Johan fotar / Natur

Bilder mellan fantasi och verklighet

Johan
Lennartsson

Fotografera skogen

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

Hej!

Skogen är en vacker plats att ströva i och stämningsfulla bilder från skogen kan verkligen sätta igång fantasin hos betraktaren. Men ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träd – svårt att hitta en bra komposition.  I det här inlägget tänker jag skriva lite om hur jag går till väga när jag fotograferar i skogen. Det är alltså bara mina åsikter och du kanske tycker något helt annat. Jag tycker man kan få bra bilder både i barr- och lövskog men under vår/sommar/höst gillar jag lövskog med dess färger bäst och under vintern föredrar barrskog.

skog-vinter
Den här bilden är tagen i Sälen under en tidig morgonpromenad med hundarna innan dagens skidåkande

 

Som vid all fotografering är bildkomposition och ljus viktiga för resultatet. För att få till en bild som ger en reaktion hos betraktaren försök att hitta något som sticker ut så att det inte blir ännu en bild på träd. Det kan vara en blomma, spindelnät, djurspår eller kanske ett träd som ser lite annorlunda ut. Alla dessa saker kan vara en bra förgrund.

Ingbo-3-HD kopia
Den här bilden är tagen i närheten av Ingbo källor som ligger strax utanför Tärnsjö. Det var mörkt i skogen så jag fick öppna bländaren helt (f/2.8) för att kunna handhålla kameran då jag inte hade något stativ med mig. Använde de vita blommorna som förgrund och den stora bländaren ger ett kortskärpedjup vilket fungerar bra i den här bilden och ger djup i bilden. Valde att placera blommorna i motljus då jag tycker det ofta fungerar bra i skogsbilder och du kan gömma solskivan bakom en stam. Min dotter som var med kallade den här skogen för myggskogen.

 

I skogen finns det gott om linjer och de flesta är vertikalt. För att hjälpa blicken in i bilden och skapa djup kan en stig eller bäck vara bra detaljer i kompositionen. Eller varför inte använda en trädstam som fallit för att skapa en ledande linje.

bild-3
Den här bilden är tagen i Fiby urskog i närheten av Uppsala. Jag använde den fallna trädstammen som en ledande linje in i bilden mot det ljusa paritet. Mossiga stammar och stenar tycker jag ofta blir bra på bild

 

En annan sak att ha i tanken är att försöka få en bra kontrast mellan trädstammar och skogsgolvet. Du kan också komponera bilden med hjälp av skuggor och reflektioner i vatten.

skog-5
Hög kontrast mellan trädstammarna och skogsgolvet ger ofta en intressant bild

 

Om du befinner dig i en skog med lövträd tycker jag delen av trädet där grenarna börjar är speciellt intressanta, men med det sagt prova att rika kameran både uppåt och neråt.

skog-upp
Den här bilden från Fånö bokskog i närheten av Enköping tog jag med ett 70-200 objektiv där jag zoomade in på de mönster som de mossindränkta grenverket skapade. Här tittade jag alltså uppåt.

 

Ljuset är viktigt. Samma skog kan se väldigt olika ut beroende på ljuset. Solljus, speciellt från en lågt stående sol, kan ge långa spännande skuggor men också lysa upp mossiga trädstammar och stenar för att skapa en sagokänsla vilket kan vara väldigt effektfullt. Om skogen är tät kan även ljus mitt på dagen skapa intressant fenomen på skogsgolvet. Sidoljus eller motljus fungerar ofta bäst. Om du bländar ner till f/16 eller mindre kan du få en solstjärna där solen kommer in genom bladverket vilket kan ge bilden en extra krydda.

skog
Den här bilden är tagen i Horsbäcksdalen strax utanför Heby. Jag var där en tidig sommarmorgon för att fånga solen när den gick upp och lyste upp i ravinen. Hade kameran på ett stativ för att kunna stänga bländaren och på så sätt få en solstjärna

 

Ett annat bra tillfälle att fotografera skog är mulna och disiga dagar. Har det dessutom precis regnat kan färgerna i skogen vara väldigt mättade. Vid sådana här förhållanden kan träd eller stenar med grön mossa vara väldigt effektfulla.

ingboHD kopia
Den här bilden från Ingbo källor strax utanför Tärnsjö tog jag en mulen dag och lite regnig dag. Den mjuka ljuset och fukten gör att bilden får en sagolik känsla över sig

 

En utmaning i att fotografera skog är att minimera det kaos som finns i landskapet. Ett bra sätt att förenkla en skogsbild är att fotografera när det är dimmigt. Dimman kommer att dölja små detaljer och endast tydliga element som trädstammar och större stenar kommer att synas. Dessutom ger det en mystisk känsla som många, inklusive mig själv gillar. Under vinterhalvåret hjälper snön till att dölja detaljer som annars skulle göra bilden orolig – dessutom kan du göra spår i snön (eller så finns det redan djurspår) som du kan använda för att leda betraktaren in i bilden. Ytterligare ett annat sätt att förenkla bilden är att fotografera på natten då träden blir silhuetter och detaljer på marken försvinner.

skog-1
Den här bilden togs sent på kvällen i närheten av Tärnsjö. Genom att låta träden och förgrunden bli till silhuetter så försvinner mycket av de kaotiska detaljerna som finns på hygget och kvar blir en mycket enklare och slagkraftigare bild

 

Jag brukar mest använda vidvinkel (jag använder Sigma 20/1.4 eller Lumix 12-35/2.8) för att fotografera skog men det finns tillfällen där ett teleobjektiv kan passa bra (jag använder Sigma 70-200/2.8 eller Lumix 45-150/4-5.6). Ibland kan det vara ganska mörk inne i skogen så ett stativ är bra att ha med sig.

skog kopia
Ett vidvinkelobjektiv fungera ofta bra i skogen men glöm inte att prova ett teleobjektiv då och då. Genom att zooma in och ta snäva utsnitt kan man ibland få mer intressant bilder än om hela omgivningen är med. Den här bilden är från området där den stora skogsbranden i Västmanland brann för några år sedan – det här en del av skogen som klarade sig men bara några meter härifrån var skogen nerbränd.

 

Om du tycker om att fotografera natur eller landskapsbilder men har svårt att komma upp på morgonen eller det känns trögt att ge sig ut sent på kvällen, vilket behövs om du vill få det fina mjuka färgade ljuset som ger landskapet det lilla extra, kan skogen vara ett bra mål för fotoutflykten. En tät skogen kan även mitt på en solig dag erbjuda intressant ljus och motiv, men du kanske måste fokusera på enstaka detaljer. Men morgon och kväll ger som vanligt bäst resultat….

 

Tips: är du lite mer experimentellt lagd kan du prova att ha en lite längre exponering och röra kameran vertikalt under exponering för att skapa en abstrakt naturbild – det här är kul att prova. Den här tekniken brukar kallas ICM – intentional camera movement.

skakis

 

Det var allt för den här gången. Även om det kan vara lite knepigt att hitta en bra komposition i skogen är det väl värt att ge sig ut och försöka. I värsta fall får du bara en skogspromenad men det är inte så illa det heller!

 

Klart slut!

Fotografera vatten

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Hejsan!

Tänkte i det här inlägget skriva lite om hur jag tänker när jag fotograferar vatten –  sjö, hav eller fors. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel utan här berätta jag bara om min strategi för dessa bilder.

 

Komponera bilden

Om du fotografer en kustlinje eller strand blir bilden ofta bättre om du riktar kameran åt sidan och inte ”rakt fram” ut över vattnet , det skapar linjer i bilden som ger den djup vilket gör bilden mer intressant. Bryggor, klippor och liknande kan också bli bra linjer in i bilden, något att titta efter. Det kan också vara en bra ide att titta om vattenflödet (våg som slår in och rinner tillbaka) skapar linjer som du kan använda i din bildkomposition. En annan sak att ha i tanken är om du fotograferar stenar som ligger nära vattnet är att torra stenar ofta blir lite tråkiga medan våta stenar kan vara väldigt vackra. Så tycker i alla fall jag.

Det kan också vara värt att prova att ha kameran på olika höjder – det är lätt att man alltid fotograferar i ögon höjd men om du tar bilden strax ovanför marken (eller högt upp med t.ex. en drönar eller från ett torn) får du en vinkel som betraktaren inte så ofta ser vilket gör att bilden sticker ut.

 

Östa-blog
Bilden är tagen nära marken vilket gör att den skiljer sig från bilder tagna i ögon höjd på samma plats. Att bilden är tagen längs med stranden gör att man får en stark linje in i bilden. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/10 sek, ISO 100, f/16

 

Som vanlig är ljusets kvalitet viktig för att bilden ska bli bra, vilket brukar betyda sol upp- eller nedgång. Mitt på dagen är det svårt att få en bra bild – men inte omöjligt om man är kreativ nog.  Ett tips är att konvertera bilder tagna mitt på dagen till svartvitt och ge bilden hög kontrast.

1
En bild tagen mitt på dagen konverterad till svartvitt med hög kontrast. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 +  Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 + Gråfilter @ 0.5 sek, 12 mm, ISO 200, f/13

 

Ta bilden

I de flesta fallen behövs ett stativ eftersom exponeringstiderna brukar bli för långa för att jag ska kunna handhålla kameran. Sätt kameran i manuellt läge och sedan ställa in bländaren för att få skärpedjupet du vill eller om solen finns med i bilden så du får en fin solstjärna. Därefter anpassar jag ISO och exponeringstiden för att få en ”bra exponering” vilket i mitt fall brukar vara att underexponerad lite så jag inte riskerar fräta ut högdagrar. Om det är mycket ljus kan du behöva ett gråfilter för att få den exponeringstid du vill ha. Det är också bra att ha ett polarisationsfilter som tar bort en del blänk vilket gör att vatten ser klarare ut.

 

Om vi börjar med öppet vatten finns det i mina ögon två tillfällen då detta är extra intressant, antingen när det är helt vindstilla och vattnet är som en spegel eller när det blåser (ju mer desto bättre) och det går höga vågor.

 

I första fallet med en vattenspegel är det inga problem och du kan ta bilden ”som vanligt” och utnyttjar reflektioner i vattnet för att få en intressant bild.

2
En helt vindstilla dag blir vattenytan till en stor spegel som passar bra i många landskapsbilder. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/320 sek, 35 mm, ISO 200, f/7.1

 

 

9
Reflektionen i den lugna källan ger bilden en intressant symmetri som jag fastnade för när jag tog den här bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 28 mm, ISO 1600, f/8

 

Det blir lite knepigare när det går små vågor som förstör vattenspegeln men som inte ger någon dramatik. I dessa lägen är en relativt lång exponeringstid bra, vilket kommer att släta ut vattenytan men tyvärr får man inga tydliga reflektioner och ibland ser vattenytan nästan ut som den vore gjord av flytande metall. Man kan få bra bilder under dessa förhållanden, men det är inte alltid så lätt och bygger ofta på en stark komposition.

Fågelsundet-blog
Havet var lite oroligt när jag tog den här bilden men inte tillräckligt för att skapa spännande vågor så jag monterade på ett gråfilter och tog en riktigt lång exponering för att släta ut vattnet. Utrustning & inställningar: Nikon D7000 + Nikkor 10-24mm/3.5-4.5 @20 sek, ISO 100, f/14 + ND10 gråfilter

 

Om det blåser en del blir jag alltid sugen att ge mig ut att fotografera då jag giller de möjligheter som lite större vågor ger – du kan ta bilder med kort exponeringstid för att frysa det dramatiska ögonblicket då vågen slår mot stenar (1/60 sekunder eller kortare) eller ta en lite längre exponeringstid för att mjuka upp dem (0.2-1 sek). Naturligtvis beror exponeringstiden på hur mycket det blåser och hur ljust det är men jag brukar börja med en exponeringstid runt 1 sekund för där brukar vågorna smetas ut och bilda ”rök” runt stenar men ändå ha kvar lite struktur.

3
En våg kan vara ett motiv i sig men då tycker jag man ska ha en så pass lång exponeringstid att man inte fryser bilden utan får en lagom utsmetad rörelse i bilden. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO PZ 45-175mm/4-5.6 @ 1/15 sek, 160 mm, ISO 200, f/18

 

4
Med en längre slutartid blir ett stökig hav till en ”vattenrök”. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 2 sek, 22 mm, ISO 200, f/7.1

 

5
Med en lite kortare exponeringstid kan man fånga vatten stänk. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/16

 

När jag fotograferar ett vattenfall eller fors tänker jag ungefär på samma sätt som med vågor. Jag tycker om att ”smeta” ut vattnet i forsen för att förmedla en känsla av rörelse. Det är lätt att ha en för lång exponeringstid där vattnet blir helt silkeslent – jag tycker om när det finns kvar lite textur i vattnet som skapar linjer som följer vattenflödet. Jag brukar undvika är att frysa rörelsen helt då jag inte tycker det blir bra på bild. Liksom för vågorna brukar jag börja med en exponeringstid runt 1 sekund och sedan anpassa slutartiden till förhållandena som råder – hur ljust det är och hur fort vattnet flödar.

6
Det gäller att hitta en exponeringstid som tar bort onödiga detaljer i vattnet men behåller lite av texturen samt ger en känsla av rörelse. Utrustning & inställningar: Nikon D610 + Sigma 20mm/1.4 A @1/4 sek, ISO 100, f/13

 

Tips: om du inte har ett gråfilter finns det ett knep du kan använda dig av för att få bilden att se ut som en lång exponering. Med kameran på stativ ta en bildserie (5-10 bilder) på det vågiga vattenytan och sedan finns det ett Photoshop-knep jag tänkte visa i nästa inlägg……

 

7
Den här bilden är sammansatt av en bildserie för att ge känslan av en bild med lång exponering. Däremot valde jag en bild med det största vågstänket för att få den lite mer definierad. Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 1/25 sek, 22 mm, ISO 200, f/9

 

Så enligt min åsikt finns det två tillfällen där det är värt att ta med kameran till en vattenyta – antingen när det är helt vindstilla eller när det stormar – då blir det ofta bra bilder.

8
Utrustning & inställningar: Panasonic Lumix GX80 + Lumix G VARIO 12-35mm/2.8 @ 5 sek, 35 mm, ISO 200, f/20

 

Det var allt för den här gången. I nästa inlägg tänkte jag visa mitt ”tips” för att få bilden att se ut som en långexponering trots att den inte var det.

 

Klart slut!

Hur fotograferar man norrsken?

Fotografering, Natur 24 mar 2017

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

Hejsan!

Det här blir ett lite annorlunda inlägg där jag inte kommer att skriva så mycket om bildbehandling utan istället ge några tips på hur du kan fotografera norrsken. Visserligen går vi mot ljusare tider vilket betyder mindre möjlighet att fånga norrsken på bild, men det går nog någon månad till eller så men sedan får vi vänta till slutet av augusti innan vi kan se det igen – åtminstone i Uppland där jag bor.

 

norrsken
Norrsken i Abisko fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 800, f/1.4, 3 sek)

 

När och var?

Första utmaningen är veta när det blir norrsken, och som alla naturfenomen är det lite oförutsägbart och har och göra med partiklar som solen kastar i vår riktning och detta sker i utbrott som kommer då och då. Jag använder hemsidan http://www.aurora-service.eu/aurora-forecast/ som ger en prognos i formen av ett Kp-nummer som beskriver hur långt söderut norrskenet kan ses. För att ha en god chans i Uppland behöver man ett Kp på 4 eller mer. Prognosen ändras snabbt (ibland timme för timme) så du behöver följa den kontinuerlig. En annan bra källa är en Facebookgrupp som heter Norrsken där folk brukar skriva hur läget ser ut runt i landet i observationstrådar. Ibland håller norrskenet på i flera timmar andra gånger bara några minuter så det blir mycket väntan och inte allt för sällan utan resultat. Man behöver alltså vara tålmodig.

norrsken-3
Norrsken över Dalälven fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 4 sek)

För att man ska kunna se norrskenet måste det vara mörkt och inga/få moln som skymmer. Så det är under kvällen och natten man har chansen. Dessutom behöver man hitta en plats där det är mörkt (vilket inte alltid är så lätt beroende på var man bor). När norrskenet är svagt är det svårt att se det med ögat – om man inte vet vad man letar efter är det lätt att missa – och du behöver ta en ”test” bild då och då eftersom kameran är betydligt bättre på att uppfatta det gröna ljuset än ögat. Du kan få bra fotografier av norrskenet fast du nästan inte ser det med blotta ögat – så här kanske kameran ”ljuger” lite. Har du tur så blossar det upp och är lätt att se också med ögat. Som namnet antyder så bör du titta åt norr, även om det ibland är så starkt att det kan syns även i andra väderstreck.

Tips: Det är klokt att hitta lämplig(a) plats(er) under dagens ljusa timmar. Bra platser kan vara t.ex. vid en sjö där du har möjligheter att få reflektioner i vattnet.  För att få till en bra bild bör du som alltid tänka på kompositionen inklusive att ha något intressant i förgrunden (en sjö, sten, väg, hus eller annat).

Tips: glöm inte att ta med en ficklampa eller pannlampa.

Tips: du kan behöva vara ute många timmar så ta med kaffe/te

norrsken-2
Den här bilden togs inte med vidvinkel utan med ett teleobjektiv. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ ISO 2000, 200mm, f/2.8, 5 sek)

 

Utrustning?

De flesta systemkameror fungerar utmärkt att fotografera norrsken med, men kameror som kan hantera högt ISO utan att bruset blir för besvärligt kan ge en fördel i form av bildkvalitet. Själv har jag fotograferat norrsken med Nikon D7000 (APS-C sensor) och D610 (fullformat) och båda kamerorna fungerar bra. Slutsatsen är att du inte behöver någon jättedyr kamera utan den du har fungerar säkert alldeles utmärkt.

När det gäller objektiv så tycker jag att det är bra att använda en vidvinkel för att få med så mycket som möjligt av himlavalvet. Dessutom är det en fördel om det är ljusstarkt. Jag använder Sigma 20 mm/1.4 ART och är nöjd med resultatet (även om det kan ge en lite avlånga stjärnorna längst ut i bildrutan – s.k. coma – vilka jag brukar beskära bort). Men jag har också använt ett 18-55/3.5-5.6 Kit-objektiv och det fungerar också. Det finns ett antal prisvärda ljusstarka vidvinklar från t.ex. Samyang men dessa saknar autofokus, men detta är inte ett problem för norrskens fotografering eftersom det ändå är nödvändigt att fokusera manuellt i mörkret.

Eftersom slutartiden kommer att hamna på sekunder eller mer så är ett stativ också nödvändigt.

 

Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

 

Hur gör jag?

Bländare & ISO: Montera kameran på stativet och stäng av objektivets autofokus (och bild stabilisering om det finns). Först ställer jag kameran på manuellt-läge och sedan ställer jag in kamerans ISO till 2000 (på min Nikon D610). Jag brukar använda största bländaren vilket i mitt fall är f/1.4.

Tips: jag börjar med ett ISO på 2000, men experimentera – ibland om norrskenet är starkt sänker jag ISO:t och tvärtom om det är svagt har det hänt att jag ökar till ISO 6400. Samma sak med bländaren, jag brukar börja med f/1.4 men om det går så minskar jag bländaren för ett större skärpedjup vilket gör det lättare att få andra saker i bilden så skarpa som möjligt.  Jag justerar ISO och bländare för att få en exponeringstid på 1-3 sek.

norrsken-5
Norrsken över Dalälven vid Östaholm fotograferat med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 2000, f/1.4, 2 sek)

 

Fokusera: Därefter fokuserar jag på några stjärnor (eller annan ljuskälla långt bort) genom ”Live view” där jag zoomat in på stjärnan och ser till att den blir en fin prick. På mitt Sigma 20/1.4 objektiv fungerar märket för oändlighet nästan perfekt för att få stjärnorna i fokus, men det kan variera från objektiv till objektiv så använd ”Live view”.

norrsken-6
Norrsken över Mörtsjön i Uppland fotograferad med Nikon D7000 + Nikkor 10-24/3.5-4.5 (@ ISO 6400, f/4, 11 mm, 6 sek)

Exponera: Eftersom norrskenet ofta dansar fram över himlen strävar jag efter att ha en exponeringstid på 1-3 sek för att försöka fånga de mönster som bildas på himlen. Jag provar mig fram med olika exponeringstider. Med en lång exponeringstid så smetas norrskenets struktur ut och det blir en grön smet på himlen, vilket jag inte är så förtjust i. Men här är det en fråga om tycke och smak samt vad din utrustning klarar av.

Tips: Använd en fjärrutlösare för att ta bilder så du inte orsakar kameraskak när du startar en exponering.

norrsken-7
Norrsken över Torneträsk fotograferad med Nikon D610 + Sigma 20/1.4 A (@ ISO 1600, f/1.4, 1 sek)

Sådär nu är det bara att vänta på norrskenet. Kom ihåg att det kan vara svårt att se med blott ögat så ta en testbild då och då och titta om du kan se något grönt på himlen. Ofta brukar det börja med en grön båge nära horisonten.

 

Tips: för att få bästa möjlighet till bra bilder föreslår jag att du fotograferar i rå-format vilket är mer förlåtande än jpg om exponeringen inte blir helt perfekt. Dessutom kan det vara bra att ta kontroll över saker som brusreducering och skärpa.

norrsken-8

 

Bildbehandling

Det första jag gör efter att jag importerat in bilden i Lightroom är att jag brusreducerar så mycket som jag tycker behövs men inte mer eftersom detaljer i bilden tas bort, och om bilden här mycket brus använder jag DXO Optics Pro som ett plugin till Lightroom och använder dess PRIME brusreducering. Jag har skrivit ett tidigare inlägg om brusreducering där jag även visar en norrskensbild så ta gärna en titt på det igen.

Först tar jag ta bort kromatiska avvikelser och klickar i objektivkorrigering i panelen Objektivkorrigeringar.

Sedan går jag till Grundläggande-panelen och provar jag olika vitbalanser tills jag tycker bilden ser bra ut. Nästa steg beror så klart mycket på hur bilden ser ut men ofta brukar jag öka Exponering, Kontrast, Högdagrar, Skuggor, Vita och en försiktig ökning av Klarhet (men titta så att inte bilden blir konstig). Sedan kan du prova att öka Lyster för att se om bilden blir bättre. Det är lätt att introducera konstigheter i bilden så var försiktig med redigeringen.

norrsken-grundläggande
Ett exempel på hur inställningarna i Lightrooms grundläggande-panel kan se ut. Den här gången rörde jag inte Klarhet – inte alltid det behövs och ibland skadar det bilden.

 

norrsken-9

Det var allt för den här gången så håll koll på norrskensprognosen och ge dig ut och fota eller bara titta på detta imponerande naturfenomen. Det är faktiskt inte så svårt att ta en bild på det!

 

Klart slut!

 

En drömsk men ändå detaljerad bild – Ortoneffekten

Hej igen,

Den här gången tänkte jag visa hur man kan skapa en drömsk stämning i en bild utan att förlora (alltför mycket) detaljer. Tekniken kallas Ortoneffekten (efter  Michael Orton som utvecklade effekten i mörkrummet) och passar bra på olika typer av bilder, inte minst porträtt och landskap. Man kan åstadkomma Ortoneffekten på olika sätt, jag brukar använda Photoshop men det fungerar nog i de flesta bildbehandlingsprogram som kan hantera lager.  Vissa älskar den här effekten (som jag) andra gör det inte. Tycker att du ska prova på någon av dina bilder för att se om du gillar den!

Låt oss börja med den här bilden från Fånö bokskog som ligger utanför Enköping (och jag tror det är Sveriges nordligaste bokskog).

Fånö bokskog utanför Enköping. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ 112mm, f/5, ISO 3200, 1/160 sek)
Fånö bokskog utanför Enköping en tidig höstmorgon. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ 112mm, f/5, ISO 3200, 1/160 sek)

 

(1) Det första jag gör är att redigera rå-filen i Lightroom på ett sätt jag gillar. Du kan se justeringarna jag gjorde i Grundläggande-panelen nedan.Bild_innan_orton

 

(2) Sedan tar jag över bilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Photoshop) och där klonar jag bort detaljer som jag inte tycker om (framför allt de tunna grenarna på bildens vänstra sida).  När jag är klar i Photoshop trycker jag Arkiv – Spara och då importeras bilden tillbaka till Lightroom.Bild_innan_orton_med_kloning_öppna_i_PS

 

Nu är de tunna grenarna borta och vi är tillbaka i Lightroom. Bilden skulle kunna vara färdig nu och ser ut så här. Här kan det vara värt att påpeka att min syn på bilden skiljer sig åt från min grannbloggare Thomas av Sjöskum som i ett inlägg skriver att han inte använder Photoshop (Den eviga frågan). Jag ser mig själv mer som än bildskapare än dokumentär fotograf och ser det som en förädling av bilden så jag har inga problem att jobba med bilder i Photoshop. Jag instämmer dock helt i vad Thomas skriver att bara man inte försöker dölja vad man gjort om någon frågar (eller bryter mot tävlingsregler) så spelar det ingen roll vad du gör med din bild utan det viktiga är att du hittar din stil, kanske bildkonst eller kanske ren dokumentärfotografering eller kanske något annat. Det är du som bestämmer.

Bild_innan_orton_med_kloning

 

Men poängen med det här inlägget är att visa hur du kan åstadkommer Ortoneffekten i Photoshop och jag tror den kommer att passa bra på den här bilden. Låt oss börja med att öppna bilden i Photoshop igen och sätta igång (Foto – Redigera i – Redigera i Photoshop)!

 

(3) Duplicera lagret (Cmd/Ctrl-J) och jobba på lagerkopian (kallas Lager 1 här). Jag tycker du ska duplicera bakgrundslagret varje gång du jobbar med en bild i Photoshop eftersom du då skyddar originalbilden om redigeringen skulle gå på tok….

BILD-1

 

(4) Använd filtret Gaussisk oskärpa på det översta lagret (Filter – Oskärpa – Gaussisk oskärpa). Hur mycket du behöver beror på hur hög upplösningen bilden har men du vill att alla detaljer ska försvinna men bildens ”stora drag” ska finnas kvar. En radie någonstans mellan 20-40 kan nog vara lagom (för en 24 MP bild), jag valde en radie på 30 pixlar för den här bilden.

Tips: Om du känner till funktionen ”Smarta objekt” i Photoshop föreslår jag att du använder den för att lättare prova olika radier på den Gaussisk oskärpan. Har du inte hört talas om smarta objekt kan du istället ta bort lagret (klicka på lagret du vill ta bort och sedan på den lilla sopptunnan längst ner till höger), duplicera det understa lagret igen och prova en ny radie för att hitta en lagom mängd oskärpa.

BILD-2a

 

Så här ser dialogrutan ut för filtret Gaussisk oskärpa.
Så här ser dialogrutan ut för filtret Gaussisk oskärpa. Jag väljer en radie på 30 pixlar för den här bilden – detaljerna försvinner men de stora dragen finns kvar.

 

(5) Nu behöver du använda ett Nivåer-justeringslager (1) och (2) för att öka kontrasten.

BILD-3a
Justeringslager kan du hitta till på olika sätt. Ett är den lilla cirkeln med en ljus och en mörk halva (1)

(6) Alt-klicka mitt emellan justeringslagret och lagret du precis gjorde oskarpt med Gaussisk oskärpa, detta gör att justeringslagret bara påverkar det lager som ligger precis under (man brukar säga att man fäster justeringslagret till det underliggande lagret). Ett justeringslager är fäst om den syns en liten krokig pil som pekar neråt (inringat i bilden nedan). Du ser också dialogrutan för Nivåer-verktyget har kommit upp med bl.a ett histogram (syns den inte så dubbel-klicka på histogram ikonen på justeringslagret så kommer dialogrutan upp igen).

BILD-3b
Fäst justeringslagret genom att Alt-klicka mellan justeringslagret och lagret du vill fästa det till. Nu kommer den justering du gör bara påverka det lagret.

Nu kan du dra in svartpunkten till ett värde på 10-20 (eller där histogrammet börjar) (1) och för vitpunkten, dra in den till 225 (eller tills histogrammet börjar) (2). På det här viset får vi tillbaka kontrast i bilden. Har bilden hög konstrast från början behöver du inte använda Nivåer för att öka kontrasten utan kan hoppa över det här steget.

BILD-3c
Återställ kontrast i lagret med Gaussisk oskärpa med hjälp av ett Nivåer-justeringslager

 

(7) Minska opaciteten av Orton-lagret till 10-30%. Den exakta opaciteten beror på bilden och vad du tycker om. Nu har vi fått en drömsk bild men tappat lite detaljer och konturer. Det ska vi försöka åtgärda nu!

BILD-4

 

(8) Nu ska vi hämta tillbaka lite detaljer från ursprungsbilden. Det gör vi genom att klicka på det understa lagret och duplicera det (Cmd/Ctrl-J). Klicka och dra det nya lagret till toppen av lagerstapeln (Bakgrund kopiera heter lagret i bilden här under). Bilden ser nu ut som när vi började eftersom Photoshop läser lagerstapeln uppifrån, men frukta inte  – arbetet har inte varit förgäves!

BILD-5
Duplicera bakgrundslagret och dra det högst upp i lagerstapeln

 

(9) Nu lägger vi på ett Högpassfilter på det översta lagret (Filter – Annat – Högpass).

BILD-6a

Sätt radien till 0.1 (minsta möjliga värde på radien) och nu ser bilden helt grå ut, men…..

BILD-6b

….öka sakta radien tills du kan börja skönja kanterna i bilden (en radie någonstans mellan 4-6 brukar bli bra, men beror på bildens upplösning).

BILD-6c

 

(7)  Ändra sedan blandningsläget från ”Normal” till ”Mjukt ljus”. Tycker du  det blir för starkt så sänk opaciteten tills du tycker det är lagom. I ett av mina tidigare inlägg visade jag hur man kan jobba med texturer och där diskuterade jag blandningslägen lite mer i detalj så titta gärna tillbaka till det inlägget.

BILD-6d

 

Så där nu har vi lyckats skapa Ortoneffekten! Notera att Högpasslagret (kallat Bakgrund kopiera) har blandingsläget Mjukt ljus.

BILD-7
Mjukt ljus är ett blandingsläge som gör 50% grått genomskinligt och mörka delar av bilden mörkare och ljusare delar ljusare (dvs ökar kontrasten i bilden) samt att färgerna blir lite mer mättade. Gör ett experiment: öppna en bild i Photoshop, duplicera bakgrundslagret (Cmd/Ctrl-J) och ändra sedan blandningsläget till mjukljus på det översta lagret så ser du vad som händer.

 

Tips: När du jobbar med flera lager för att bygga upp en bild kan det vara bra att döpa lagren så man vet vad de gör och alltså inte låta Photoshop döpa dom till ”Lager 1” eller ”Bakgrund kopiera”. Det är  bara att dubbelklicka på namnet och skriva in ett bättre namn….Ska göra det i fortsättningen…..om jag kommer ihåg…..

Det jag gör nu är att spara bilden (Arkiv – Spara). Trycker du på ”Spara” kommer bilden importeras tillbaka till Lightroom med den nya Ortoneffekten och placeras bredvid startbilden. (Varning: Tryck inte på ”Spara som” för då bryts kopplingen till Lightroom!)

 

I Lightroom så skugga/efterbelyser  jag bilden med justeringspenseln och det radiella filtret för att göra ljuset mer komplext och på så vis skapa intresse och djup i bilden.  Dessutom beskär jag bilden lite till då trädstammen precis i vänsterkanten av bilden stör mig lite. Så här blev slutresultatet

BILD-8ny
Den här bilden formades i tre faser: (1) Framkallning av rå-filen i Lightroom, (2) Kloning & Ortoneffekten i Photoshop, (3) Skugga/efterbelysa i Lightroom

Var kreativ och prova det här på dina bilder, kan fungera bra från allt från porträtt till landskap. Eftersom vi använder Photoshop för att få till en Ortoneffekt har du alltid möjlighet att ta bort eller minska effekten på en del av bilden med hjälp av lagermasker.

 

Här är två andra bilder där jag använt Ortoneffekten för få en drömsk stämning i bilden och dessutom konverterat till svart-vitt (för något stör mig med de färger som finns i bilden….) men hur man gör det får bli ett senare inlägg.

rådjur-före-blogg
Ett ensamt rådjur fotograferat i Horsbäcksdalen utanför Heby i Uppland. Eftersom jag  tycker färgerna gör bilden orolig eller onödigt komplicerad tänker jag konvertera den till svartvitt. För att få rådjuret att stå ut från bakgrunden har jag ökat kontrasten ganska mycket men annars inte gjort så många justeringar.

 

rådjur-blog
Svartvit-konverteringen löser färgproblemet och en ganska kraftig Ortoneffekten ger en fin drömsk känsla i bilden. Resultatet är att rådjuret sticker ut som bildens huvudmotiv. Den här gillar jag – den kommer jag nog skriva ut!

 

En annan bild från Horsbäcksdalen, den här gången en räv. Jag gör samma sak som med rådjursbilden; ökar kontrasten, använder Ortoneffekten och sedan svartvit-konvertering
En annan bild från Horsbäcksdalen, den här gången med en räv som huvudmotiv. Jag gör samma sak som med rådjursbilden; ökar kontrasten, använder Ortoneffekten och sedan svartvit-konvertering

 

FOX-blogg
En bild med ett lite magiskt skimmer över sig är resultatet av Ortoneffekten

Kom ihåg att bilderna du tar är dina och du får göra precis vad du vill med dem – så låt kreativiteten flöda!!

Klart slut!

Hej igen,

Den här gången tänkte jag visa hur man kan skapa en drömsk stämning i en bild utan att förlora (alltför mycket) detaljer. Tekniken kallas Ortoneffekten (efter  Michael Orton som utvecklade effekten i mörkrummet) och passar bra på olika typer av bilder, inte minst porträtt och landskap. Man kan åstadkomma Ortoneffekten på olika sätt, jag brukar använda Photoshop men det fungerar nog i de flesta bildbehandlingsprogram som kan hantera lager.  Vissa älskar den här effekten (som jag) andra gör det inte. Tycker att du ska prova på någon av dina bilder för att se om du gillar den!

Låt oss börja med den här bilden från Fånö bokskog som ligger utanför Enköping (och jag tror det är Sveriges nordligaste bokskog).

Fånö bokskog utanför Enköping. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ 112mm, f/5, ISO 3200, 1/160 sek)
Fånö bokskog utanför Enköping en tidig höstmorgon. Nikon D610 + Sigma 70-200/2.8 (@ 112mm, f/5, ISO 3200, 1/160 sek)

 

(1) Det första jag gör är att redigera rå-filen i Lightroom på ett sätt jag gillar. Du kan se justeringarna jag gjorde i Grundläggande-panelen nedan.Bild_innan_orton

 

(2) Sedan tar jag över bilden i Photoshop (Foto – Redigera i – Redigera i Photoshop) och där klonar jag bort detaljer som jag inte tycker om (framför allt de tunna grenarna på bildens vänstra sida).  När jag är klar i Photoshop trycker jag Arkiv – Spara och då importeras bilden tillbaka till Lightroom.Bild_innan_orton_med_kloning_öppna_i_PS

 

Nu är de tunna grenarna borta och vi är tillbaka i Lightroom. Bilden skulle kunna vara färdig nu och ser ut så här. Här kan det vara värt att påpeka att min syn på bilden skiljer sig åt från min grannbloggare Thomas av Sjöskum som i ett inlägg skriver att han inte använder Photoshop (Den eviga frågan). Jag ser mig själv mer som än bildskapare än dokumentär fotograf och ser det som en förädling av bilden så jag har inga problem att jobba med bilder i Photoshop. Jag instämmer dock helt i vad Thomas skriver att bara man inte försöker dölja vad man gjort om någon frågar (eller bryter mot tävlingsregler) så spelar det ingen roll vad du gör med din bild utan det viktiga är att du hittar din stil, kanske bildkonst eller kanske ren dokumentärfotografering eller kanske något annat. Det är du som bestämmer.

Bild_innan_orton_med_kloning

 

Men poängen med det här inlägget är att visa hur du kan åstadkommer Ortoneffekten i Photoshop och jag tror den kommer att passa bra på den här bilden. Låt oss börja med att öppna bilden i Photoshop igen och sätta igång (Foto – Redigera i – Redigera i Photoshop)!

 

(3) Duplicera lagret (Cmd/Ctrl-J) och jobba på lagerkopian (kallas Lager 1 här). Jag tycker du ska duplicera bakgrundslagret varje gång du jobbar med en bild i Photoshop eftersom du då skyddar originalbilden om redigeringen skulle gå på tok….

BILD-1

 

(4) Använd filtret Gaussisk oskärpa på det översta lagret (Filter – Oskärpa – Gaussisk oskärpa). Hur mycket du behöver beror på hur hög upplösningen bilden har men du vill att alla detaljer ska försvinna men bildens ”stora drag” ska finnas kvar. En radie någonstans mellan 20-40 kan nog vara lagom (för en 24 MP bild), jag valde en radie på 30 pixlar för den här bilden.

Tips: Om du känner till funktionen ”Smarta objekt” i Photoshop föreslår jag att du använder den för att lättare prova olika radier på den Gaussisk oskärpan. Har du inte hört talas om smarta objekt kan du istället ta bort lagret (klicka på lagret du vill ta bort och sedan på den lilla sopptunnan längst ner till höger), duplicera det understa lagret igen och prova en ny radie för att hitta en lagom mängd oskärpa.

BILD-2a

 

Så här ser dialogrutan ut för filtret Gaussisk oskärpa.
Så här ser dialogrutan ut för filtret Gaussisk oskärpa. Jag väljer en radie på 30 pixlar för den här bilden – detaljerna försvinner men de stora dragen finns kvar.

 

(5) Nu behöver du använda ett Nivåer-justeringslager (1) och (2) för att öka kontrasten.

BILD-3a
Justeringslager kan du hitta till på olika sätt. Ett är den lilla cirkeln med en ljus och en mörk halva (1)

(6) Alt-klicka mitt emellan justeringslagret och lagret du precis gjorde oskarpt med Gaussisk oskärpa, detta gör att justeringslagret bara påverkar det lager som ligger precis under (man brukar säga att man fäster justeringslagret till det underliggande lagret). Ett justeringslager är fäst om den syns en liten krokig pil som pekar neråt (inringat i bilden nedan). Du ser också dialogrutan för Nivåer-verktyget har kommit upp med bl.a ett histogram (syns den inte så dubbel-klicka på histogram ikonen på justeringslagret så kommer dialogrutan upp igen).

BILD-3b
Fäst justeringslagret genom att Alt-klicka mellan justeringslagret och lagret du vill fästa det till. Nu kommer den justering du gör bara påverka det lagret.

Nu kan du dra in svartpunkten till ett värde på 10-20 (eller där histogrammet börjar) (1) och för vitpunkten, dra in den till 225 (eller tills histogrammet börjar) (2). På det här viset får vi tillbaka kontrast i bilden. Har bilden hög konstrast från början behöver du inte använda Nivåer för att öka kontrasten utan kan hoppa över det här steget.

BILD-3c
Återställ kontrast i lagret med Gaussisk oskärpa med hjälp av ett Nivåer-justeringslager

 

(7) Minska opaciteten av Orton-lagret till 10-30%. Den exakta opaciteten beror på bilden och vad du tycker om. Nu har vi fått en drömsk bild men tappat lite detaljer och konturer. Det ska vi försöka åtgärda nu!

BILD-4

 

(8) Nu ska vi hämta tillbaka lite detaljer från ursprungsbilden. Det gör vi genom att klicka på det understa lagret och duplicera det (Cmd/Ctrl-J). Klicka och dra det nya lagret till toppen av lagerstapeln (Bakgrund kopiera heter lagret i bilden här under). Bilden ser nu ut som när vi började eftersom Photoshop läser lagerstapeln uppifrån, men frukta inte  – arbetet har inte varit förgäves!

BILD-5
Duplicera bakgrundslagret och dra det högst upp i lagerstapeln

 

(9) Nu lägger vi på ett Högpassfilter på det översta lagret (Filter – Annat – Högpass).

BILD-6a

Sätt radien till 0.1 (minsta möjliga värde på radien) och nu ser bilden helt grå ut, men…..

BILD-6b

….öka sakta radien tills du kan börja skönja kanterna i bilden (en radie någonstans mellan 4-6 brukar bli bra, men beror på bildens upplösning).

BILD-6c

 

(7)  Ändra sedan blandningsläget från ”Normal” till ”Mjukt ljus”. Tycker du  det blir för starkt så sänk opaciteten tills du tycker det är lagom. I ett av mina tidigare inlägg visade jag hur man kan jobba med texturer och där diskuterade jag blandningslägen lite mer i detalj så titta gärna tillbaka till det inlägget.

BILD-6d

 

Så där nu har vi lyckats skapa Ortoneffekten! Notera att Högpasslagret (kallat Bakgrund kopiera) har blandingsläget Mjukt ljus.

BILD-7
Mjukt ljus är ett blandingsläge som gör 50% grått genomskinligt och mörka delar av bilden mörkare och ljusare delar ljusare (dvs ökar kontrasten i bilden) samt att färgerna blir lite mer mättade. Gör ett experiment: öppna en bild i Photoshop, duplicera bakgrundslagret (Cmd/Ctrl-J) och ändra sedan blandningsläget till mjukljus på det översta lagret så ser du vad som händer.

 

Tips: När du jobbar med flera lager för att bygga upp en bild kan det vara bra att döpa lagren så man vet vad de gör och alltså inte låta Photoshop döpa dom till ”Lager 1” eller ”Bakgrund kopiera”. Det är  bara att dubbelklicka på namnet och skriva in ett bättre namn….Ska göra det i fortsättningen…..om jag kommer ihåg…..

Det jag gör nu är att spara bilden (Arkiv – Spara). Trycker du på ”Spara” kommer bilden importeras tillbaka till Lightroom med den nya Ortoneffekten och placeras bredvid startbilden. (Varning: Tryck inte på ”Spara som” för då bryts kopplingen till Lightroom!)

 

I Lightroom så skugga/efterbelyser  jag bilden med justeringspenseln och det radiella filtret för att göra ljuset mer komplext och på så vis skapa intresse och djup i bilden.  Dessutom beskär jag bilden lite till då trädstammen precis i vänsterkanten av bilden stör mig lite. Så här blev slutresultatet

BILD-8ny
Den här bilden formades i tre faser: (1) Framkallning av rå-filen i Lightroom, (2) Kloning & Ortoneffekten i Photoshop, (3) Skugga/efterbelysa i Lightroom

Var kreativ och prova det här på dina bilder, kan fungera bra från allt från porträtt till landskap. Eftersom vi använder Photoshop för att få till en Ortoneffekt har du alltid möjlighet att ta bort eller minska effekten på en del av bilden med hjälp av lagermasker.

 

Här är två andra bilder där jag använt Ortoneffekten för få en drömsk stämning i bilden och dessutom konverterat till svart-vitt (för något stör mig med de färger som finns i bilden….) men hur man gör det får bli ett senare inlägg.

rådjur-före-blogg
Ett ensamt rådjur fotograferat i Horsbäcksdalen utanför Heby i Uppland. Eftersom jag  tycker färgerna gör bilden orolig eller onödigt komplicerad tänker jag konvertera den till svartvitt. För att få rådjuret att stå ut från bakgrunden har jag ökat kontrasten ganska mycket men annars inte gjort så många justeringar.

 

rådjur-blog
Svartvit-konverteringen löser färgproblemet och en ganska kraftig Ortoneffekten ger en fin drömsk känsla i bilden. Resultatet är att rådjuret sticker ut som bildens huvudmotiv. Den här gillar jag – den kommer jag nog skriva ut!

 

En annan bild från Horsbäcksdalen, den här gången en räv. Jag gör samma sak som med rådjursbilden; ökar kontrasten, använder Ortoneffekten och sedan svartvit-konvertering
En annan bild från Horsbäcksdalen, den här gången med en räv som huvudmotiv. Jag gör samma sak som med rådjursbilden; ökar kontrasten, använder Ortoneffekten och sedan svartvit-konvertering

 

FOX-blogg
En bild med ett lite magiskt skimmer över sig är resultatet av Ortoneffekten

Kom ihåg att bilderna du tar är dina och du får göra precis vad du vill med dem – så låt kreativiteten flöda!!

Klart slut!

Skugga och efterbelys – skapa dramatik!

Vad menas med detta och varför ska jag göra det här med mina bilder?

Den här tekniken går ut på att selektivt göra delar av bilden mörkare eller ljusare. Det är en mycket användbart och något jag gör med nästan alla mina bilder för att försöka skapa mera intresse och dramatik. Det finns åtminstone tre saker du kan uppnå genom att skugga/efterbelysa:

● Eftersom ögat dras först till de ljusa delarna i bilden kan du genom att skugga/efterbelysa styra betraktaren dit du vill – det du vill att bilden ska handla om!

● Dessutom skapas en känsla av djup eftersom ljusa delar av bilden ofta uppfattas ligga närmare betraktaren än mörka.

● Ett enformigt ljus ger ofta (i mitt tycke) en ganska tråkig bild, men genom att i efterbehandlingen skapa ett mer komplext ljus kan man skapa spänning – och eftersom jag tycker om dramatiska bilder gör jag det här på nästan alla mina bilder. Men det här är ju såklart ett konstnärligt beslut och vad vi tycker om är olika….

 

Vad i bilden ska jag göra mörkare/ljusare?

Problemet är att veta vad man ska mörka ner eller ljusa upp. Som vanligt finns det inga regler, utan man måste prova sig fram och öva för att komma fram till vad man gillar. Ska jag ändå försöka ge några förslag. Det kan vara effektfullt att ljusa upp delar av bilden som redan är ljusa och mörka ner redan mörka delar – det ger en bild med hög kontrast vilket ibland blir bra. Andra förslag är att mörka ner himlar, mörka ner störande detaljer som inte tillför bilden något och ljusa upp ögon eller bildens huvudmotiv. Många bilder tjänar också på att kanterna mörkas ner, det ger ett sug in i bilden (kallas vinjettering).

 

Hur åstadkommer jag effekten i Photoshop?

Det finns många sätt att åstadkomma den här effekten och jag ska visa den jag använder. I Photoshop finns faktiskt speciella verktyg som kallas just skugga/efterbelysa (eng dodge/burn) men dessa använder jag faktiskt aldrig….

Så här gör jag!

Här använder jag Photoshop men den här metoden fungar i vilket bildbehandlingsprogram som helst som har lager och blandningslägen.

(1) Öppna den bild du vill jobba med (Akriv – öppna)

 

(2) Klicka på den lilla ikonen för nytt lager (eller tryck Shift – Cmd/Ctrl – N och tryck OK i dialogrutan som dyker upp). Nu skapas ett tomtlager ovanför din startbild.

 

(3) Fyll det tomma lagret med 50% grå färg (Redigera – Fyllning – 50% grå). Passar också på att  göra  bilden större så den fyller hela bildytan genom att klicka på förstoringsglaset i verktygsraden och sedan högerklicka på bilden och välj ”Anpassa till skärm

 

(4) Byt blandingsläge till Mjukt ljus (Soft Light). Det här blandningsläget gör att 50% grått blir genomskinligt.

 

(5) Klicka på penselverktyget (1). Använd en svart mjuk pensel (0% hårdhet) (2) och en ganska låg opacitet (20%) (3) och måla på det översta lagret där du vill mörka ner upp bilden. Tryck ”D” för att få svart som färg (4). Måla över de områden du vill mörka ner, i det här fallet målade jag över skuggpartierna på marken mellan de upplysta fälten och runt bildens kanter.

 

(6) Byt färg till vit (tryck X – växlar förgrunds- och bakgrundsfärg) och måla där du vill ljusa upp bilden, i det här fallet de ljusa partierna på marken och några av trädstammarna. Du kan ana på Lager 1 i skärmavbildningen nedan hur jag målat.

 

Här är slutbilden! Det kanske inte ser ut som så mycket har hänt, men om man jämför start- och slutbild sida vid sida ser man att det är en ganska markant skillnad.

Nikon D610, Sigma 20/1.4 (@ 20mm, f/11 ISO 400, 1/80 sek)
Nikon D610, Sigma 20/1.4 (@ 20mm, f/11 ISO 400, 1/80 sek)

Du kan göra effekten mindre uppenbar för betraktaren genom att använda Gaussisk oskärpa på det översta lagret (Lager 1), dvs det lager du målade på  (Filter – Oskärpa – Gaussisk oskärpa) samt sänka dess opaciteten. En annan stor fördel med denna metod är att du jobbar på ett sätt man brukar kalla ”icke destruktivt”. Det betyder att du inte påverkat startbilden – stänger du av det översta lagret (klicka på det lilla ögat vid sidan av lager-ikonen som du målade på så ser bilden ut precis som när du började) – och alltså kan börja om om du inte blev nöjd med resultatet.

 

Här är ett annat exempel där jag skuggat och efterbelyst ganska mycket. Jag har markerat med röda där jag ljuset upp bilden och där jag mörkar ner har har jag markerat med blått.

Här är aamma bild utan markeringarna

 

 

Tänkte ge dig ett litet bonustips på hur du snabbt och nästan automatiskt kan skugga/efterbelysa med hjälp av filtret ”Högpass”.

(1) Öppna bilden

(2) Skapa en lagerkopia genom att tryck Cmd/Ctrl –J

(3) Använd filtret ”Högpass” (Filter – Andra – Högpass). Ställ in en radie mellan 50-100, men värdet beror på hur stor bilden är så prova dig fram med olika värden. Om du omvandlar lagret till ”Smarta filter” (Filter – Konvertera för smarta filter) är det är lättare att prova olika radier för högpass filtret, men har du inte hört talas om Smarta filter kan du hoppa över detta och istället trycka Cmd/Ctrl-Z (ångrar det sista du gjort) för att börja om och prova med en nytt värde på radien.

(4) Ändra blandningsläget på det översta lagret (på vilket du använde Hög pass filtret ) till ”Mjuk ljus” eller ”Täcka över”. Blir effekten för stark kan du sänka opaciteten tills du gillar det du ser.

Före
Före

 

Efter
Efter

En stor nackdel med den här metoden är att du inte har så mycket kontrol över vad som händer, men du kan ju alltid använda en lagermask på Högpass-lagret och ta bort effekten på områden den inte passar genom att måla med en mjuk svart pensel.

 

Ett litet tips för svartvita bilder att att göra konverteringen ganska kontrast fattig (ibland till och med använda en liten mängd negativ kontrast i rå-konverteringen). I nästa steg använder du skugga/efterbelys för att återinföra kontrast på det sätt du vill. Resultatet kan bli ganska spektakulärt då du ganska fritt kan styra betraktarens resa genom bilden!

 

I min mening vinner nästan alla bilder på att du gör lite skugga/efterbelysa men det kan krävas lite övning innan det blir som du tänkt. Men som vanligt finns inget rätt och fel, du bestämmer hur din bild ska se ut – kanske mycket skugga/efterbelysa eller inget alls. Helt upp till dig!

 

I nästa inlägg tänkte jag visa hur man gör i Lightroom för att skugga och efterlysa!

Klart slut!

Vad menas med detta och varför ska jag göra det här med mina bilder?

Den här tekniken går ut på att selektivt göra delar av bilden mörkare eller ljusare. Det är en mycket användbart och något jag gör med nästan alla mina bilder för att försöka skapa mera intresse och dramatik. Det finns åtminstone tre saker du kan uppnå genom att skugga/efterbelysa:

● Eftersom ögat dras först till de ljusa delarna i bilden kan du genom att skugga/efterbelysa styra betraktaren dit du vill – det du vill att bilden ska handla om!

● Dessutom skapas en känsla av djup eftersom ljusa delar av bilden ofta uppfattas ligga närmare betraktaren än mörka.

● Ett enformigt ljus ger ofta (i mitt tycke) en ganska tråkig bild, men genom att i efterbehandlingen skapa ett mer komplext ljus kan man skapa spänning – och eftersom jag tycker om dramatiska bilder gör jag det här på nästan alla mina bilder. Men det här är ju såklart ett konstnärligt beslut och vad vi tycker om är olika….

 

Vad i bilden ska jag göra mörkare/ljusare?

Problemet är att veta vad man ska mörka ner eller ljusa upp. Som vanligt finns det inga regler, utan man måste prova sig fram och öva för att komma fram till vad man gillar. Ska jag ändå försöka ge några förslag. Det kan vara effektfullt att ljusa upp delar av bilden som redan är ljusa och mörka ner redan mörka delar – det ger en bild med hög kontrast vilket ibland blir bra. Andra förslag är att mörka ner himlar, mörka ner störande detaljer som inte tillför bilden något och ljusa upp ögon eller bildens huvudmotiv. Många bilder tjänar också på att kanterna mörkas ner, det ger ett sug in i bilden (kallas vinjettering).

 

Hur åstadkommer jag effekten i Photoshop?

Det finns många sätt att åstadkomma den här effekten och jag ska visa den jag använder. I Photoshop finns faktiskt speciella verktyg som kallas just skugga/efterbelysa (eng dodge/burn) men dessa använder jag faktiskt aldrig….

Så här gör jag!

Här använder jag Photoshop men den här metoden fungar i vilket bildbehandlingsprogram som helst som har lager och blandningslägen.

(1) Öppna den bild du vill jobba med (Akriv – öppna)

 

(2) Klicka på den lilla ikonen för nytt lager (eller tryck Shift – Cmd/Ctrl – N och tryck OK i dialogrutan som dyker upp). Nu skapas ett tomtlager ovanför din startbild.

 

(3) Fyll det tomma lagret med 50% grå färg (Redigera – Fyllning – 50% grå). Passar också på att  göra  bilden större så den fyller hela bildytan genom att klicka på förstoringsglaset i verktygsraden och sedan högerklicka på bilden och välj ”Anpassa till skärm

 

(4) Byt blandingsläge till Mjukt ljus (Soft Light). Det här blandningsläget gör att 50% grått blir genomskinligt.

 

(5) Klicka på penselverktyget (1). Använd en svart mjuk pensel (0% hårdhet) (2) och en ganska låg opacitet (20%) (3) och måla på det översta lagret där du vill mörka ner upp bilden. Tryck ”D” för att få svart som färg (4). Måla över de områden du vill mörka ner, i det här fallet målade jag över skuggpartierna på marken mellan de upplysta fälten och runt bildens kanter.

 

(6) Byt färg till vit (tryck X – växlar förgrunds- och bakgrundsfärg) och måla där du vill ljusa upp bilden, i det här fallet de ljusa partierna på marken och några av trädstammarna. Du kan ana på Lager 1 i skärmavbildningen nedan hur jag målat.

 

Här är slutbilden! Det kanske inte ser ut som så mycket har hänt, men om man jämför start- och slutbild sida vid sida ser man att det är en ganska markant skillnad.

Nikon D610, Sigma 20/1.4 (@ 20mm, f/11 ISO 400, 1/80 sek)
Nikon D610, Sigma 20/1.4 (@ 20mm, f/11 ISO 400, 1/80 sek)

Du kan göra effekten mindre uppenbar för betraktaren genom att använda Gaussisk oskärpa på det översta lagret (Lager 1), dvs det lager du målade på  (Filter – Oskärpa – Gaussisk oskärpa) samt sänka dess opaciteten. En annan stor fördel med denna metod är att du jobbar på ett sätt man brukar kalla ”icke destruktivt”. Det betyder att du inte påverkat startbilden – stänger du av det översta lagret (klicka på det lilla ögat vid sidan av lager-ikonen som du målade på så ser bilden ut precis som när du började) – och alltså kan börja om om du inte blev nöjd med resultatet.

 

Här är ett annat exempel där jag skuggat och efterbelyst ganska mycket. Jag har markerat med röda där jag ljuset upp bilden och där jag mörkar ner har har jag markerat med blått.

Här är aamma bild utan markeringarna

 

 

Tänkte ge dig ett litet bonustips på hur du snabbt och nästan automatiskt kan skugga/efterbelysa med hjälp av filtret ”Högpass”.

(1) Öppna bilden

(2) Skapa en lagerkopia genom att tryck Cmd/Ctrl –J

(3) Använd filtret ”Högpass” (Filter – Andra – Högpass). Ställ in en radie mellan 50-100, men värdet beror på hur stor bilden är så prova dig fram med olika värden. Om du omvandlar lagret till ”Smarta filter” (Filter – Konvertera för smarta filter) är det är lättare att prova olika radier för högpass filtret, men har du inte hört talas om Smarta filter kan du hoppa över detta och istället trycka Cmd/Ctrl-Z (ångrar det sista du gjort) för att börja om och prova med en nytt värde på radien.

(4) Ändra blandningsläget på det översta lagret (på vilket du använde Hög pass filtret ) till ”Mjuk ljus” eller ”Täcka över”. Blir effekten för stark kan du sänka opaciteten tills du gillar det du ser.

Före
Före

 

Efter
Efter

En stor nackdel med den här metoden är att du inte har så mycket kontrol över vad som händer, men du kan ju alltid använda en lagermask på Högpass-lagret och ta bort effekten på områden den inte passar genom att måla med en mjuk svart pensel.

 

Ett litet tips för svartvita bilder att att göra konverteringen ganska kontrast fattig (ibland till och med använda en liten mängd negativ kontrast i rå-konverteringen). I nästa steg använder du skugga/efterbelys för att återinföra kontrast på det sätt du vill. Resultatet kan bli ganska spektakulärt då du ganska fritt kan styra betraktarens resa genom bilden!

 

I min mening vinner nästan alla bilder på att du gör lite skugga/efterbelysa men det kan krävas lite övning innan det blir som du tänkt. Men som vanligt finns inget rätt och fel, du bestämmer hur din bild ska se ut – kanske mycket skugga/efterbelysa eller inget alls. Helt upp till dig!

 

I nästa inlägg tänkte jag visa hur man gör i Lightroom för att skugga och efterlysa!

Klart slut!