Trött på att radera fler bilder än du behåller? Lyckas varje gång med Chris Gatcums guide för att ta bättre bilder direkt i kameran
Nu när dagarna blir längre är fotosäsongen verkligen här. Det är dags att damma av din kamera, torka av objektiven och ge dig ut och göra det som inspirerar dig, att ta bra bilder. Vi pratar inte om att gå ut och ta mängder av medelmåttiga bilder som du sedan lägger på hårddisken i mappen ”fixas med Photoshop”. Vi menar att du ska ta bilder som inte kedjar fast dig vid datorn för att fixa det som borde ha lösts redan när du tryckte av och tog bilden. Vi har alla tagit genvägar när vi varit ute och fotograferat eftersom vi vet att det är något som kan fixas när vi är hemma vid vår dator. Men vill du verkligen spendera tid framför en skärm när du kunde vara ute och ta fler bilder istället? Över de kommande sidorna delar vi med oss av tio stycken tips som garanterat kommer leda till att du tar fler bra bilder direkt i kameran och på så sätt reducerar tiden du lägger på att knuffa runt pixlar i Photoshop.
Topplistan
1 Tänk
Ta dig tid att tänka ut din bild
2 Komposition
Tredjedelsregeln och den gyllene spiralen
3 Grundinställningar
Titta på det som man ofta inte tänker på
4 Bländare
Kontrollera skärpedjupet i en bild
5 Slutartid
Ta kreativ kontroll över exponeringen
6 Vitbalans
Fundera över JPEG och RAW
7 ISO
Arbeta med sensorkänslighet och brus
8 Fokusguide
Flera autofokuspunkter och manuellt läge
9 Bedöm dina bilder
Använd histogrammet för att titta på en bild
10 Titta och redigera
När och hur du ska bedöma dina bilder
1. Tänk på dina bilder
Fotograferingen börjar inte när du tar upp din kamera ur väskan eller när du tittar genom sökaren, processen startar när du ser en potentiell bild. Oavsett om det är en faktisk vy som breder ut sig framför dig eller om du visualiserar en bild i ditt huvud är det i den här stunden du ska börja ställa frågor till dig själv. Vad i bilden attraherar dig? Varför vill du ta den? Och vad är det du hoppas uppnå? Genom att tänka igenom bilden i förtid, till och med innan du sträcker dig efter kameran, får du hjälp med att välja det objektiv och den brännvidd du behöver och vilken bländare och slutartid du ska använda och vart du måste vara för att ta bilden. Det handlar om att föreställa sig bilden du vill ta och sen arbeta för att ta den bilden.
2. Få rätt komposition varje gång
När du tittar igenom din kameras sökare eller planerar bilden med hjälp av kamerans skärm tar du dina första steg mot att komponera en bild. Det finns flera gamla ”regler” kring komposition som den gyllene spiralen och det gyllene snittet, regler som går tillbaka till klassiska måleritekniker. Den kanske mest använda fotografiska regeln och en av de enklaste är tredjedelsregeln. Tänk dig två linjer som korsar bilden horisontellt och två som korsar vertikalt och som på så sätt delar av bilden i tredjedelar. Genom att placera nyckelelement i bilden på de här linjerna kan du skapa en mer dynamisk bild. Till exempel om du placerar horisonten över en av de horisontella linjerna. Att placera nyckelelement där linjerna möts är också ett kraftfullt kompositionsverktyg.
Dra in ögat
Att använda linjer som leder ögat in i och igenom bilden kan också vara bra. Oavsett om det är en flod som vindlar i väg mot horisonten eller en tegelvägg som försvinner i fjärran hjälper de betraktarens öga in i bilden, kanske till en mer fjärran del av motivet som du vill belysa. Samtidigt vill du inte ha ett stort tomt område i förgrunden så leta efter något intressant att fylla nedre delen av bilden med och länka detta till huvudmotivet. Om du fotograferar ett landskap kan du leta efter vilda blommor eller lavtäckta stenar för att få mer intresse i bilden. Eller hittar du något som bryter mot resten av bilden, en bortslängd soppåse säger något om människors förhållande till naturen. Och glöm inte att använda dina fötter för att flytta dig till den perfekta platsen att fotografera ifrån. När du tittar genom sökaren ska du vara medveten om vad du ser. Försök att se bortom din modell och titta också på hur de olika delarna i bilden arbetar tillsammans. Finns det finns några distraktioner som kryper in i kanterna på bilden? Visst, du kan skära eller klona bort dem senare men genom att istället zooma in lite eller ta ett steg åt ena sidan får du bort dem direkt. Och det är något som utgör skillnaden mellan en bra fotograf och en digital retuscherare.
Spendera tid på att tänka på vad som ska vara med i din bild och hur, du kommer att belönas med en bild värd att komma ihåg.
Experttips: Håll din kamera rakt
Ett av de vanligaste kompositionsfelen är en lutande horisont. Det är anledningen till att allt fler kameror nu har inbyggda vattenpass för att se till att din kamera placeras horisontellt. Om din kamera inte har den här funktionen kan du köpa ett löst vattenpass som passar i kamerans blixtsko. Det är ett billigt och ovärderligt verktyg för landskapsfoto som kan bespara dig flera timmars arbete med att korrigera bilder i datorn.
3. Se till att kamerans grundläggande inställningar är korrekta
Även om du kanske tror att din kamera är korrekt inställd sen förra gången du fotade är det alltid värt att kontrollera några av grunderna. Den mest uppenbara saken att börja med är ditt minneskort. Först och främst, är det insatt? Det kan låta självklart men det finns inget värre än att ge sig ut med en tom kamera med tron att den ”alltid” har ett minneskort i. Har du kollat att kortet sitter i (och packat ner minst ett i reserv), är det dags att tömma det. Formaterar du det med hjälp av din kameras menysystem är risken mindre för korrupta data än om man bara raderar bilderna från kortet. Välj alltid att formatera bilder snarare än att radera dem. Efter det väljer du filtyp: JPEG om du vill ha tryckfärdiga bilder från kameran eller Raw om du tänker dig bearbetning i datorn efteråt. Om du väljer att fotografera i JPEG måste du också kolla filstorleken. Ställ in den största bildstorleken med minimal kompression för bästa bildkvalitet. Slutligen, glöm inte att titta över inställningarna man ofta glömmer bort. Som exponeringsbracketering, autofokusläget och fokuspunktbestämning och särskilt färglägen eller bildstilar som du kan ha valt. Om du har en kamera som kommer ihåg dina tidigare valda inställningar är det lätt att du börjar med konstiga inställningar från ett tidigare fototillfälle, så grundinställ alltid kameran. Det är en bra vana att göra det i slutet på alla fotograferingar så är kameran alltid redo för en snabb bild.
4 Använd bländaren för att kontrollera skärpedjupet
Bländaren är en av de viktigaste funktionerna som din kamera har. Den styr inte baramängden ljus som kommer in i kameran utan kontrollerar också skärpedjupet (hur mycket av ditt motiv som är i skarpt fokus). Tekniskt sett så fungerar nästan varje objektiv som bäst vid en bländarinställning två steg från minimum (normalt sett runt f/8-f/11), och om du vill ha maximal skärpa är det här du ska börja. Det är dock viktigt att inte blanda ihop maximal med rätt, att ta den skarpaste bilden är ett bra mål men en vid bländare (som f/3,2) och ett grunt skärpedjup kan vara ett mycket kraftfullare sätt att koncentrera kraften i din bild. Genom att göra bakgrund och/eller förgrunden oskarp blir det uppenbart var motivet är och betraktarens öga dras in i bilden. På motsatt sätt ger en liten bländare (som f/36) dig möjligheten att berätta en bilds berättelse med hela bilden i skärpa. Det är något som landskapsfotografer lutar sig mot för att se till att både förgrunds- och bakgrundsdetaljer är distinkta. Din kameras funktion för skärpedjupsförhandsvisning är superbra för att se hur det ser ut genom sökaren. Men var inte rädd för att strunta i konventionerna. Att göra det oväntade kan skapa bilder som är minst lika häftiga. Om du till exempel fotograferar ett landskapsfoto vid f/4 kan du få en unik liten skära av skärpa över motivet.
Experttips: ND-Filter
När det är lite ljus i en miljö måste din kamera använda en långsam slutartid för att få en vettig exponering. Men du kanske vill använda en lång exponering också en ljus dag och då räcker inte den minsta bländaren och lägsta ISO-inställningen. Om du vill ha en långsam slutartid för en kreativ effekt kan du pröva med att använda ett ND-filter. Det reducerar mängden ljus som kommer genom objektivet utan att påverka färgerna i bilden (därav namnet Neutralt densitetsfilter). Det finns i olika styrkor, från ett steg upp till 10 steg. De kan användas ett och ett eller tillsammans för att öka på exponeringstiden.
5. Använd slutartid för kreativ effekt
Medan bländaren kontrollerar mängden ljus som kommer igenom objektivet är det slutarens jobb att kontrollera hur länge din sensor exponeras för ljuset. Från slutartider på 1/1000s som fryser alla rörelser till långa exponeringstider på en sekund eller längre som ger oskärpa i bilden. Slutartiden du behöver beror på hur du vill kontrollera rörelsen i dina bilder. Om du till exempel fotograferar vatten vill du kanske försöka frysa rörelsen hos varje våg som bryter in över stranden (med en snabb slutartid) eller vill du kanske förvandla havet till en mjölkig oskärpa (långsam slutartid)? Båda är möjliga, du måste bara bestämma dig för vilken effekt du vill ha. Det enklaste sättet att göra detta på är att fota i läget för slutarprioritet och experimentera med de ”extrema” ändarna på exponeringsskalan. Så väl som de kreativa möjligheter som erbjuds med olika slutartider finns det också tekniska skäl för att välja en slutartid över en annan, när du till exempel arbetar utan stativ. Som en regel kan man säga att du behöver en slutartid som är minst lika snabb som brännvidden på objektivet (1/100s med 100 mm brännvidd, 1/200s med 200 mm brännvidd och så vidare) för att undvika den oskärpa som är typisk för handskakningar. Sensor och objektivbaserade stabiliseringssystem gör behovet av snabba slutartider något mindre men det är värt att vara på den säkra sidan och inte sträcka sig längre än kanske två steg under brännvidden (alltså 1/30s med ett 100 mm objektiv). Vid längre slutartid än så är det bättre att du använder stativ för maximal kamerastabilitet.
6. Få vitbalansen rätt
Färgerna i världen runt omkring oss ändras konstant på grund av ljuset, oavsett om det är ljus från solen eller en konstgjord ljuskälla. Varje ljuskälla har en egen färgtemperatur som mäts i Kelvin, ju lägre temperatur, ju varmare (mer orange) ljus och ju högre temperatur, ju kallare (mer blått) ljus. För det mesta märker vi inga förändringar eftersom vår hjärna korrigerar vad vi ser för att ge ett resultat som ligger nära det neutrala. Din kameras automatiska vitbalans fungerar på ett liknande sätt men din kamera vet förstås inte vad den tittar på. Om du till exempel tittar på en solnedgång vet din hjärna att det varma orangea skenet är ”rätt” så det neutraliseras inte bort helt. Men din kamera kommer försöka att neutralisera ljuset, den ser en scen som är för varm och försöker att korrigera det fullt ut. Av den här anledningen är det alltid bäst att använda din kameras förinställda vitbalansinställningar (som dagsljus, molnigt eller skuggigt), speciellt om du fotograferar i JPEG-läget med bilder som processas i kameran. Det kan svårare och mer tidskonsumerande att korrigera färgerna senare. Om du fotograferar i RAW kan du förändra vitbalansen när du konverterar filerna. Det är mycket bättre att tänka på vitbalansen och att välja rätt bländare, slutartid och ISO redan när du tar dina bilder än att jobba efter devisen ”det löser jag sen”.
7. Få kameras ISO-inställningar rätt
I sin mest grundläggande form kontrollerar din kameras ISO-inställning din bildsensors känslighet för ljus. Ju högre ISO, ju mer känslig sensor och ju mindre ljus behövs för att ta bilden. Men det är viktigt att veta att din förändring av ISO inte fysiskt ändrar din bildsensor. Mer precist så innebär en högre ISO en förstärkning av signalen från bildsensorn, men förutom att förstärka det som som du faktiskt vill ska vara med i bilden så förstärks också sådant du inte vill ha i bilden. En klassisk jämförelse är med en skivspelare eller bandspelare där olika missljud blir tydligare när du höjer volymen. Med en kamera blir de störande bakgrundseffekterna som grusliknande brus i dina bilder. Antingen som färgbrus eller som ljusbrus. Beroende på kamera och sättet den bearbetar bilder på kan det vara så mycket brus vid höga ISO att detaljer försvinner, speciellt i områden med lite mörkare toner. Den enkla tumregeln är att använda den lägsta ISO som du kan. Det bestäms av hur mycket ljus du har runt dig, vilken kombination av slutartid och bländare du vill använda och om du handhåller kameran. Om du vill använda en snabb slutartid och liten bländare i lågljusförhålllanden behöver du till exempel en hög ISO medan ett statiskt landskapsfoto med kameran monterat på ett stativ kan tas med en låg ISO.
Blixt
Om du fotograferar i lågt ljus och inte vill få med för mycket brus genom att vrida upp ISO är blixt en bra lösning, speciellt om den används tillsammans med en långsam slutartid för att fånga det omgivande ljuset. En del kameror har motivlägen designade precis för det här (nattmotiv eller liknande) eller kan du använda läget för bländarprioritet eller slutarprioritet. De flesta digitala systemkameror autobalanserar blixten till det omgivande ljuset så att både ditt blixtbelysta motiv och bakgrunden blir korrekt exponerat. Glöm inte att du kan använda blixt också i dagsljus: i en porträttbild kan blixten ta bort skuggor och sätta ett litet ljusblänk i motivet ögon.
8. Ta kontroll över fokus
Din kamera har troligen massvis med fokuslägen, och de blir mer och mer sofistikerade för varje ny kamera som introduceras. Flera autofokuspunkter och möjligheten att antingen välja dem individuellt eller i grupper innebär att du i princip kan tala om för kameran exakt var i varje bild du vill fokusera. Det betyder dock att du själv måste tala om för kameran vilken eller vilka fokuspunkter som ska användas. Det är inte bra att låta din kamera välja en autofokuspunkt åt dig eftersom kameran inte vet vad du tar en bild av. Den kan lyckas ibland men andra gånger inte. Att ta manuell kontroll är den bästa lösningen. Förutom att välja just den punkt du vill fokusera på måste du också bestämma hur du bäst använder kamerans autofokussystem. Om ditt motiv rör sig kan du fundera på att låta kameran använda sin kontinuerliga autofokus så att den behåller fokus på motivet vartefter det rör sig över bilden. För stillastående motiv är ofta en ensam autofokuspunkt enklare och mer pålitlig.
Arbeta manuellt
Glöm inte att du också kan fokusera manuellt. Om din kamera kämpar med att låsa fokus på ett motiv med låga kontrastvärden byter du bara till manuellt fokus och fokuserar där du vill. Det är värt att fundera på när du tar när- eller makrobilder eftersom skärpedjupet troligen blir så litet att det är lätt för din kamera att missa. Manuellt fokus kan också vara ovärderligt för sportfotografer, vilket kan låta kontraproduktivt med tanke på hastigheten hos många av dagens autofokussystem men ibland är de ändå inte tillräckligt snabba. På till exempel en motortävling kan en tävlingsbil visa sig under bara en kort sekund, snabbt nog för att ta en bild men inte långt nog för att din kameras autofokus ska hinna låsa fokus. Fokusera istället manuellt på en punkt på banan där du tror att motivet kommer att vara. På så sätt kan du ta din bild när motivet dyker upp utan fördröjningen hos autofokussystemet som försöker räkna ut vad som händer.
Experttips
Hyperfokalavstånd
Hyperfokalavståndet är den optimala fokuspunkten för att maximera skärpedjupet. Den här punkten varierar beroende på vilken brännvidd och bländare som du använder, men när du fokuserar på den här punkten blir allting från halva hyperfokalavståndet till oändligheten i skärpa. Det gör det till en användbar teknik för landskapsfotografer som vill se till att de får så mycket som möjligt av bilden i fokus, till och med vid den minsta bländarinställningen. Använd en onlinetjänst som dofmaster.com för att räkna ut hyperfokalinställningarna för varje bländare på varje objektiv du använder och skriv ner dem så att du har dem tillgänliga.
9. Bedöm dina bilder i kameran
Såvida du inte fotograferar en händelse som aldrig mer kommer igen finns det ingen anledning att inte kolla dina bilder direkt efter att du tagit dem, även om det bara är den första i en serie bilder. Det viktigaste verktyget för att göra detta är din kamera LCD-skärm och histogrammet. Med skärmen kan du enkelt kolla din komposition och inramning och göra grundläggande kollar av färgerna för att se att vitbalansen är korrekt inställd. Att kolla din inramning är speciellt viktigt eftersom din sökare inte visar 100 procent av bilden, det gör att du kan hitta grenar eller andra saker som smugit sig in i kanten av bilden och som du inte såg när du tog den. Zooma in på skärmen för att kontrollera fokus och skärpedjup. Titta också över hela bilden så att allt blev bra. Nu är det dags att göra eventuella justeringar och fotografera igen. När du kommer hem är det för sent.
Toner
Lita inte enbart på din LCD-skärm för att bedöma bildens exponering. Använd istället kamerans Histogram. Den här enkla grafen visar hur de olika tonerna är sprida i din bild, med de mörkaste områdena i bilden till vänster och de ljusaste högdagrarna till höger. Om huvuddelen av histogrammet är förskjutet till vänster betyder det att bilden är för mörk (möjligen underexponerad) medan en högerförskjuten graf innebär att bilden är för ljus (möjligen överexponerad). Det viktiga är att se att du inte har förlorat några detaljer som du vill behålla.. Förlorade detaljer syns i histogrammet genom att grafen sträcker sig bortom den vänstra eller högra kanten i histogramet. Det indikerar djup skugga eller utbrända högdagrar. Om det händer använder du din kameras exponeringskompensation för att justera exponeringen, tar en ny bild och kontrollerar exponeringen på nytt.
10 Bedöm och redigera dina bilder
Om du inte har väldigt ont om plats på ditt minneskort är det oftast bäst att vänta med att kontrollera och redigera dina bilder tills de är i din dator och du kan se dem i stor skala på din skärm. Gå igenom varje bild, bedöm inramning, färg, fokus, skärpedjup och exponering. Allt som inte matchar de mål du satt upp kan flyttas till en ”Dåligt”-mapp. Var hård i den här rensningen. Det gör egentligen inte något om du kastar alla dina bilder. Du kan alltid gå ut och fotografera igen. Släng inte de här bilderna, det är alltid är att bra att ha några ”misstag” att lära sig ifrån, och en del bilder kan kanske förbättras med lite efterbearbetning. Kanske ett projekt för nästa vinter?
