Nikon förbättrar bildkvaliteten och introducerar Wi-Fi för första gången i en av sina spegelreflexkameror
Nikon beskriver sin D5300 som en ”nybörjarkamera i det övre segmentet” och riktar den mot fotografer som vill bli mer kreativa med sina bilder. Det är en naturlig efterträdare till D5200, vilken kommer fortsätta att säljas parallellt även i fortsättningen.
Trots att specifikationerna för D5300 i stort är desamma som för D5200 har vi fått berättat för oss att den använder en nyare sensor på 24,2 miljoner pixlar jämfört med D5200 och D7100. Till skillnad från D5200, men som hos D7100, saknar den nya kameran lågpassfilter, vilket bör innebära att den kan registrera fler detaljer än kameran den ersätter – dock med ökad risk för moirémönster i bilder och video.
Funktioner
Som vi nämnde tidigare är större delen av specifikationerna, bortsett från sensorns design, desamma som hos D5200, men det finns ytterligare en stor skillnad: Nikon har använt den nya bildprocesson Expeed 4, vilken ska förbättra bildkvalitet och brus-
kontroll vid högre känsligheter.
Till följd av det har D5300:ans grundomfång för ISO-värdet ökats ett steg jämfört med det D5200, och hamnar nu på 100-12800. Det utökade omfånget går dock upp till ISO 25600, precis som hos föregångaren.
En annan tydlig förändring jämfört med D5200 är att skärmen på D5300 är förstorad – från tre till 3,2 tum – och att skärmens upplösning har fått sig ett uppsving från 920 000 till
1 037 000 bildpunkter.
Nikon har även lagt till två kreativa effektlägen – HDR-målning och Leksakskamera – vilket innebär att det nu finns nio stycken lägen tillgängliga. Tyvärr går dessa fortfarande bara att nå i JPEG-läget, till skillnad från Bildkontrollslägena (Standard, Neutral, Monokrom, Porträtt och Landskap), vilka kan användas när du fotar i RAW och JPEG (eller båda samtidigt).
D5300 är den första systemkameran från Nikon som har inbyggd Wi-Fi. Den gör det möjligt att kontrollera kameran via en kompatibel surfplatta eller smartphone med hjälp av Nikons gratisapp Wireless Mobile Utility som finns både för iOS och Android. Appen gör det även möjligt att trådlöst skicka bilder från kameran till telefonen eller surfplattan. Kameran har dessutom inbyggd GPS-teknik som gör att den kan tagga bilderna med platsdata.
Enligt Nikon har vitbalanssystemet och färgerna i Nikon D5300 förbättrats, trots att den använder en RGB-sensor med 2 016 punkter, precis som vi sett i tidigare modeller, för att skicka information till motivigenkänningssystemet.
Konstruktion och hantering
Trots att D5300 inte är lika stor som D4 så känns den välgjord och stabil när du håller den. Navigeringskontrollen känns dock lite enklare och något billigare än den som sitter på D5200. Å andra sidan känns inställningsratten ovanför tumgreppet på baksidan av D5300 bättre och är tystare vid användning än motsvarande kontroll på D5200.
Det finns relativt få knappar på D5300, och de flesta justeringar görs via skärminställningar. Det för med sig nackdelen att du endast har tillgång till ett fåtal direktkontroller. Av den anledningen blir justering av många inställningar en ganska långsam process.
Trycker du på i-knappen på kamerans baksida så får du upp informationsskärmen, vilken ger dig 14 viktiga funktioner du kan justera. Majoriteten av dessa funktioner är saker som du troligen kommer vilja ändra på ganska regelbundet, som Bildkontroll, Fokusläge, AF-område och Ljusmätningsmetod.
Det hade dock varit trevligt om alternativen hade varit anpassningsbara, så att du om du exempelvis inte regelbundet behöver byta från JPEG till RAW, kunde byta ut det mot läget för exponeringsfördröjning eller något som du använder mer ofta.
Till skillnad mot D7100 och D610 som ligger högre upp i serien har D5300 inte fysiska knappar och reglage för att ställa in fokusläge och val av fokuspunkt. De inställningarna justerar du istället via informationsskärmen. Det fungerar bra, men du kan inte använda den medan du håller kameran mot ögat.
Eftersom den har en vridbar skärm är D5300 mer trolig att användas i Live View-läget jämfört med vissa andra kameror från Nikon. Den nya skärmen på 3,2 tum, och med
1 037 000 bildpunkter ger en bra och klar bild med många detaljer, vilket är särskilt användbart när du använder den förstorade bilden för att fokusera manuellt. Skärmen står sig också bra i starkt ljus, och lider inte avsevärt mycket av reflektioner.
Det är enkelt att koppla upp Wi-Fi-systemet till en iOS- eller Androidsmartphone via Nikons app Wireless Mobile Utility. Bilderna laddas upp snabbt, redo att delas, men det är en besvikelse att det fortfarande endast är möjligt att ställa in AF-punkten och ta bilden när du använder fjärrstyrning. Det hade varit trevligt om det även var möjligt att ändra exponeringsinställningarna på det sättet.
Precis som på kameran måste du aktivera självutlösaren varje gång du ska använda den, men det är snabbare och enklare att göra det på en telefon jämfört med via menyn på kameran. Det är frustrerande att det inte finns något alternativ för att ställa in kameran på självutlösningsläge. Det verkar speciellt konstigt med tanke på att timern kan ställas in på att ta nio bilder i rad, samtidigt som exponeringsfördröjningsläget är en aktivera/avaktiverafunktion.
Prestanda
Som vi kan förvänta oss av en systemkamera från Nikon som riktar sig mot instegsanvändare som vill ta ett steg upp så producerar D5300 generellt behagliga bilder med massor av detaljer och livfulla färger. Våra tester av upplösningen visar också att D5300 är kapabel till att registrera fler detaljer än D5200. Vi är övertygade om att orsakerna till förbättringen är bytet till en sensor utan optiskt lågpassfilter, samt den nya Expeed 4-motorn.
Våra labbtester avslöjar att D5300 generellt producerar RAW-filer som är lite brusigare än de från D5200 genom hela känslighetsomfånget. Det är ett ganska vanligt resultat när målet är ökad detaljåtergivning. Vid de högsta ISO-inställningarna har D5300 dock en tendens att producera JPEG-bilder med mindre märkbart brus.
Våra tester av D5200 avslöjade att bilder tagna vid ISO 3200 eller högre kunde lida av bandning i mörkare områden, vilket begränsade storleken där de kunde tittas på eller skrivas ut avsevärt. Självklart utforskade vi det här området även hos D5300 och den verkar inte lida av samma problem. Bruset kontrolleras generellt bra, och har slumpartad fördelning och fin textur.
När bilden granskas vid 100 procent på skärmen är förvisso luminansbrus synligt i bilder som är tagna vid jämförelsevis låga inställningar, som ISO 400, men det är inte störande och syns inte i normala storlekar vare sig på skärm eller i utskrifter. Drar du upp ISO-värdet till 12800, vilket är max i grundomfånget, så produceras så klart bilder med mer brus och något mjukare detaljer (vid 100 procent), men bilderna ser ändå ganska bra ut. Även vid det högsta utökade värdet (ISO 25600) ser bilderna hyfsade ut, trots att mättnaden reduceras en aning och detaljerna mjukas upp avsevärt.
Nikons fasdetekterande AF-system med 39 punkter (varav nio är av kors-typ) används när bilderna komponeras i sökaren. Vi har tidigare ansett att det systemet är både snabbt och korrekt, och samma sak gäller för systemet i D5300. Även med testets kitobjektiv blir motiven skarpa ganska snabbt i normalt utomhusljus under dagtid.
När du förflyttar dig till mörkare förhållanden går det dock långsammare och systemet börjar tveka en aning. Men som fallet ofta är med kitobjektiv så går det ofta snabbare om du byter till ett bättre objektiv med en större maximal bländare.
Kamerans utmärka skärm lockar till användning av Live View, men det kontrastdetekterande AF-systemet gör det tyvärr inte. Det är bra när det är ljust, men är långsamt i jämförelse med systemet i en normal spegellös systemkamera, som Panasonic G6 eller Olympus E-P5. Och det är helt eländigt i svagt ljus och misslyckas ibland helt med att få motivet skarpt.
Vi har inga problem med matrixmätningen – den klarar sig bra i situationer som hade lurat andra system, men Aktiv D-Lighting inställd på Normal eller automatik ger ibland mellantoner som är för ljusa. Det är inget stort problem, men det är bra att hålla koll på. Men Aktiv D-Lighting kan vara effektivt när du fotar motiv med hög kontrast. I vissa fall kan Aktiv D-Lighting ändra exponeringen – i en scen fotad i Bländarförval märkte vi exempelvis att slutartiden ökad med ett helt steg när vi ändrade från Låg till Extra hög. Det innebar att de ljusaste delarna behölls med exponeringsskifte, medan de mörkare delarna ljusades upp genom en automatisk justering av bildkurvan.
Det automatiska vitbalanssystemet presterade bra i många ljusförhållanden och skapade naturliga bilder även i artificiellt ljus. Det producerade även bra resultat i skugga och när det var molnigt.
Istället för att undvika bildkontrollen Landskap märkte vi att vi ville använda den ganska ofta eftersom den producerade bra och slagkraftiga resultat. Det skapade blå och gröna färger med lite bett, utan att det blev för mycket eller såg konstgjort ut.
Omdöme
Den nya sensordesignen och avlägsnandet av lågpassfiltret gör att D5300 kan registrera fler skarpa detaljer än D5200. Trots att det finns mer brus i vissa bilder så kontrolleras det väl, särskilt vid de högsta inställningar.
Trots att Nikon har introducerat Wi-Fi och GPS så har de inte riktigt gått hela vägen fram i sin design av D5300. Två saker som saknas är onekligen ett snabbt AF-system i Live View, samt en tryckkänslig skärm.
(Ett komplett test hittar du i DigitalFoto 4-2014)
