D810 efterträder en uppskattad fullformatskamera. Här tar vi reda på om den är en värdig efterträdare
Nikon D810 har mycket att leva upp till. Den ersätter två kameror som varit populära bland entusiast- och proffsfotografer under senare år: D800 och D800E. De här två kamerorna är identiska bortsett från det faktum att D800E har ett optiskt lågpassfilter med de kantutjämnande egenskaperna borttagna. D800 och D800E är bland annat populära bland landskapsfotografer som vill ha något lättare (och billigare) än en mellanformatskamera.
Funktioner
Med tanke på den effektiva pixelmängden på 36,3 MP hos D800 är det ingen överraskning att D810 är utrustad med en sensor med samma mängd pixlar, men sensorn lär trots det vara nyutvecklad, och kameran använder Nikons senaste processormotor Expeed 4. Till skillnad mot D800E så saknar D810 lågpassfilter. Det bör underlätta registreringen av fler skarpa detaljer.
Andra förändringar jämfört med D800 inkluderar en bakre skärm med högre upplösning, möjligheten att fotografera små RAW-bilder (användbart för animatörer), och D4S:s AF-system med ett grupp-AF-läge. Steget upp till processormotorn Expeed 4 ökar även den maximala seriebildshastigheten från 4 bps till 5 bps. Alternativt kan D810 fota med 7 bps i DX-format, och då ta 15,3 MP-bilder. Som tur är har buffertkapaciteten också ökats, och D810 kan registrera 47 komprimerade 12-bitars RAW-filer i en enda serie, istället för 21, eller 23 okomprimerade 14-bitars RAW-filer istället för 16. Du kan ställa in känsligheten i grundomfånget mellan ISO 64-12800, och det utökade omfånget erbjuder inställningar på mellan ISO 32-51200, vilket ger större utrymme för att fota i ljusa förhållanden samt bättre kapacitet i svagt ljus.
Videokapaciteten i D810 har också förbättrats jämfört med D800, med möjlighet att filma vid 50p och 60p. Dessutom erbjuds ett läge som visar områden som är nära att frätas ur. Det finns även en ny bildkontroll – Jämn – vilken reducerar skärpan och kontrasten för att maximera det dynamiska omfånget. En annan förändring av bildkontrollerna är att det nu är möjligt att justera bildens klarhet eller mikrokontrast för att ge en känsla av högre (eller reducerad) skärpa utan att kanterna får för mycket uppmärksamhet.
Utöver det har Nikon gett D810 en ny slutar- och spegelmekanism som sägs reducera vibrationer och ge en stadigare sökarbild med mindre mörkläggning för bättre autofokusering och skarpare bilder. Vibrationer kan reduceras ytterligare genom att använda den nya elektroniska frontridåslutaren i spegellåsnings, alternativt exponeringsfördröjningsläget.
Konstruktion och hantering
Alla som har en D800 kommer känna sig hemmastadda med D810. Designen har enbart förändrats på ett fåtal punkter; det bakre greppet är lite mer framträdande, frontgreppet är något mer ergonomiskt format, och minneskortsluckan känns lite tåligare. Förändringarna på greppet får D810 att kännas en aning mer bekväm och säker. Ljusmätningsreglaget på baksidan av D800 är borta, vilket gör det enklare att använda AE/AF-låsen och AF-on-knappen enklare när kameran hålls mot ögat. Nu kommer du istället åt ljusmätningsinställningen via det som tidigare var gafflingsknappen ovanför lägesratten på ovansidan. Vi föredrar normalt spakar eller rattar för inställningar eftersom de normalt är snabbare och enklare att hantera, men förändringen till en knapp är ingen stor sak i sammanhanget.
Den största skillnaden är introduktionen av en i-knapp (Info-knapp) på baksidan. Den ger åtkomst till vissa nyckelinställningar, som Aktiv D-Lighting. Infoknappen är särskilt användbar när du fotar i Live View eller filmar, och ger dig tillgång till den delade skärmvisningen. Men som jag konstaterat tidigare så verkar det lite konstigt att den här informationsskärmen erbjuder en möjlighet att ändra några av de anpassningsbara inställningarna i det vanliga fotograferingsläget. Det hade varit bättre att behålla alternativen för att ändra funktioner som exempelvis förhandsvisnings- och Fn-knapparna via huvudmenyn. Det hade frigjort utrymme på informationsskärmen för funktioner som exempelvis Exponeringsfördröjning som du kan behöva komma åt från bild till bild.
Vi skulle även vilja kunna göra justeringar via Informationsskärmen som dyker upp när du trycker på Info-knappen. Som det är nu visar skärmen kamerans nyckelinställningar, men de går inte att ändra.
Användare av D800 kommer direkt märka att spegel- och slutarrörelserna är mycket tystare och känns mycket mer dämpade i D810 än hos föregångaren. Det gör kameran mycket mer diskret.
En annan skillnad blir tydlig i Live View-läget där D810 visar bilderna snabbare efter att de tagits jämfört med D800. Det kontrastdetekterande autofokussystemet erbjuder dock en liknande hastighet. Det står sig förvisso inte mot hastigheten hos en spegellös kamera, men det är användbart om kameran är monterad på ett stativ.
Prestanda
Trots att de har lite mer detaljer om du verkligen tittar noga vid normala storlekar så skiljer sig bilder direkt från D810 inte jättemycket från de från D800. Generellt har bilderna livfulla färger, naturlig vitbalans när Auto-inställningen används och bra exponering i de flesta förhållanden när Matrixmätningen används.
Bruset kontrolleras generellt bra och bilder tagna vid högre ISO-inställningar ser väldigt bra ut vid normala visnings- och framkallningsstorlekar. Vid närmare granskning vid 100 procent på skärmen ser vi att bruset har en finare textur i bilder från D810 än från D800, och det förekommer mindre uppmjukning. Det kan förvisso göra bruset mer synligt i våra labbtester, men det blir bättre när man enbart granskar detaljerna i bilderna.
Föra att fånga varje liten detalj med D810 krävs att kameran är monterad på ett stativ, att du valt den optimala bländaren, att exponeringsfördröjning används tillsammans med den elektroniska första slutaren, och att motivet står helt still. Vid ISO 100, 1/250 sek och f/8 kan du dock granska tyget på en skjorta i ett halvkroppsporträtt och nöjt konstatera att pixelmängden är värd jobbet. Även bilder tagna i svagt ljus vid ISO 3200 klarar att granskas i A2-storlek.
Våra labbtester visar att användning av den elektroniska första slutaren istället för standardenheten gör en liten men obetydlig skillnad i upplösning, men det är möjligt att mängden påverkan varierar beroende på hur stadigt stativet är. Exponeringsfördröjningsläget, vilket öppnar slutaren lite efter att spegeln har lyfts, påverkar dock resultatet dramatisk.
Med tanke på pixelmängden och de stora filerna kameran producerar är det inte troligt att D810 kommer att bli förstahandsvalet i sportfotosammanhang. Men autofokussystemet är mer än kapabelt till att få rörliga motiv skarpa och följa dem över bilden. Den kan även arbeta i väldigt dåliga ljusförhållanden. Samtliga de här faktorerna kombineras alltså, och gör D810 till en bra allroundkamera.
Omdöme
Med tanke på att D800 också hade en 36MP-sensor kunde vi knappast förvänta oss så mycket mer av sensorn i D810. Många användare av D800 nämner (eller klagar på) filstorleken och behovet av att uppgradera sina datorer och lagringskapacitet. De små pixlarna är dessutom känsliga för väl-
digt små rörelser vilket innebär att kameran ofta behöver stå på ett stadigt stativ och användas med Exponeringsfördröjningsläget. Följer du inte de här ”reglerna” kan du många gånger lika gärna fota med en kamera med lägre pixelmängd, vilken levererar bilder i hanterbara filstorlekar.
Men i princip allt annat som är viktigt har förändrats. Sensorn och processormotorn är nya och möjliggör en standardinställning på ISO 64, vilket låter dig förlänga exponeringstiden ytterligare en liten bit till utan att behöva använda ett gråfilter. Det uppdaterade AF-systemet är både snabbt och korrekt, den bakre skärmen erbjuder en högre pixelmängd, och den högsta seriebildtagningshastigheten i full upplösning har gått upp med 25 procent. Och just det, det höll vi på att glömma – bilderna är helt fantastiska.
Det kompletta testet av Nikon D810 hittar du i DigitalFoto 11-2014, som du kan köpa här.
