Nikon D5100

Nikons ersättare för D5000 går in ovanför D3100 men under D7000 bland tillverkarens systemkameror, men den har trots det samma 16,2 MP CMOS-sensor och EXPEED 2 processor som D7000 vilket innebär att RAW-bilderna sparas som 14-bitars filer och användaren kan förvänta sig liknande bildkvalitet från de båda kamerorna.

Men i likhet med D5000 sker D5100s vitbalans- och mätsystem med hjälp av en 420 pixels RGB-sensor (medan D7000 använder en 2 016 pixels RGB-enhet) och autofokussystemet har 11 punkter. Men även om det är en bit ifrån D7000s 39 punkter, har D5100s Multi-CAM 1000 AF-modul gjort bra ifrån sig i både D5000 och D90.

I likhet med D7000 spänner D5100s standardkänslighet från ISO 100 till 6400, och kan sedan utökas ytterligare fyra steg upp till motsvarande ISO 25600 (Hi 2). Vid de sällsynta tillfällen då inte ens detta är tillräckligt, kan D5100-användaren välja specialeffekten mörkerfotografering som pressar upp känsligheten till ISO 102400. Detta värde matchas endast av de mest exklusiva systemkamerorna som Nikons fullformatare D3S. Men medan D3S kan fota färg vid ISO 102400, kan D5100 bara ta monokroma bilder.

I det manuella exponeringsläget eller med slutarprioritering, då slutartiden är 1/250 sek eller snabbare, kan D5100 fota upp till 4 bilder i sekunden. Du kan ta upp till omkring 100 JPEG-bilder med högsta kvalitet, 20 RAW-bilder eller 12 simultana RAW- och JPEG-filer med ett SD-kort i klass sex, som exempelvis SanDisk Extreme III. Även om kapaciteten är imponerande för en kamera i det här segmentet, sneglar kanske många actionfotografer avundsjukt på de 6 bilder per sekund som D7000 erbjuder.

Funktioner

Den kanske mest anmärkningsvärda förbättringen mot D5000 är LCD:n som går från att vara en 2,7-tumsskärm med 230 000 pixlar till att bli en 3-tummare med 920 000 pixlar. Detta matchar även storleken och upplösningen hos D7000s skärm, och det gör stor skillnad när man använder livevisningsläget för att fokusera manuellt.

Förutom Active D-Lighting (ADL) som optimerar det dynamiska omfånget på samma sätt som på andra systemkameror från Nikon, har D5100 ett HDR-läge. När detta är valt tar kameran två JPEG-exponeringar, en över och en under den ”korrekta” exponeringen, och blandar de två till en enda bild med mer detaljer i både skuggor och högdagrar än normalt. Exponeringsdifferensen kan sättas till 1, 2 eller 3 EV, eller kan den lämnas åt kameran att avgöra automatiskt.

Även om det finns många godsaker nedstoppade i D5100, inklusive full HD-video (1080p) och multipel exponeringskapacitet, verkar Nikon vara mest stolta över effektlägena. Dessa ger användaren möjlighet att lägga på specialeffekter (mörkerfotografering, färgteckning, miniatyreffekt, selektiv färg, silhuett, högdagerbild och lågdagerbild) på bilderna samtidigt som de fångas – istället för efteråt som med D3100 och D7000. Dessutom kan resultatet av effekterna ses direkt på skärmen när kameran är i livevisningsläget.

Bygg och hantering

D5100 är på det stora hela väldigt välbyggd – den känns skönt sammansatt och är designad för att hålla länge. Det enda frågetecknet är skyddet över SD-kortplatsen som när det är stängt ändå rör på sig under vikten av ett tryckande finger. Det är troligtvis inte något stort problem, men den matchar inte kvalitetskänslan som kameran ger i övrigt.

En effekt av kompaktkamerans framgångar verkar vara att systemkameratillverkarna gör mindre modeller. Med måtten 128 x 97 x 79 mm och en vikt på omkring 560g (inklusive batteri och minneskort), är D5100 omkring 10% mindre och lättare än D5000 som den ersätter, och den vinklingsbara skärmen är 17% tunnare. Detta tillsammans med den större LCD-skärmen innebär att Nikon har tvingats till en del ändringar i kontrollayouten jämfört med D5000.

Den kanske största skillnaden är att livevisningsknappen som återfanns på baksidan hos D5000 är borta, och istället finns en fjädrad vippbrytare under lägesväljaren. Det här reglaget känns välgjort och D5100 ger snabb respons när det används, men med tanke på att livevisning innebär att du arbetar med skärmen är frågan om det är den bästa lösningen att flytta dess aktiveringskontroll till ovansidan. Den är lätt att missta för kamerans strömbrytare.

På ett liknande sätt startas och stoppas videoinspelningen nu med en dedikerad knapp, som även den sitter på kamerans topplatta. Nikon menar att det är logiskt att placera avtryckaren och inspelningsknappen nära varandra. Dessutom, då D5100 har en vinklingsbar skärm kanske många betraktar kameran ovanifrån allt oftare jämfört med om skärmen var fixerad – och kontrollerna på ovansidan är lättare att lokalisera när du fotar på det här sättet.

Samtidigt som skärmen ger en tydlig bild av kompositionen, och den förstorade vyn har tillräckligt med detaljer för att möjliggöra manuell fokusering, blir reflexioner ett problem i starkt solljus. Det är fortfarande möjligt att komponera bilden korrekt, och genom att skugga med handen kanske du kan se tillräckligt med detaljer för manuell fokusering, men det kan ibland vara svårt att se några av de mindre ikonerna på skärmen.

Sökaren ger 95% täckning (standard för en kamera i den här klassen), så det finns utrymme för ett par överraskningar i bildkanten. På plussidan är dock sikten tillräckligt klar och tydlig för att möjliggöra manuell fokusering, även med kit-objektivet Nikon AF-S 18-55mm f/3,5-5,6G.

När specialeffekter som färgteckning eller miniatyreffekt används blir livevisningsbilden väldigt ryckig, antagligen eftersom effekten kräver en stor del av D5100s processorkraft.

Bortsett från små detaljer, är D5100 lätt att komma igång med, och även om det inte finns direktknappar för inställningar som känslighet, matningsläge, vitbalans och mätning, kan dessa nås snabbt via informationsskärmen.

Prestanda

Kromatiskt brus är ett mindre problem i högkänsliga bilder än det varit tidigare, och det är imponerande hur få färgade prickar som är synliga i bilder tagna med D5100 med den högsta ISO-inställningnen, motsvarande ISO 25600, när brusreduktionen är satt till normal. Vid 100% skärmförstoring, finns där en del tämligen subtila falska färger synliga, och ett tydligt spräckligt mönster av luminansbrus, men bilderna är ändå ofta användbara och kan gå att använda till A3-utskrifter.

Som förväntat förbättras bilderna betydligt när känslighetsinställningarna hålls under det utökade spannet, och även om det sker en sänkning av detaljnivån vid ISO 6400, är resultaten fullt respektabla.

Tidigare har Nikons automatiska vitbalanssystem (AWB) anklagats för att vara lite för exakt, så att varmt ljus återges som neutralt, vilket gör att atmosfären i bilden kan försvinna en aning. D5100s AWB verkar dock vara bättre här, men det finns en tendens att göra scener tagna under disigt solsken lite för gula. Det är speciellt påtagligt med lanskap som innehåller rik grönska. Detta motverkas effektivt genom att byta från Standard Picture Control till Landskap, eftersom detta läge framhäver grönt och blått mer.

Nikon har ett av de bästa fasdetekterande AF-systemen på marknaden, och D5100 är ingen besvikelse. Tillsammans med ett Nikon AF-S 24-70 mm f/2,8G ED lyckades den hålla takten med bilar som susade fram i 130 km/h på en racingbana. Det kontrastdetekterande systemet i livevisningsläget är också bra, men det får kämpa för att hitta skarpt fokus i något svagare ljusförhållanden eller när objekten är väldigt nära. Med det sagt, tenderar objekt att glida in i det skarpa området istället för att hoppa i fokus som det gör med det fasdetekterande systemet.

D5100s mätsystem fungerar bra. Även om exponeringskompensationsknappen är bra att ha till hands emellanåt, sätter matrismätningssystemet vanligtvis ljusare eller mörkare objekt utan att tveka. Kamerans dynamiska omfång är också bra, så högdagrar och skuggor i detaljer går inte förlorade i första taget. Likväl fungerar HDR-funktionen bra och är användbar i en mängd högkontrasterande fotosituationer.

Vårt omdöme

Nikon siktar med D5100 in sig på nya fotografer som vill ta sin hobby till en mer seriös nivå och behöver en mångsidig kamera som låter dem ta mer kreativa bilder. D5100 är ett utmärkt val för dessa användare, men den är även värd att överväga för mer erfarna fotografer. Det finns många kontroller för att styra utseendet på bilden, och 16,2 MP sensorn presterar på hög nivå i både vanliga och svaga ljusförhållanden. Den enda nackdelen för fotoentusiasten är att det finns få direktkontroller över olika bildparametrar. Men de flesta inställningarna, som vitbalans och ljuskänslighet, finns bara ett par klick bort via informationsskärmen.

Att ha en högupplöst vinklingsbar skärm är också en bonus eftersom denna uppmuntrar till att fota från ovanliga vinklar. De som förkastar idén med en sådan enhet på en systemkamera borde testa att använda en under ett par timmar för att fota makro eller stilleben.

Även om specialeffekterna är roliga är det synd att användaren inte får chansen att behålla kontroll över exponeringen eller spara en RAW-fil simultant utan påklistrade effekter.

Se hur D5100 står sig i konkurrensen

Nikon D3100
14,2 MP, 1080p video, kameraguidningsläge och fantastisk bildkvalitet gör D3100 till ett bra alternativ för den anspråksfulle nybörjaren.

Canon EOS 600D
Funktionsrik 18 MP kamera med en vinklingsbar skärm, trådlös blixt och ett hjälpsamt guidningsläge. D5100s närmsta rival.

Sony A580
Ett 15-punkters AF-system, livevisning med Quick AF och en sekvenstagning på hela 7 bps, gör A580 värd att överväga.

Funktioner
****

Bildkvalitet
****

Byggkvalitet
***

Värde
****

Betyg
****

Vi tycker…
Trots det ökade antalet pixlar sedan Nikon D5000, har D5100 en utmärkt bruskontroll och skapar högkvalitativa bilder. Kamerans vinklingsbara skärm hjälper dessutom kreativiteten.