblomsbilden. Det gör du genom att aktivera ”Flytta”-verktyget i Photoshop (1). Sedan klickar du på bilden och håller musknappen intryck och drar bilden till den flik som innehåller äppelblomsbilden (2). I Photoshop kan man ofta göra samma sak på många olika sätt och ett alternativ här är att markera hela texturen och trycka Cmd (Ctrl)-C (=kopiera), gå över till äppelknoppsbilden och trycka Cmd (Ctrl)-V(=klistra in).

steg-3

 

4. Nu har vi texturen ovanför äppelblomsbilden i lagerpanelen (äppelblomsbilden syns inte eftersom den ligger under texturen och photoshop läser bildstapeln uppifrån, men du kan se den som en tumnagel)

Tänk på att texturen måste vara lika stor som bilden du vill texturera; är dom inte det kan du använda funktion ”Omforma fritt” (Cmd/Ctrl-T). Dra i de små fyrkanterna tills texturen täcker hela bildytan.
Tänk på att texturen måste vara lika stor som bilden du vill texturera; är dom inte det kan du använda funktion ”Omforma fritt” (Cmd/Ctrl-T). Dra i de små fyrkanterna tills texturen täcker hela bildytan.

 

5. Nu börjar det roliga – det dags för att använda lite photoshop-magi. Vi byter blandningsläget från ”Normal” till…..

Från början har lagret blandningsläget "Normal"
Från början har lagret blandningsläget ”Normal”

 

6. …. ”Multiplicera” (1). Vilket av alla blandningslägen som fungerar bäst är svårt att säga men det är bara att prova sig fram tills man hittar något man gillar, men ”Multiplicera” (eng. Multiply), ”Täcka över” (eng. Overlay) och ”Mjuk ljus” (eng. Soft Light) brukar ofta fungera bra. Om effekten blir för stark kan man lätta upp den genom att sänka opaciteten (lagrets genomskinlighet). Om opaciteten = 0% syns ingeting av texturen och är opaciteten 100% syns texturen med full styrka. Kom ihåg att du måste klicka på det lager som du vill jobba med. Det lager som är aktivt får en ljusgrå färg. Här sänkte jag opaciteten till 70% (2) på det översta lagret (texturen) som har blandningsläget ”Multiplicera” .

Experimentera med de olika blandningslägena och opacitet! Blandningslägena är ett sätt att få de olika bilderna i lagerstapeln att smält ihop på olika sätt.
Experimentera med de olika blandningslägena och opacitet! Blandningslägena är ett sätt att få de olika bilderna i lagerstapeln att smält ihop på olika sätt.

 

7. Klart! Här är den färdiga texturtrade bilden

Färdig-1

 

Här är samma bild på äppelknopparna med några andra texturer. Låt kreativiteten flöda och experimentera dig fram till något du gillar. Förutom en yta/skrovlighet, kan texturer ge bilden ett intressant ljus eller färg.

 

Färdig-2
Färdig-3

 

Färdig-4

 

Vill man göra det hela lite mer sofistikerat kan man använda lagermasker för att minska effekten av texturen lokalt i bilden, t.ex i ansiktet på en person eller djur. Vi kommer att återkomma till lagermasker och hur de fungerar i mer detalj i ett inlägg framöver.

Det var allt för den här gången.

Klart slut!

 

 

 

 

 

I den här bloggen har jag tänkt att främst fokusera på enkla sätt att jobba med bilder i datorn. Mitt mål är att försöka uppdatera bloggen ungefär varannan vecka så ni vet när det är dags att titta in hit igen.

Här i mitt första inlägg kommer jag visa hur man lägger en textur på sin bild för att skapa en annan känsla i bilden – ibland blir det bra, ibland inte…. Prova dig fram och låt kreativiteten flöda!

För att göra detta behöver man ett bildbehandlingsprogram där man kan använda lager och blandningslägen, t.ex Adobe Photoshop CC/CS, Adobe Photoshop Elements (www.adobe.se), Affinity Photo (www.affinityphoto.com) eller ON1 Photo 10 (www.on1.com), men det finns säkert många andra bra alternativ. Vad jag menar med lager är att att en bildfil kan innehålla en stapel av olika bilder som tillsammans formar den slutliga bilden. Blandningslägen är hur de olika bilderna i stapeln påverkar varandra.

Den här bilden på äppelknoppar tänkte jag använda som exempel.

Bilden är fotograferad med ett Sigma 70-200/2.8 objektiv vid 200 mm och f/2.8 för att få kort skärpedjup (mjuk suddig bakgrund). Jag fokuserade på den blomman längst fram i bilden.
Bilden är fotograferad med ett Sigma 70-200/2.8 objektiv vid 200 mm och f/2.8 för att få kort skärpedjup (mjuk suddig bakgrund). Jag fokuserade på den blomman längst fram i bilden.

 

Vi måste också välja en textur (men här behöver man prova sig fram för att hitta någon som passar). Hur får man då tag på texturer?  Man kan fotografera sin egna eller så kan man köpa från olika källor. Det finns också gratis texturer att hitta, t.ex på flickr.com eller pixabay.com men kom ihåg att titta hur licensen ser ut, många får man använda fritt men inte alla.

Den här texturen tänkte jag använda som exempel
Den här texturen tänkte jag använda som exempel

 

I det här exemplet kommer jag använda Photoshop (men det fungerar likadant i de flesta program som har lager). Låt oss börja!

1. Öppna den bild du vill texturera, i detta fall äppelknoppsbilden (Arkiv – Öppna)

steg-1

 

2. Öppna den bild du vill använda som textur (Arkiv – Öppna). De två bilderna finns nu i var sin flik.

steg-2

 

3. Nu måste vi flytta över texturbilden till äppelblomsbilden. Det gör du genom att aktivera ”Flytta”-verktyget i Photoshop (1). Sedan klickar du på bilden och håller musknappen intryck och drar bilden till den flik som innehåller äppelblomsbilden (2). I Photoshop kan man ofta göra samma sak på många olika sätt och ett alternativ här är att markera hela texturen och trycka Cmd (Ctrl)-C (=kopiera), gå över till äppelknoppsbilden och trycka Cmd (Ctrl)-V(=klistra in).

steg-3

 

4. Nu har vi texturen ovanför äppelblomsbilden i lagerpanelen (äppelblomsbilden syns inte eftersom den ligger under texturen och photoshop läser bildstapeln uppifrån, men du kan se den som en tumnagel)

Tänk på att texturen måste vara lika stor som bilden du vill texturera; är dom inte det kan du använda funktion ”Omforma fritt” (Cmd/Ctrl-T). Dra i de små fyrkanterna tills texturen täcker hela bildytan.
Tänk på att texturen måste vara lika stor som bilden du vill texturera; är dom inte det kan du använda funktion ”Omforma fritt” (Cmd/Ctrl-T). Dra i de små fyrkanterna tills texturen täcker hela bildytan.

 

5. Nu börjar det roliga – det dags för att använda lite photoshop-magi. Vi byter blandningsläget från ”Normal” till…..

Från början har lagret blandningsläget "Normal"
Från början har lagret blandningsläget ”Normal”

 

6. …. ”Multiplicera” (1). Vilket av alla blandningslägen som fungerar bäst är svårt att säga men det är bara att prova sig fram tills man hittar något man gillar, men ”Multiplicera” (eng. Multiply), ”Täcka över” (eng. Overlay) och ”Mjuk ljus” (eng. Soft Light) brukar ofta fungera bra. Om effekten blir för stark kan man lätta upp den genom att sänka opaciteten (lagrets genomskinlighet). Om opaciteten = 0% syns ingeting av texturen och är opaciteten 100% syns texturen med full styrka. Kom ihåg att du måste klicka på det lager som du vill jobba med. Det lager som är aktivt får en ljusgrå färg. Här sänkte jag opaciteten till 70% (2) på det översta lagret (texturen) som har blandningsläget ”Multiplicera” .

Experimentera med de olika blandningslägena och opacitet! Blandningslägena är ett sätt att få de olika bilderna i lagerstapeln att smält ihop på olika sätt.
Experimentera med de olika blandningslägena och opacitet! Blandningslägena är ett sätt att få de olika bilderna i lagerstapeln att smält ihop på olika sätt.

 

7. Klart! Här är den färdiga texturtrade bilden

Färdig-1

 

Här är samma bild på äppelknopparna med några andra texturer. Låt kreativiteten flöda och experimentera dig fram till något du gillar. Förutom en yta/skrovlighet, kan texturer ge bilden ett intressant ljus eller färg.

 

Färdig-2
Färdig-3

 

Färdig-4

 

Vill man göra det hela lite mer sofistikerat kan man använda lagermasker för att minska effekten av texturen lokalt i bilden, t.ex i ansiktet på en person eller djur. Vi kommer att återkomma till lagermasker och hur de fungerar i mer detalj i ett inlägg framöver.

Det var allt för den här gången.

Klart slut!